Ekonomi

Nu är det hög tid för Moderaterna i Solna att komma in i 2000-talet och prioritera en hållbar stad med människan, inte bilen, i fokus.

Den mer än 50 år gamla idén om att bygga en biltunnel genom Huvudsta har nått vägs ände. En aktuell utredning visar att tunneln skulle kosta enorma 4,2 miljarder kronor och inte ens lösa några trafikproblem. Det är dags för Moderaterna att inse att Huvudstaleden inte kommer byggas, säger Miljöpartiets gruppledare Bernhard Huber och Victoria Johansson.

Trafikverket har utrett den gamla frågan om att bygga en Huvudstaled i tunnel. Utredningen visar att tunneln skulle kosta minst 4,2 miljarder kronor (6,5 miljarder om alla finansiella kostnader räknas in) och att de samhällsekonomiska kostnaderna är betydligt större än de möjliga vinster tunneln kan tänkas bidra till för samhället. Trafikverket konstaterar att bil- och lastbilstrafiken skulle öka och att gående, cyklister och kollektivtrafik skulle drabbas negativt. Den ökade biltrafiken skulle dessutom leda till mer buller och luftföroreningar som skadar människors hälsa samt ökade klimatutsläpp.

Allt detta går helt emot både lokala, regionala och nationella mål om hållbart resande och minskad klimatpåverkan. Rapporten slår också fast att Huvudstaleden skulle vara klart negativ för möjligheterna att uppnå de två regionala målen “god livsmiljö” och “resurseffektiv region”. Om några andra än uttalade klimatförnekare och billobbyister i detta läge skulle vilja se tunneln byggd vore det ytterst anmärkningsvärt.

Vad är då Huvudstaleden? Idag är det en 800 meter lång väg som sträcker sig från Huvudstabron i sydvästra Solna till Frösundaleden vid Stora Blå, men namnet väcker många fler associationer än så hos de flesta Solnabor. På 1960-talet planerades ett stort bygge av en stadsmotorväg från Bromma till Roslagstull och senare Värtahamnen där Huvudstaleden skulle utgöra den västra delen av vägen, genom just stadsdelen Huvudsta i Solna. Till en början var tanken att vägen skulle gå ovan jord men efter att Huvudstabron och sträckningen fram till Frösundaleden hade byggts avstannade projektet och andra stora infrastrukturprojekt prioriterades istället. På 1980-talet väcktes sedan idén om att bygga vägen i form av en tunnel med dubbla bilfiler åt båda håll och på så sätt förbinda Essingeleden med Frösundaleden. Det är denna “Huvudstaled i tunnel” som nu har förföljt Solna i flera decennier.

Men tunneln är inte byggd, trots att ett halvt sekel har passerat sedan förslaget om Huvudstaleden presenterades och trots att Solnaalliansen, den “gröna rösten” Centerpartiet inkluderad, kämpat för projektet i decennier. Enligt Moderaterna beror det på att Sveriges riksdag är “Stockholmsfientlig” och satsar statens pengar i “olika ödemarker”. I verkligheten handlar det dock inte om någon konspiration för att nedmontera huvudstadsregionen, det är helt enkelt så att bygget av Huvudstaleden är en dålig idé. Såväl under borgerliga som rödgröna riksdagsmajoriteter (och -minoriteter) har staten mandatperiod efter mandatperiod valt att inte investera i någon tunnel.

Att Trafikverket har utrett frågan om Huvudstaleden beror inte på att riksdagen plötsligt har sett ett behov av tunneln utan det är ett resultat av en förhandling med kommunen. Trafikverket ska bygga två nya järnvägsspår för Mälarbanan genom Huvudsta och då såg Moderaterna sin chans: de krävde en utredning om Huvudstaleden som kompensation. Lokaltidningen Vi i Solna rapporterade om frågan i februari 2015 och skrev om Moderaternas position, att inte en enda meter räls skulle få dras i kommunen förrän löften om tunneln hade avgetts. “Vi är beredda att driva det här hur långt som helst. Det ska mycket till innan man kör över oss” sa kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) då. Och nu har han alltså fått sin utredning.

