Miljö

Råstasjön

I mitten av december ska Solnas politiker ta beslut om Råstasjöns naturreservat. Inför detta har Miljöpartiet i samråd med miljörörelsen formulerat ett antal förbättringsförslag som vi hoppas få gehör för.

Miljöpartiet har i över 10 år kämpat för ett naturreservat vid Råstasjön. Det är glädjande att det nu finns ett konkret förslag som kommunfullmäktige kan besluta om. Nu gäller det att se till att detaljerna blir bra.

Under samrådet framkom det en stor mängd synpunkter som till viss del har beaktats i det slutgiltiga reservatsförslaget. Det finns dock en hel del viktiga synpunkter som inte har inarbetats och som Miljöpartiet vill lyfta. De kompletteringar och tillägg som vi nu föreslår har arbetats fram i samråd med de ideella krafterna i miljörörelsen som länge har kämpat för naturreservatet. Vi lägger fram våra förslag gemensamt med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och hoppas att kommunfullmäktige kommer att godkänna dem.

– Råstasjön är Solnas pärla. Nu har vi tagit fram ett antal konstruktiva förbättringsförslag för Råstasjöns naturreservat och hoppas att Alliansen kommer att stödja dem, säger Bernhard Huber, kommunalråd för Miljöpartiet i Solna.

Våra förslag:

  • Vi föreslår att kommunfullmäktige tar beslut om att planerna på att bygga bostäder vid Råstasjön inte ska återaktualiseras.
  • Vi föreslår att ett samverkansråd bildas som ett dialogforum för den löpande skötseln och utvecklingen av naturreservatet. Tjänstemän från Solna stad och företrädare för miljö- och friluftsorganisationer ska ingå i rådet.
  • Sjövägen ska ingå i reservatet för att skapa en bra koppling till Sundbybergs naturreservat för Golfängarna/Lötsjön.
  • Inga spänger ska tillåtas i sumpskogens mest känsliga delar och tallar ska inte friställas.
  • Ett förslag ska tas fram för hur norra delen av naturreservatet, som under Arenastadens utbyggnad har använts för byggupplag mm, kan återställas till naturmark.
  • Ett finansieringsförslag ska tas fram för kostnader som uppstår vid uppstart av reservatet och för utökad skötsel.

102
Victoria Johansson

Kommunfullmäktige ställde sig bakom Miljöpartiets förslag om att mäta halterna av luftföroreningar i Solna. Äntligen kan Solnaborna få svart på vitt om luften de andas.

Varje år dör över 5000 svenskar en för tidig död på grund av luftföroreningar. Skadlig luft leder också till hjärt- och kärlsjukdomar och andningsbesvär. Förutom det oerhörda lidandet beräknas problemen medföra samhällskostnader på ofattbara 42 miljarder kronor om året.

Den stora boven i dramat är vägtrafiken som orsakar utsläpp av kväveoxider och partiklar. Det är framför allt i storstäderna som halterna av dessa föroreningar är höga och i takt med inflyttningen till storstadsområdena blir allt fler exponerade för dem. I en växande kommun med mycket trafik som Solna är det därför särskilt viktigt att se till att människor inte utsätts för hälsorisker på grund av skadlig luft. Det finns lagstiftning som tydligt styr hur en kommun ska gå tillväga för att kontrollera luftkvaliteten. Men den följer inte Solna.

Östra Sveriges Luftvårdsförbund, där Solna är medlem, tog redan för ett antal år sedan fram kartor som visade att halterna av luftföroreningar är höga på flera platser i vår kommun. De är så höga att Solna måste sätta upp mätstationer för att kontrollera luftkvaliteten. Att det inte finns några mätstationer betyder att kommunen bryter mot lagen. Det är chockerande, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet.

Bilköer i Huvudsta
Bilköer i Huvudsta

Problemen har alltså varit kända länge men det Moderatledda styret har inte agerat. I juni 2015 lämnade Miljöpartiet därför in en motion och krävde att Solna sätter upp mätstationer på lämplig plats i kommunen. Det dröjde över två år innan motionen kom upp för beslut i kommunfullmäktige men i oktober 2017 var det äntligen dags.