Med tanke på vad utredningen visar borde det nu stå klart för alla: Huvudstaleden är död och kommer inte att byggas. Att staten inte heller detta decennium kommer vilja slösa flera miljarder i skattemedel på tunneln kan knappast förvåna någon. Det är också helt otänkbart att Solna på egen hand skulle betala för tunneln.

Sammanfattningsvis var det inte särskilt begåvat av Moderaterna att kräva en utredning om ett dödfött projekt. Istället borde man ha lagt fokus på utbyggnad av kollektivtrafiken och möjligheten att bygga bort barriärer i Solna. En tågstation i Huvudsta och en nedgrävning samt överdäckning av tågspåren är av mycket större värde för kommunen. Om tågen som redan rullar genom Solna också stannar här får våra invånare konkret nytta av Mälarbanan. Om spåren kan överdäckas minskar bullret, tillgängligheten ökar och det finns större möjligheter att skapa en trevlig stadsmiljö kring Huvudsta och Skytteholm.

När tunnelprojektet begravs blir det också möjligt att äntligen börja planera för vad som ska ske med marken kring exempelvis kvarteret Ekelund vid Pampas (f d Arbetsmiljöverkets stora kontorslokaler som sedan länge står tomma) och på Oskarsrogatan utmed tågspåren. Allt för länge har Huvudstaleden tillåtits lägga en död hand över utvecklingen i området. Byggprojekt och kreativa idéer har skjutits på framtiden med hänvisning till att tunneln måste byggas först. Men nu står det förhoppningsvis klart för alla att Huvudstaleden inte är Solnas räddning.

215

Se filmen om Friends arena - ur Miljöpartiets perspektiv!

Nu har Solna köpt sig ur Friends arena genom att överlåta sina aktier och andelar till en av de andra delägarna, fastighetsbolaget Fabege. Solna fick en symbolisk summa – 4 kronor – för affären medan kommunen fick betala 178,5 miljoner för att bli av med ansvaret för den förlusttyngda arenan. Miljöpartiet har alltid varit emot att Solna skulle gå in som delägare i arenan eftersom det har inneburit snåriga juridiska konstruktioner, hemliga avtal och obefintlig insyn i bolagen och ekonomin för oss politiker.

Att Sona har dragit sig ur arenan är positivt och i linje med vad Miljöpartiet hela tiden har velat. Låt oss dock aldrig glömma att notan för Solnas skattebetalare under de här 10 åren landar på över 700 miljoner kronor. Det ansvaret ligger helt och hållet på Alliansen. För att minnas alla konstiga turer och höga kostnader i arenaprojektet samt hur Miljöpartiet ställde sig till de beslut som fattades, har Miljöpartiets vice gruppledare Victoria Johansson gjort en film: Friends Arena – en återblick.

Kort version på Facebook / Youtube (1 minut)
Lång version på Facebook / Youtube (25 minuter)

209

Vi förväntar oss en fullständig ekonomisk redogörelse för vad arenaaffären har inneburit för Solna, säger Miljöpartiets gruppledare. 

Vi tycker att det är bra att kommunen nu ska lämna sitt engagemang i Friends Arena. Miljöpartiet har från början varit emot det ekonomiska upplägget bakom arenan eftersom vi politiker som bär det formella ansvaret för Solnas delägarskap har saknat tillgång till information om arenans ekonomi. Det enda vi har fått hantera är de årliga arenaförlusterna som minskar utrymmet för andra viktiga investeringar. Redan i våras föreslog Miljöpartiet i en motion att Solna under året skulle påbörja processen för att avveckla ägandet i Friends Arena, det är positivt att det förslaget har hörsammats. Inför beslutet förutsätter vi att kommunfullmäktige får en fullständig ekonomisk redogörelse för vad arenahistorien har inneburit för kommunen. Vi noterar också att överlåtandet av vår ägarandel i arenan är en av många uppgörelser med fastighetsbolaget Fabege som Solna gjort den senaste tiden. Det är inte helt oproblematiskt och vi förväntar oss att få veta hur hela paketet av överenskommelser mellan Solna och Fabege ser ut.

Bernhard Huber och Victoria Johansson, gruppledare för Miljöpartiet Solna

243

Höjda lärarlöner, satsningar på miljö och cykelinfrastruktur samt bättre beredskap för flyktingmottagandet – det är de viktigaste punkterna i Miljöpartiets förslag till budget som finansieras med en skattehöjning på 38 öre.

Under 2016 har flera olika undersökningar visat på att utvecklingen i Solnas skolor går åt fel håll. Elevernas och föräldrarnas nöjdhet med skolan minskar, resultaten sjunker och lärarnas löner har halkat efter jämfört med våra grannkommuner. Arbetsmiljön är ansträngd och många lärare berättar att de inte hinner med alla arbetsuppgifter. För att vända trenden krävs resurser för bland annat minskade barngrupper och klasstorlekar samt en tydlig lärarsatsning.

– Vi lägger hela 14 miljoner på höjda lärarlöner och 22 miljoner på personalförstärkningar. Satsningen gäller alla skoltyper, både förskola, grundskola, gymnasium och fritidshem, säger Bernhard Huber, kommunalråd och gruppledare för Miljöpartiet.

Kommunen har länge haft för låga ambitioner och saknat resurser för miljöarbetet. År 2017 ska Solna anställa en miljöstrateg vilket är positivt men inte tillräckligt för att kompensera den ständiga underfinansieringen av miljöåtgärder. Miljöpartiet vill ha ett helt hållbarhetsteam som jobbar kommunövergripande med miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet och som bland annat ska ta fram en klimatstrategi för Solna. Dessutom förstärker vi det viktiga arbetet med miljöövervakning och miljötillsyn med 5 miljoner, investerar 10 miljoner i renare vatten i våra vattendrag och lägger 10 miljoner extra på energieffektivisering och förnybar energi.

Solna har länge pratat om att ta fram en cykelplan och 2016 blev den första delen klar efter fyra års arbete. Nu är det dags att gå från ord till handling, börja prioritera cykel och vidta konkreta åtgärder ute på marken. Miljöpartiet investerar därför 20 miljoner mer än alliansen för att på allvar börja bygga modern cykelinfrastruktur i Solna. Vi satsar också 2 miljoner på att anställa personal som jobbar särskilt med hållbara transporter i stadsplaneringen för att trafiklösningarna för exempelvis cyklister ska bli bra från början.

– Alliansen har de senaste åren satsat bara en eller två miljoner på cykel i Solna. I år tar de ett litet kliv framåt men det löser inte på långa vägar problemen. Solna är ökänt bland länets cyklister på grund av de dåliga cykelvägarna, det kommer krävas mycket för att beta av det skuldberget, säger Victoria Johansson, vice gruppledare.

Miljöpartiet stärker upp arbetet med flyktingmottagande. Under 2017 ska kommunen välkomna 385 nyanlända Solnabor och då krävs beredskap både med bostäder, platser inom förskola och skola, vuxenutbildning, äldreomsorg, socialtjänst med mera. Vi förstärker nämnderna så att de har bättre möjligheter att ta ansvar för de människor som flyr undan krig och förföljelse. Även investeringsbudgeten utökas.

– Vi vill att mottagandet av flyktingar även fortsättningsvis ska hålla hög nivå, avslutar Bernhard Huber.

Fakta om Miljöpartiets budget

Största satsningen i driftbudget (utöver Alliansens budget)

37 mkr till Barn- och utbildningsnämnden
varav
14 mkr på höjda lärarlöner
22 mkr på personalförstärkning
1 mkr på bättre mat
Satsningar gäller alla skoltyper, dvs förskola, grundskola, gymnasium och fritidshem

Största satsningen i investeringsbudget (utöver Alliansens budget)

100 mkr för nybyggnation av skolor, äldreboenden, kultur- och idrottslokaler m.m. (500 mkr 2017-2021)
20 mkr för cykelinvesteringar (100 mkr 2017-2021)

Föreslagen skattesats 17,50

Budget 2017

Ladda ned Miljöpartiets budgetförslag.