Tyvärr försökte de borgerliga partierna, precis som i tidigare debatter om luftkvaliteten, slingra sig ur ansvar. De ansåg att kommunen gör tillräckligt och ifrågasatte tillförlitligheten i de beräkningar som visar på höga föroreningshalter. Miljöpartiet anklagades för att beskriva situationen som “jordens undergång” och det hänvisades till att andra svenska kommuner också bryter mot lagen samt att luftföroreningarna är ett större problem i andra länder. Sådana resonemang och bortförklaringar hjälper knappast Solnaborna.

Sent på måndagskvällen den 30 oktober blev det omröstning om motionen i fullmäktige. Den styrande minoriteten med sina 30 mandat röstade mot Miljöpartiets förslag men övriga 31 ledamöter röstade för. Att en motion från oppositionen vinner stöd på det sättet i Solna är unikt.

Det är oerhört glädjande att vi till slut har lyckats samla en majoritet som vill att Solna tar ansvar för luftkvaliteten. Att sätta upp mätstationer är ett första steg för att hantera de allvarliga problemen med förorenad luft. Inom kort presenterar de styrande partierna sin budget för 2018 och efter fullmäktiges beslut måste den nu innehålla pengar till luftmätningar. Jag ser fram emot att det här viktiga arbetet kommer igång omedelbart, Solnaborna förtjänar att andas ren luft, avslutar Victoria Johansson.

Efter Mark- och miljööverdomstolens syn vid Råstasjön stoppades Råsta Holdings byggförslag.

Efter alla Arenaaffärer är det dags att göra rent bord och lämna de hemliga strukturer där Solnas politiker och invånare saknar insyn och kontroll. Miljöpartiet föreslår därför att kommunen drar sig ur Råsta Holding. Det är nödvändigt för ett öppet och demokratiskt Solna och för att skydda Råstasjön.

Råsta Holding har funnits sedan 2007. Bolaget grundades av Solna stad, Fabege, Peab och Jernhusen och har haft som syfte att utveckla Arenastaden. Det var ett av de så kallade Arenabolagen och bildades samtidigt som de två bolag som skulle äga och driva Friends Arena. En av Råsta Holdings främsta uppgifter var att sälja byggrätter för 1 800 bostäder vid Råstasjön. Men som tur var ledde Solnabornas och Miljöpartiets starka protester till att planerna flera gånger fick förändras och slutligen stoppades av domstol så att Råstasjön kan bevaras. För bolaget innebar dock domstolens beslut att värden för minst en halv miljard kronor gick förlorade. På grund av de aktieägaravtal som Solna har med Råsta Holding betyder också varje besked om att mark vid Råstasjön inte går att bebygga att kommunen måste ersätta bolaget. Det var därför Huvudsta plötsligt drogs in i historien när kommunen gjorde ett markbyte. Istället för att bygga vid en viss del av Råstasjön fick Råsta Holding mark att exploatera vid Jonstorpsvägen, en udda och mycket kritiserad affär. Råsta Holding skulle ju hålla sig till Arenastaden och inte bli ett bolag som står för hänsynslös exploatering i hela Solna.

Miljöpartiet var emot att Solna skulle gå in som delägare i Råsta Holding, precis som vi var emot att bli delägare i de andra Arenabolagen. Efter 10 år anser vi nu att det är hög tid att kommunen avvecklar sitt engagemang i bolaget, på samma sätt som Solna redan har gjort i driftbolaget och bolaget som äger Friends Arena. Samma demokratiska problem som fanns med de andra engagemangen kvarstår med Råsta Holding. Även i Råsta Holding är möjligheten till insyn obefintlig för kommunfullmäktige, trots att det är politikerna som bär ansvaret för kommunens uppgörelser. Inga politiker finns representerade i bolagets styrelse, istället är det Solnas stadsdirektör och tidigare exploateringschef som sitter på dessa poster.

Men bolaget kan obekymrat jobba vidare. En motion från Miljöpartiet om att kommunen ska lämna delägarskapet i Råsta Holding röstades ned i fullmäktige i september 2017. De borgerliga partierna med moderaterna i spetsen ser inga problem med att stanna kvar i bolaget och tänker göra så tills alla åtaganden i de gamla avtalen är uppfyllda. Exakt vad det innebär vet ingen utanför den innersta kretsen, men risken är stor att det kommer innebära nya strider om Råstasjön. Råsta Holding har nämligen kvar mark vid sjön där bebyggelse stoppades av domstol. Vad som ska hända med den marken är okänt, men moderaternas ovilja att utvidga gränserna för det kommande naturreservatet vid Råstasjön är ett bekymrande tecken på att de inte har släppt planerna på att bygga i närheten av vårt unika naturområde.

Miljöpartiet tycker att det är nog nu. Det är dags att avsluta alla hemliga affärer. Vi vill slippa se fler märkliga markaffärer och vi vill att Råstasjön en gång för alla skyddas från byggnation.

Vasalundsparken
Picknick i Vasalundsparken?

Arenastaden har byggts ut i stor skala. Nu vill vi se till att bevara den sista kvarvarande grönytan, det gröna parkstråket mellan Råsunda och Arenastaden. Vasalundsparken behövs för rekreation, som mötesplats och för den biologiska mångfalden.

Vasalundsparken är ett grönområde mellan Dalvägen och Råsundavägen som knyter samman Arenastaden och Råsunda. Parken fyller många viktiga funktioner – det är en plats där barn kan leka, där pensionärer kan rasta hunden och där Arenastadens kontorsanställda kan njuta av en lunchrast i det gröna. Här finns en grillplats, bollplan och slingrande gångstigar. Parken utgör dessutom en viktig utemiljö för eleverna på Solna gymnasium samt för andra skolor och förskolor i området.

Parken innehåller flera gamla ekar och tallar som är viktiga för Solnas biologiska mångfald. Länsstyrelsen har särskilt pekat ut Vasalundsparkens värdefulla trädbestånd. Gröna ytor i tätbebyggd stadsmiljö kommer också att bli allt viktigare i klimatförändringens spår. Vi kan räkna med fler regnoväder och fler torra värmeperioder. Då behövs trädens kapacitet att både ta hand om dagvatten och ge skugga. Träd och grönska renar också luften från föroreningar och skyddar mot buller, vilket det finns stort behov av i en tätbebyggd kommun med mycket trafik.

Dalvägen
Dalvägen med Vasalundsparken till vänster, Arenastaden till höger

Vasalundsparken hotas nu av Solna stads planer på att exploatera stora delar av området söder om Dalvägen. Det framgår i den fördjupade översiktsplanen för Solna stationsområde som togs fram 2007 och det bekräftas också i Solnas översiktsplan som antogs 2016. I samband med det markbyte som kommunen gjorde med bolaget Råsta Holding för att ersätta mark vid Råstasjön skrev Solna också klart och tydligt att kommunen vill finansiera delar av gula linjens tunnelbana med exploatering vid Dalvägen.

Miljöpartiet står bakom planerna att bygga en uppgång vid Dalvägen för gula linjens slutstation men vi anser att parken måste skyddas från annan framtida exploatering. Finansieringen av tunnelbanan kan lösas utan att bebygga parken. I Arenastaden blir exempelvis kvarteret Farao på andra sidan Dalvägen föremål för omfattande exploatering vilket kommer att bidra till finansieringen.

Miljöpartiet vill fokusera på förtätning längs Solnavägen. Med vårt förslag ”Solna boulevard” kan flera tusen nya bostäder byggas och bidra till finansieringen av tunnelbanan, samtidigt som Solnavägen byggs om till en trevlig stadsgata med människor i centrum istället för bilar.

 

204
Käppala Biobassäng. Foto: Björn Leijon

I Käppalaverket renas avloppsvatten från 11 kommuner. Efter nästan 60 år i drift behövs stora investeringar. Tyvärr bromsar Solnas politiska ledning den nödvändiga utvecklingen och konsekvenserna kan bli både miljöbrott och ökade kostnader.

På 1950-talet bestämde sig Solna och åtta andra kommuner i länet för att tillsammans hantera reningen av avloppsvatten. 1957 bildade de Käppalaförbundet och två år senare invigdes Käppalaverket på Lidingö. I år firar Käppalaförbundet 60 år och under åren har reningsverket byggts ut och ytterligare två medlemskommuner anslutits. Idag renas där avloppsvatten från mer än en halv miljon människor och det produceras även näringsrikt slam, biogas och värme.

Nu står Käppalaförbundet inför nästa stora process: anläggningarna behöver renoveras, kapaciteten måste öka för att möta en växande befolkning och lagstiftningen ställer högre krav på rening för att minska miljöskadliga utsläpp. Några av de större projekten är att bygga en ny rötkammare för avloppsslam där näringsrik gödsel och biogas bildas, att bygga en ny tunnel till Täby och Vallentuna som idag har begränsad kapacitet i avloppssystemet, samt att införa nya reningstekniker. Investeringarna bidrar till att Stockholmsregionen kan fortsätta växa samt att vi får renare vatten och en bättre miljö.