 

282
Tillsyn av båtklubbar och skydd av Solnas vattendrag är två områden som det saknas resurser till i Solna.

Alliansen nonchalerar än en gång kommunens miljöarbete genom att rösta ned ett förslag om mer pengar till bevakning av buller, luftföroreningar, vattenkvalitet och gifter.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ett stort ansvar för Solnas miljö. Utmaningarna är dock stora. Våra vattendrag Brunnsviken, Ulsvundasjön, Edsviken och Igelbäcken är fulla av miljögifter och övergödande ämnen. På flera platser är partikelhalterna i luften alldeles för höga vilket är skadligt för hälsan. Stora delar av kommunen är hårt utsatta för trafikbuller som leder till stress, sömnstörningar och hjärt- och kärlsjukdomar. Gifter som orsakar hormonstörningar och skadar djur och växter finns i plastleksaker på förskolor, möbler på äldreboenden, konstgräs på fotbollsplaner och kanske till och med i marken vid barnens lekplatser.

För att minska de negativa miljöeffekterna och riskerna för människors hälsa måste Solna jobba hårt för att minska bullret och utsläppen. Kommunen tar dock inte sitt ansvar. I Miljö- och hälsoskyddsnämndens budget saknas nämligen pengar för att ha råd med allt det viktiga arbete som behöver göras.

– Den senaste bullerkartläggningen från 2008 är inaktuell men inte en enda arbetstimme ska läggas på att uppdatera den. Enligt lagen måste Solna mäta luftkvaliteten men det har aldrig funnits någon mätstation i kommunen. För att rädda våra förorenade vattendrag behövs en strategi för god vattenstatus men den har helt strukits ur verksamhetsplanen, säger Jacques de Maré, ledamot i Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Varje år görs en kalkyl över nämndens resursbehov men när budgeten presenteras saknas alltid finansiering. I år är det värre än någonsin, skillnaden mellan behovet och tilldelade resurser motsvarar nästan tre heltidstjänster. Miljöpartiet anser att Solna inte har råd att snåla i frågan om miljön och invånarnas hälsa. Därför föreslog vi att budgeten skulle återremitteras så att nämnden kunde be om mer resurser. Det tillskott som skulle behövas motsvarar ungefär en promille av kommunens totala budget. Tyvärr röstade alliansen ner förslaget och accepterade därmed att verksamheten underfinansieras ännu ett år.

– Alliansens ständiga nedprioritering av Miljö- och hälsoskyddsnämnden visar på bristande respekt för lagstiftningen och för kommunens invånare. Om Solnaborna själva fick välja tror jag att de skulle tycka att en promille av budgeten var ett lågt pris att betala för en bättre och mer hälsosam miljö, säger Jacques de Maré.

272

Missnöjet över Solnas cykelinfrastruktur bara växer och växer. I tidningar, bloggar och sociala medier ondgör sig cyklister över de usla cykelbanorna i kommunen. Orsaken till bristerna, och till missnöjet, är att Solna under flera decennier låtit cykelvägnätet förfalla. Det har saknats pengar för både drift och underhåll.

Solna lägger ynkliga 2 miljoner kronor på cykelinfrastruktur i sin årliga investeringsbudget. Moderatledda Sollentuna, en kommun med lika många invånare, satsar 40 miljoner kronor. Sundbyberg har också höga ambitioner och vill bli Sveriges bästa cykelstad 2025. Även där är Moderaterna med och styr.

Vi i Miljöpartiet vill inte ha det så här, och vi har tröttnat på att göra enkla politiska poänger. Det räcker nu! Solna måste komma igång och börjar investera i cykelvägnätet på riktigt, så som våra grannkommuner. Vi vill att även Solna tar tillvara den entusiasm som finns för hållbart resande på två hjul.

Därför har vi ett konkret förslag till Solnamoderaterna: Vad sägs om att göra en ordentlig satsning i kommande budget och tiodubbla cykelinvesteringarna till 20 miljoner kronor? Det är fortfarande bara hälften av vad Sollentuna satsar, men en bra början för att göra skillnad på riktigt. Det finns en nyss antagen cykelplan för Solna, nu måste planerna bli verklighet. På pappret är alla partier överens, men vi har ännu inte sett några pengar.

Så kom igen, låt Solnaborna se en verklig satsning på cyklisterna i budgeten för 2017. Nu har ni chansen att slå oss med häpnad, ta den!