Käppalaförbundet styrs av politiker från alla medlemskommunerna. Solna har fyra ledamöter och fyra ersättare i förbundsfullmäktige samt en ledamot och en ersättare i styrelsen. Investeringsbehoven har varit kända länge och hösten 2016 fattade förbundsfullmäktige beslut om att utöka förbundets låneram för att finansiera utbyggnaden. Beslutet behövde dock godkännas i samtliga medlemskommuner och där tog det stopp. Trots att Solnas representanter i Käppalaförbundets styrelse och fullmäktige hade röstat ja vägrade det moderatledda styret i Solna godkänna en utökad låneram.

– Miljöpartiet ville att Solna skulle ställa sig bakom en utökad låneram. Den antagna budgeten och verksamhetsplanen kräver mer resurser och de projekt som planeras är till nytta för alla medlemmar. Tyvärr har Solnas agerande försatt förbundet i en kritisk situation, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet och ledamot i Käppalas förbundsfullmäktige.

Käppala Eftersedimentering. Foto: Björn Leijon

Käppalaförbundet beräknas nämligen överskrida nuvarande låneram redan i början av 2018. Eftersom det inte är tillåtet krävs ett totalt investeringsstopp om låneramen inte höjs. Detta skulle få mycket allvarliga konsekvenser. Det skulle dels medföra att betalningar av förbundets räkningar ställs in. Det skulle även innebära ökade driftskostnader på mer än 50 miljoner kronor per år, vilket motsvarar en höjd taxa med 25%, kostnader som medborgarna tvingas bära. Investeringarna är också nödvändiga för att kommunerna ska kunna fortsätta växa, utan ett fungerande avloppssystem går det inte att bygga nya bostäder. Sist men inte minst skulle ett investeringsstopp kunna få förödande konsekvenser för miljön i och med ökade risker för haverier där avloppsvatten orenat släpps ut i Östersjön. Händer det kan Käppalaförbundet åtalas för miljöbrott.

I höst kommer frågan om att utöka låneramen upp för beslut igen och för att undvika ett skräckscenario behöver Solna ställa sig bakom förslaget.

– Att bromsa de nödvändiga investeringarna när vi vet att det skadar Käppalaförbundets ekonomi och Stockholmsregionens tillväxt är oerhört ansvarslöst. Att dessutom riskera att medverka till miljöbrott är vansinne. Mycket har hunnit hända på 60 år och det är självklart att nya satsningar krävs. Jag förväntar mig att även Solnas styrande politiker inser det, avslutar Victoria Johansson.

 

Läs även ”Höjd taxa kan drabba Solnaborna” i Vi i Solna (2017-08-03).

Brandgasschakt
Illustration av brandgasschaktet som planeras mitt på en förskolegård vid Klövervägen i Råsunda

Ett friskluftsintag vid E4:an, ett brandgasschakt på en förskolegård och ett ventilationstorn precis intill ett bostadsområde. Fanns det inga bättre placeringar för Gula linjens tekniska anläggningar? Solnabornas hälsa borde tas på allvar, anser Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Just nu kan allmänheten lämna synpunkter på järnvägsplanen och detaljplanen för tunnelbanans nya gula linje mellan Odenplan och Arenastaden. Projektet innehåller så klart en hel del tekniska och praktiska utmaningar och på flera områden har det behövt göras kompromisser, till exempel har Arenastadens station flyttats till ett annat, billigare läge än det som först föreslogs. Nu kommer dock förslag om att kompromissa med Solnabornas hälsa och där måste vi sätta ned foten.

Den nya tunnelbanan kräver flera olika tekniska anläggningar. Det handlar bland annat om ett friskluftsintag som försörjer perrongerna med luft, ett schakt som ventilerar ut farliga brandgaser om det skulle inträffa en brand och ett ventilationstorn där förorenad luft från tunnelbanan släpps ut ovan jord. I detaljplaneförslaget har dessa anläggningar placerats på ytterst opassande platser. Friskluftsintaget ska enligt förslaget byggas vid E4:an, i handlingarna kan man läsa att ”Luften tas in ca 10 meter över E4:an för att få en så god luftkvalitet som möjligt”.

Friskluftsintag vid E4:n – vy från Tomtebodavägen

– Att bästa tänkbara luftkvalitet skulle uppnås genom att ta in luft ovanför Sveriges största väg, som på grund av den omfattande trafiken har höga halter av luftföroreningar, måste jag starkt ifrågasätta, säger Bernhard Huber.

Det nämnda brandgasschaktet ska placeras på förskolorna Klöverns och Fyrklöverns förskolegård i Råsunda. Förutom det anmärkningsvärda i att ventilera ut brandgaser på barnens lekplats kommer gården bli mindre och trängseln öka, framför allt under byggskedet. För sin hälsa och motoriska utveckling har barn ett stort behov av tillräckligt stora ytor för lek och utevistelse, därför är den föreslagna placeringen av brandgasschaktet problematisk.

Slutligen föreslås att ventilationstornet från tunnelbanan ska placeras bara 25 meter från bostäderna i kvarteret Fogdevreten utmed Solnavägen. Där ska ut all luft från tunnelbanans sträckning mellan Odenplan och Arenastaden ofiltrerat ventileras ut. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen för projektet kommer partikelhalterna i bostadsområdet att fördubblas vintertid jämfört med idag. Risken är att en stor del av den förorenade luften kommer att sugas in i bostäderna via ventilationen. Men det behöver inte bli så, i handlingarna finns nämligen tre olika tänkbara placeringar för ventilationstornet. Ett av lägena ligger längre bort från bostäderna och bedöms som det bästa alternativet för de boendes hälsa. Tyvärr har man istället valt det alternativ som är sämst ur hälsosynpunkt med hänvisning till att den lösningen är billigare.

Ventilationstorn vid Fogdevreten

– Här finns uppenbara risker för att man planerar utifrån kortsiktiga ekonomiska kalkyler istället för vad som är bäst för människors hälsa på lång sikt. Vi i Miljöpartiet vill inte göra experiment med Solnabornas hälsa och därför anser vi att både friskluftsintaget, brandgasschaktet och ventilationstornet borde ges nya placeringar så att vi kan säkerställa bra luftkvalitet för barnen, de boende och resenärerna på gula linjen, avslutar Bernhard Huber.

Fortsatt biltrafik på Sjövägen

Nu är ett beslut fattat: Solnas moderatledda styre vill ha kvar biltrafiken på Sjövägen. Miljöpartiets förslag om att stänga vägen för allmän trafik så att grönområdena vid Råstasjön och Lötsjön kan stärkas röstades ned.

Sjövägen, gatan som går söder och väster om Råstasjön, har varit en het politisk fråga under många år. Grunden är en trafikutredning om Arenastaden från 2008 som rekommenderade att Sjövägen skulle kunna stängas av för allmän trafik och ersättas av Råsta strandväg.

Sommaren 2013 föreslog de borgerliga partierna i dåvarande Stadsbyggnadsnämnden att det skulle utredas när och under vilka förutsättningar Sjövägen kunde stängas. Syftet var att avlägsna barriäreffekten mellan Råstasjön och Lötsjön och underlätta skapandet av ett sammanhängande grönområde. Detta mycket positiva förslag anslöt sig även Miljöpartiet och resten av oppositionen till. Strax innan kommunvalet 2014  presenterades utredningen vars slutsats var att Sjövägen kunde stängas så snart trafikplats Ritorp och Signalbron var färdigbyggda. I full politisk enighet fattades nämnden beslutet att stänga av Sjövägen för trafik senast före utgången av 2015.

– Det här var ett sällsynt exempel på bred politisk samsyn i en miljöfråga i Solna. Att stänga Sjövägen för allmän trafik skulle minska buller, vibrationer och utsläpp vilket vore positivt för växt- och djurlivet, framför allt på arters spridningsmöjligheter mellan de två grönområdena vid Råstasjön och Lötsjön, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet och andre vice ordförande i Tekniska nämnden.

Men samsynen varade inte längre. Beslutet om avstängning revs upp i slutet av 2015 och i över ett års tid har arbete pågått med förslag på andra omgestaltningar av Sjövägen.

På Tekniska nämndens möte den 15 mars 2017 föreslogs till slut en enkelriktning av Sjövägen i nordlig riktning. Miljöpartiet stod dock fast vid den ursprungliga planen på att stänga vägen för allmän trafik och la fram ett motförslag tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Det förslaget röstades ner. Nu blir det fortsatt biltrafik på Sjövägen.