Bernhard Huber, Victoria Johansson
Gruppledare för Miljöpartiet Solna

297

Solnas nya cykelplan antogs av kommunstyrelsen den 16 maj. Men två stora frågetecken kvarstår: konkreta åtgärder och finansiering. Dessutom har Alliansen ännu en gång valt att runda kommunfullmäktige i en viktig fråga. 

Efter nästan fyra års arbete har nu Solna lyckats producera en cykelplan, ett strategidokument som ska ligga till grund för planering och utveckling av cykelvägnätet i Solna. Vi i Miljöpartiet, som redan våren 2012 efterfrågade en cykelplan, är glada att den nu är färdig. Men synen på vad en cykelplan ska innehålla har ändrats under arbetets gång och detta har vi länge varit kritiska till. Trots den långa processen saknas fortfarande konkreta förslag eftersom Alliansen har valt att ta fram åtgärderna i ett separat åtgärdsprogram, ett dokument som inte har kunnat påbörjas ännu. Hur lång tid det kommer dröja innan förslag presenteras och åtgärder kan börja genomföras återstår att se.

Ett annat problem är att Alliansen hittills inte har visat någon vilja att satsa på cykelfrågorna i budgetarbetet. På tre år har man endast lagt 4 miljoner kronor på cykelåtgärder, motsvarande 0,6% av stadens investeringsbudget. Nu har stadsledningen dessutom lämnat en brasklapp om att det kommande åtgärdsprogrammet måste rymmas inom tekniska nämndens budget och att tekniskt komplicerade eller dyrare lösningar inte bör belasta planen. Detta är ett olyckligt resonemang men knappast något nytt. Precis som på många andra områden vill de styrande i Solna ogärna öppna plånboken trots att behoven är stora och vinsterna av satsningar ännu större. Men om Solna ska bli en stad där fler människor vill cykla krävs krafttag och investeringar. Därför kommer det inte att räcka med de småsummor som hittills har presenterats om vi ska kunna se några effekter inom en överskådlig framtid.

Det finns också en tydlig ovilja hos den styrande Alliansen att erkänna att prioriteringar mellan trafikslag behöver göras om fler ska välja att cykla i Solna och Stockholmsregionen. Ett av målen i cykelplanen är att 20% av resorna år 2030 ska vara cykelresor. Idag görs endast 5% av resorna i Stockholmsregionen med cykel och bara 6% av Solnaborna använder cykel som sitt huvudsakliga färdmedel till arbete eller studier. Det kommer därmed krävas en kraftig omfördelning från resor med bil till resor med cykel för att målet ska kunna nås. Eftersom gaturummet är begränsat behöver de kapacitetsstarka och energisnåla färdmedel som har potential att transportera flest människor på liten yta prioriteras.

De senaste åren har cykelfrågorna varit heta i Solna. Många Solnabor, cykelpendlare och besökare har bidragit till att få upp frågorna på agendan genom att peka på de problem som finns idag och hur situationen skulle kunna förbättras. De politiska debatterna om cykling och cykelns roll i staden har varit många och långa och under hela processen med cykelplanen har utgångspunkten varit att det viktiga beslutet om cykelplanen slutligen skulle fattas i kommunfullmäktige. Trots detta har Alliansen nu på sluttampen valt att runda det högsta beslutande organet och göra om planen till en “strategi för cykling” som utan debatt avgörs av kommunstyrelsen.

304
Solnas alliansstyre bryr sig inte om hållbarhet.

När det väl gäller är Solnaalliansens miljöambitioner inte mycket värda. Senaste exemplet är upphandlingen av kommunens elleverantör, där de inte ville gå med på vårt förslag att enbart köpa förnyelsebar el.

När tekniska nämnden i mars skulle upphandla en ny elleverantör var det för oss i Miljöpartiet självklart att man skulle välja miljövänliga energikällor som sol, vind och vatten. Det var det inte för Alliansen. Moderaterna kom än en gång ut som rikets främsta kärnkraftskramare. Och Centerpartiet verkade ha tappat sin gröna röst. Alliansens politiker vägrade helt enkelt att gå med på oppositionens förslag att bara köpa el från förnyelsebara energikällor. Det rimmar illa med stadens miljöpolicy som antogs förra året.