– Det är tråkigt och ganska märkligt att de borgerliga partierna har bytt hållning i den här frågan. Det har inte framförts några bra argument för varför allmän biltrafik ska vara tillåten på Sjövägen. Vi föreslog ett stopp för bilar, prioritering av gående och cyklister och att Sjövägen skulle kunna användas som utryckningsväg och bussgata. Det hade varit en bättre lösning, särskilt inför bildandet av ett naturreservat runt Råstasjön, avslutar Victoria Johansson.

Läs yrkandet från MP, S och V.

225

Sveriges rödgröna regering visar globalt klimatledarskap. Nu vill vi att även Solna börjar ta klimatfrågan på allvar genom att sätta upp ett konkret mål om att bli en fossilbränslefri kommun.

Världens länder har kommit överens om att begränsa den globala uppvärmningen till max 1,5 grader. Nu behövs globalt ledarskap i klimatfrågan mer än någonsin och Sveriges rödgröna regering visar vägen! Miljö- och klimatbudgeten har höjts med 73% och Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer med 100% förnybar energi. Regeringen har också presenterat en klimatlag som gör det olagligt att prioritera bort klimatet. Lagen är ett historiskt beslut och ett tydligt exempel på Sveriges offensiva klimatpolitik.

Nu är det dags för en klimatoffensiv även i Solna! Alla kommuner måste bidra aktivt i klimatarbetet för att vi ska kunna nå de svenska och globala klimatmålen. Därför föreslår Miljöpartiet i en motion att Solna ska ta fram en klimatstrategi för hur vår kommun senast 2040 ska bli helt fossilbränslefri. I länet har redan Stockholm, Sollentuna, Täby, Sigtuna, Botkyrka, Södertälje och Nynäshamn bestämt sig för att bli fossilfria. Vi vill att även Solna tar ansvar och visar på klimatledarskap.

Förutom en handlingsplan för att minska Solnas klimatpåverkan måste klimatstrategin innehålla en plan för kommunens klimatanpassning. Även om klimatutsläppen reduceras kommer det att dröja innan uppvärmningen stannar av. Därför måste samhällets sårbarhet för klimatförändringarna minskas genom beredskap för och anpassning till sådant som högre temperaturer, mer nederbörd, ökad risk för översvämningar och värmeböljor.

340
Tillsyn av båtklubbar och skydd av Solnas vattendrag är två områden som det saknas resurser till i Solna.

Alliansen nonchalerar än en gång kommunens miljöarbete genom att rösta ned ett förslag om mer pengar till bevakning av buller, luftföroreningar, vattenkvalitet och gifter.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ett stort ansvar för Solnas miljö. Utmaningarna är dock stora. Våra vattendrag Brunnsviken, Ulsvundasjön, Edsviken och Igelbäcken är fulla av miljögifter och övergödande ämnen. På flera platser är partikelhalterna i luften alldeles för höga vilket är skadligt för hälsan. Stora delar av kommunen är hårt utsatta för trafikbuller som leder till stress, sömnstörningar och hjärt- och kärlsjukdomar. Gifter som orsakar hormonstörningar och skadar djur och växter finns i plastleksaker på förskolor, möbler på äldreboenden, konstgräs på fotbollsplaner och kanske till och med i marken vid barnens lekplatser.

För att minska de negativa miljöeffekterna och riskerna för människors hälsa måste Solna jobba hårt för att minska bullret och utsläppen. Kommunen tar dock inte sitt ansvar. I Miljö- och hälsoskyddsnämndens budget saknas nämligen pengar för att ha råd med allt det viktiga arbete som behöver göras.

– Den senaste bullerkartläggningen från 2008 är inaktuell men inte en enda arbetstimme ska läggas på att uppdatera den. Enligt lagen måste Solna mäta luftkvaliteten men det har aldrig funnits någon mätstation i kommunen. För att rädda våra förorenade vattendrag behövs en strategi för god vattenstatus men den har helt strukits ur verksamhetsplanen, säger Jacques de Maré, ledamot i Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Varje år görs en kalkyl över nämndens resursbehov men när budgeten presenteras saknas alltid finansiering. I år är det värre än någonsin, skillnaden mellan behovet och tilldelade resurser motsvarar nästan tre heltidstjänster. Miljöpartiet anser att Solna inte har råd att snåla i frågan om miljön och invånarnas hälsa. Därför föreslog vi att budgeten skulle återremitteras så att nämnden kunde be om mer resurser. Det tillskott som skulle behövas motsvarar ungefär en promille av kommunens totala budget. Tyvärr röstade alliansen ner förslaget och accepterade därmed att verksamheten underfinansieras ännu ett år.