Hållbarhet är tydligen något man som Allianspolitiker mest skyltar med under Earth Hour. När ord ska omsättas i handling är Solnas styre fortfarande ur LED. Medan andra kommuner har förstått att 100% förnyelsebart är framtiden går Solna fortfarande mot strömmen. Miljöpartiet ansåg att elupphandlingen var rätt tillfälle att lägga in en stöt för hållbarhet, men det fick tyvärr inte avsedd effekt.

Victoria Johansson (MP), vice gruppledare och 2:a vice ordf i Tekniska nämnden

Texten publicerades som insändare i Mitti Solna (26 april 2016) med rubriken ”Alliansen bryr sig inte om hållbarhet”

424

2016 är ett bra år att avveckla Solnas engagemang i Arenabolaget, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Arenabolaget skickar Solnas invånare en faktura på 40 till 50 miljoner kronor varje år. Så mycket kostar de årliga arenaförlusterna. Solnas andel av 2015 års förlust, 45 miljoner kronor, motsvarar den årliga kostnaden för 500 elevers skolgång i Solna.

– Det kan inte fortsätta så här. Givetvis behöver vi pengarna för andra viktiga investeringar, säger Bernhard Huber.

Miljöpartiet har från början, alltså sedan 2007, varit emot det ekonomiska upplägget bakom arenan. En komplicerad bolagskonstruktion och en snårskog av hemliga avtal gör att Solnas politiker inte har någon som helst insyn i affärerna. Politikerna i kommunfullmäktige bär det formella ansvaret för Solnas delägarskap men saknar tillgång till information om arenans kalkyler och ekonomi. Det finns inte heller några ägardirektiv till stadsdirektören, som är stadens representant i Arenabolaget. Det enda politikerna får hantera är de årliga arenaförlusterna som i efterhand regleras i Solnas årsredovisning och som minskar utrymmet för andra viktiga investeringar.

Miljöpartiet tycker att 2016 är ett bra år att besluta om Solnas fortsatta engagemang i Arenabolaget. Solna är ingen bra fastighetsförvaltare om man ser på hur eftersatt underhållet är i skolor och kultur- och fritidsanläggningar. Solna borde överlämna ansvaret för att sköta Sveriges största arena till en professionell aktör. Miljöpartiet föreslår därför att Solnas stadsdirektör under året inleder en förhandling med de andra delägarna med sikte på att avveckla stadens engagemang i Arenabolaget.

– Att skiljas åt kommer att bli smärtsamt och dyrt, men att stanna kvar i ett osunt förhållande är inte heller någon bra idé, avslutar Bernhard Huber.

426

Solna stad behöver en finanspolicy som premierar hållbara affärsmodeller, menar Miljöpartiets Bernhard Huber och Joar af Ekenstam.

På kommunfullmäktige 25 januari behandlades en motion av Miljöpartiet om att uppdatera Solnas finanspolicy. Bernhard Huber och Joar af Ekenstam tycker att den nuvarande policyn från 2007 är för gammal och inte har hängt med i utvecklingen. Det finns ett ökat intresse för hållbara och alternativa investeringar men Solna har hittills inte tagit avstånd från exempelvis miljöförstörande kol- och oljebolag.

– Solna har fem miljoner kronor i Exxon Mobil, världens största privata oljebolag och ett av de mest miljöförstörande bolag som finns. Det här är oacceptabelt, det är inte sådan verksamhet Solna ska finansiera eller tjäna pengar på, säger Bernhard Huber.

Miljöpartiet föreslår därför en ny policy med högre etiska och miljömässiga krav och möjlighet att investera i exempelvis gröna obligationer, vindkraft och solceller.

Solna växer  snabbt och det finns många saker som behöver byggas och finansieras de närmaste åren.

– Genom att utfärda en grön obligation skulle Solna kunna locka andra investerare att bidra till byggandet av exempelvis en klimatsmart skolbyggnad. På samma sätt kan Solna välja att investera egna pengar i gröna obligationer istället för i miljöförstörande företag, säger Joar af Ekenstam.

Joar påminde i debatten om att utvecklingen inom hållbara investeringar går snabbt och att det är viktigt att inte bara skriva en policy som håller år 2016 utan att tänka långsiktigt och formulera en vision som står sig även i framtiden.