– Alliansens ständiga nedprioritering av Miljö- och hälsoskyddsnämnden visar på bristande respekt för lagstiftningen och för kommunens invånare. Om Solnaborna själva fick välja tror jag att de skulle tycka att en promille av budgeten var ett lågt pris att betala för en bättre och mer hälsosam miljö, säger Jacques de Maré.

517
Jacques de Maré, Miljöpartiets ledamot i Miljönämnden, kräver en handlingsplan för mikroplast.

Mikroplast som hamnar i havet och på åkrar skadar djur och natur. Miljöpartiet kräver nu att Solna tar fram en handlingsplan för att minska utsläpp och spridning av mikroplast.

Mikroplaster är små bitar av plast som är max 5 mm i diameter men ofta så små som mikroskopiska partiklar. De används i en rad kosmetiska produkter och i tandkräm men de kommer även från större plastförpackningar som sönderdelats och från till exempel klädesplagg i fleece som tvättas. Den allra största källan till utsläpp av de små plastpartiklarna är dock trafiken genom slitage av bildäck och vägbeläggning. Den näst största utsläppskällan är granulat från konstgräsplaner, de små kulorna som ligger mellan stråna och gör konstgräset behagligt att springa på.

En konsekvens av mikroplastens spridning är den negativa påverkan på djurlivet i våra hav. Aktuell forskning visar att fiskyngel föredrar att äta plast framför plankton vilket får dem att sluta växa och förändra sina naturliga beteenden, något som försämrar deras överlevnadschanser. Problemet finns även inom jordbruket eftersom mikroplaster som rinner ut i avlopp och leds till reningsverk sedan hamnar som avloppsslam på våra åkrar. På de här sätten ökar mängden plast för varje steg i näringskedjan – ett fiskyngel äter plasten, fiskynglet äts av en större fisk som äts av en fågel och vi människor riskerar att få i oss partiklarna i mat som odlats på plastförorenad jordbruksmark. Eftersom mikroplasten binder olika miljöföroreningar till sig är detta en mycket oroande utveckling.

Naturvårdsverket arbetar just nu med att kartlägga mikroplastens spridningsvägar. Målet är att nästa sommar kunna presentera förslag på både hur uppkomsten av mikroplatser kan förebyggas och på hur spridningen kan förhindras. Arbetet utförs i samverkan med näringslivet, avfallsorganisationer och miljöorganisationer men även med landsting och kommuner som har en viktig roll.

– Vi vet redan tillräckligt mycket om problemet med mikroplast för att börja arbeta, säger Jacques de Maré, ledamot i Miljö- och hälsoskyddsnämnden och ersättare i kommunfullmäktige. Därför föreslår vi att Solna tar fram en handlingsplan för att minska utsläpp och spridning av mikroplast, med fokus på de största utsläppskällorna.

En handlingsplan kan exempelvis omfatta att göra en översyn av stadens inköpspolicy och sluta köpa produkter som innehåller mikroplast, att bedriva aktiv konsumentupplysning gentemot solnaborna om hur de kan hjälpa till med att minska plastavfallet, att se över den egna avfallshanteringen samt frågan om dagvatten och avloppsrening samt att förbättra skötseln och hanteringen av stadens konstgräsplaner och förbereda för byte av dagens plastgräs med gummigranulat till mindre miljöskadliga alternativ.

Läs Miljöpartiets Motion om att ta fram en handlingsplan för mikroplast som lämnas in till kommunfullmäktige den 20 juni 2016.

335

 

När Miljöpartiet våren 2015 frågade Moderaterna om Solna hade för avsikt att gå med i någon organisation för kommunalt miljösamarbete blev svaret nej. Nu har de dock ändrat sig och ansökt om medlemskap i Sveriges Ekokommuner.

”Tänk globalt, agera lokalt” är ett uttryck som ofta används när man pratar om miljöfrågor och i Sverige är det just på lokal nivå, i kommunerna, som den största delen av miljöarbetet utförs. Globalt sett bor det dessutom fler människor i städerna än på landsbygden och allt oftare lyfts städer fram som drivkrafter för förändring. Hur våra städer utvecklas i framtiden kommer att vara avgörande för arbetet med miljö, klimat och hållbarhet.