Det pågår just nu en översyn av finanspolicyn och kommunfullmäktige biföll motionen.

473

Höjda lärarlöner, investeringar i cykelinfrastruktur och bättre beredskap för flyktingmottagandet – det är de viktigaste punkterna i Miljöpartiets förslag till budget som finansieras med en skattehöjning på 38 öre.

Solnas skolor och förskolor har allt svårare att rekrytera personal. Lärarnas löner har halkat efter jämfört med våra grannkommuner. Arbetsmiljön är ansträngd och många lärare berättar att de inte hinner med alla arbetsuppgifter.

– Vi tar tag i saken och lägger 20 mkr på höjda lärarlöner och 22 mkr på personalförstärkningar, säger Bernhard Huber, gruppledare för Miljöpartiet.

Satsningen gäller alla skoltyper – förskola, grundskola, gymnasium och fritidshem.

Solna saknar ambitioner och resurser i arbetet med miljöfrågor. Miljöpartiet förstärker därför miljö- och hållbarhetsarbetet med 5 mkr och lägger dessutom 10 mkr på investeringar i energieffektivisering och förnybar energi.

– Den här satsningen gör det möjligt för Solna att börja jobba strategiskt med miljöförbättringar. Det är dags att vi börjar mäta regelbundet hur det står till med luft, buller och vattenkvalitet, säger Victoria Johansson, 2:a vice gruppledare.

När det gäller cykel är det dags att gå från ord till handling. Solna har inte prioriterat cykel och det märks. Miljöpartiet satsar därför 15 mkr för att på allvar börja bygga modern cykelinfrastruktur i Solna. Det kan jämföras med Alliansen som satsar en miljon.

– Det visar att viljan saknas hos Alliansen och att de tycks oförmögna att släppa ratten. Solna behöver en modern cykelinfrastruktur och för att höja kompetensen vill vi anställa en person som enbart jobbar med cykelfrågor, säger Matilda Baraibar, vice gruppledare.

Miljöpartiet tar även höjd för det ökande flyktingmottagandet. Vi förstärker nämnderna så att de har bättre möjligheter att ta ansvar för de människor som undanflyr krig och förföljelse.

– Vi vill att mottagandet av flyktingar även fortsättningsvis ska hålla hög nivå, avslutar Bernhard Huber.

Fakta om Miljöpartiets budget

Största satsningen i driftbudget

42 mkr till Barn- och utbildningsnämnden

varav
20 mkr på höjda lärarlöner
22 mkr på personalförstärkning

Satsningar gäller alla skoltyper, dvs förskola, grundskola, gymnasium och fritidshem

Största satsningen i investeringsbudget

15 mkr för cykelinvesteringar (75 mkr 2016-2020)
10 mkr för energieffektivisering och förnybar energi (50 mkr 2016-2020)

Föreslagen skattesats 17,50
Ladda ned Miljöpartiets budgetförslag.

411

Miljöpartiets gruppledare kommenterar överenskommelsen.

Miljöpartiet tycker att det är positivt att Solnas minoritetsstyre söker stöd för sitt budgetförslag utanför Alliansen. Uppgörelsen med Bergshamrapartiet innehåller rimliga förslag som är i linje med vår politik. Vi ser dock ett problem i att alla politiska prioriteringar i uppgörelsen handlar om stadsdelen Bergshamra. Som fullmäktigepartier bär vi ett ansvar för hela Solna och bör inte begränsa vårt politiska fokus till en enskild stadsdel.

Utmaningen för Bergshamrapartiet är nu att bevaka att förslagen i överenskommelsen verkligen genomförs. Viss skepsis är befogad. Vi ser att en rad förslag som alla partier stod bakom i budgeten för 2015 har hamnat i långbänk trots att de borde ha genomförts under året. Som exempel kan nämnas en övergripande trafikstudie för Solna som Kommunstyrelsen haft i uppdrag att ta fram. Ett annat exempel är uppdraget att beställa en extern genomlysning av stadens fastighetsbestånd, för att kunna få en god bild av underhållsbehovet.

Bernhard Huber, Matilda Baraibar, Victoria Johansson