Miljöpartiet har länge önskat att Solna stad skulle visa framfötterna på miljöområdet och dra sitt strå till stacken. För trots att Solna är en liten och tätbebyggd kommun med god tillgång till kollektivtrafik och miljömärkt fjärrvärme finns det fortfarande en hel del kvar att jobba på. I tidningen Miljöaktuellts årliga ranking över Sveriges miljöbästa kommuner har Solna rasat flera år i rad. Plats 122 år 2013 blev plats 166 år 2014 och förra året hamnade Solna på bottennoteringen 284 av 290 kommuner. Miljöpartiet har sett detta som ett tydligt tecken på att Solna är i behov av stöd, inspiration och motivation för att utveckla och vitalisera sitt miljöarbete. Det är något Solna skulle kunna få genom medlemskap i någon eller flera organisationer för kommuner som samarbetar kring miljöfrågor, exempelvis Sveriges Ekokommuner.

Våren 2015 frågade Miljöpartiet kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) om Solna stad hade för avsikt att gå med i exempelvis Sveriges Ekokommuner. Svaret blev nej, han ansåg att det var “svårt att hitta kommuner som liknar Solna att nätverka med” eftersom kommunerna som är med i organisationen “i många fall har andra förutsättningar och därmed utmaningar än Solna”. Det finns många invändningar mot det påståendet eftersom det finns flera andra små, tätbefolkade, expansiva kommuner i storstadsregioner som är medlemmar i olika samarbetsorganisationer för miljöfrågor. Och nu verkar även Solnamoderaterna ha tänkt om. Idag gick de ut med ett pressmeddelande om att Solna trots allt har ansökt om medlemskap i Sveriges ekokommuner.

Miljöpartiet välkomnar denna kursändring från Solnamoderaterna och alliansens sida. Det är oerhört positivt att de har tagit inspiration av våra förslag i kommunfullmäktige och de debatter vi har initierat. Nästa gång hoppas vi bara på att det går att hitta samsyn lite tidigare så att vi inte behöver vänta i över ett år!

– Det är inte en dag för tidigt, säger Miljöpartiets vice gruppledare Victoria Johansson. Vi i Miljöpartiet har länge sagt att vi tror att det är nödvändigt för Solna att samarbeta med andra kommuner i miljöfrågor och lära av de som ligger i framkant. Nu hoppas vi på att Solna höjer sina ambitioner i miljöarbetet.

Sveriges Ekokommuner är världens äldsta kommunnätverk för hållbar utveckling. Här samarbetar 101 kommuner och landsting och lär av varandra för ett mer hållbart Sverige med utgångspunkt i gemensamma nyckeltal och hållbarhetskriterier.

339
Solnas alliansstyre bryr sig inte om hållbarhet.

När det väl gäller är Solnaalliansens miljöambitioner inte mycket värda. Senaste exemplet är upphandlingen av kommunens elleverantör, där de inte ville gå med på vårt förslag att enbart köpa förnyelsebar el.

När tekniska nämnden i mars skulle upphandla en ny elleverantör var det för oss i Miljöpartiet självklart att man skulle välja miljövänliga energikällor som sol, vind och vatten. Det var det inte för Alliansen. Moderaterna kom än en gång ut som rikets främsta kärnkraftskramare. Och Centerpartiet verkade ha tappat sin gröna röst. Alliansens politiker vägrade helt enkelt att gå med på oppositionens förslag att bara köpa el från förnyelsebara energikällor. Det rimmar illa med stadens miljöpolicy som antogs förra året.

Hållbarhet är tydligen något man som Allianspolitiker mest skyltar med under Earth Hour. När ord ska omsättas i handling är Solnas styre fortfarande ur LED. Medan andra kommuner har förstått att 100% förnyelsebart är framtiden går Solna fortfarande mot strömmen. Miljöpartiet ansåg att elupphandlingen var rätt tillfälle att lägga in en stöt för hållbarhet, men det fick tyvärr inte avsedd effekt.

Victoria Johansson (MP), vice gruppledare och 2:a vice ordf i Tekniska nämnden

Texten publicerades som insändare i Mitti Solna (26 april 2016) med rubriken ”Alliansen bryr sig inte om hållbarhet”