Miljö

54
Käppala Biobassäng. Foto: Björn Leijon

I Käppalaverket renas avloppsvatten från 11 kommuner. Efter nästan 60 år i drift behövs stora investeringar. Tyvärr bromsar Solnas politiska ledning den nödvändiga utvecklingen och konsekvenserna kan bli både miljöbrott och ökade kostnader.

På 1950-talet bestämde sig Solna och åtta andra kommuner i länet för att tillsammans hantera reningen av avloppsvatten. 1957 bildade de Käppalaförbundet och två år senare invigdes Käppalaverket på Lidingö. I år firar Käppalaförbundet 60 år och under åren har reningsverket byggts ut och ytterligare två medlemskommuner anslutits. Idag renas där avloppsvatten från mer än en halv miljon människor och det produceras även näringsrikt slam, biogas och värme.

Nu står Käppalaförbundet inför nästa stora process: anläggningarna behöver renoveras, kapaciteten måste öka för att möta en växande befolkning och lagstiftningen ställer högre krav på rening för att minska miljöskadliga utsläpp. Några av de större projekten är att bygga en ny rötkammare för avloppsslam där näringsrik gödsel och biogas bildas, att bygga en ny tunnel till Täby och Vallentuna som idag har begränsad kapacitet i avloppssystemet, samt att införa nya reningstekniker. Investeringarna bidrar till att Stockholmsregionen kan fortsätta växa samt att vi får renare vatten och en bättre miljö.

Käppalaförbundet styrs av politiker från alla medlemskommunerna. Solna har fyra ledamöter och fyra ersättare i förbundsfullmäktige samt en ledamot och en ersättare i styrelsen. Investeringsbehoven har varit kända länge och hösten 2016 fattade förbundsfullmäktige beslut om att utöka förbundets låneram för att finansiera utbyggnaden. Beslutet behövde dock godkännas i samtliga medlemskommuner och där tog det stopp. Trots att Solnas representanter i Käppalaförbundets styrelse och fullmäktige hade röstat ja vägrade det moderatledda styret i Solna godkänna en utökad låneram.

– Miljöpartiet ville att Solna skulle ställa sig bakom en utökad låneram. Den antagna budgeten och verksamhetsplanen kräver mer resurser och de projekt som planeras är till nytta för alla medlemmar. Tyvärr har Solnas agerande försatt förbundet i en kritisk situation, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet och ledamot i Käppalas förbundsfullmäktige.

Käppala Eftersedimentering. Foto: Björn Leijon

Käppalaförbundet beräknas nämligen överskrida nuvarande låneram redan i början av 2018. Eftersom det inte är tillåtet krävs ett totalt investeringsstopp om låneramen inte höjs. Detta skulle få mycket allvarliga konsekvenser. Det skulle dels medföra att betalningar av förbundets räkningar ställs in. Det skulle även innebära ökade driftskostnader på mer än 50 miljoner kronor per år, vilket motsvarar en höjd taxa med 25%, kostnader som medborgarna tvingas bära. Investeringarna är också nödvändiga för att kommunerna ska kunna fortsätta växa, utan ett fungerande avloppssystem går det inte att bygga nya bostäder. Sist men inte minst skulle ett investeringsstopp kunna få förödande konsekvenser för miljön i och med ökade risker för haverier där avloppsvatten orenat släpps ut i Östersjön. Händer det kan Käppalaförbundet åtalas för miljöbrott.

I höst kommer frågan om att utöka låneramen upp för beslut igen och för att undvika ett skräckscenario behöver Solna ställa sig bakom förslaget.

– Att bromsa de nödvändiga investeringarna när vi vet att det skadar Käppalaförbundets ekonomi och Stockholmsregionens tillväxt är oerhört ansvarslöst. Att dessutom riskera att medverka till miljöbrott är vansinne. Mycket har hunnit hända på 60 år och det är självklart att nya satsningar krävs. Jag förväntar mig att även Solnas styrande politiker inser det, avslutar Victoria Johansson.

 

Läs även ”Höjd taxa kan drabba Solnaborna” i Vi i Solna (2017-08-03).

Brandgasschakt
Illustration av brandgasschaktet som planeras mitt på en förskolegård vid Klövervägen i Råsunda

Ett friskluftsintag vid E4:an, ett brandgasschakt på en förskolegård och ett ventilationstorn precis intill ett bostadsområde. Fanns det inga bättre placeringar för Gula linjens tekniska anläggningar? Solnabornas hälsa borde tas på allvar, anser Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Just nu kan allmänheten lämna synpunkter på järnvägsplanen och detaljplanen för tunnelbanans nya gula linje mellan Odenplan och Arenastaden. Projektet innehåller så klart en hel del tekniska och praktiska utmaningar och på flera områden har det behövt göras kompromisser, till exempel har Arenastadens station flyttats till ett annat, billigare läge än det som först föreslogs. Nu kommer dock förslag om att kompromissa med Solnabornas hälsa och där måste vi sätta ned foten.

Den nya tunnelbanan kräver flera olika tekniska anläggningar. Det handlar bland annat om ett friskluftsintag som försörjer perrongerna med luft, ett schakt som ventilerar ut farliga brandgaser om det skulle inträffa en brand och ett ventilationstorn där förorenad luft från tunnelbanan släpps ut ovan jord. I detaljplaneförslaget har dessa anläggningar placerats på ytterst opassande platser. Friskluftsintaget ska enligt förslaget byggas vid E4:an, i handlingarna kan man läsa att ”Luften tas in ca 10 meter över E4:an för att få en så god luftkvalitet som möjligt”.

Friskluftsintag vid E4:n – vy från Tomtebodavägen

– Att bästa tänkbara luftkvalitet skulle uppnås genom att ta in luft ovanför Sveriges största väg, som på grund av den omfattande trafiken har höga halter av luftföroreningar, måste jag starkt ifrågasätta, säger Bernhard Huber.

Det nämnda brandgasschaktet ska placeras på förskolorna Klöverns och Fyrklöverns förskolegård i Råsunda. Förutom det anmärkningsvärda i att ventilera ut brandgaser på barnens lekplats kommer gården bli mindre och trängseln öka, framför allt under byggskedet. För sin hälsa och motoriska utveckling har barn ett stort behov av tillräckligt stora ytor för lek och utevistelse, därför är den föreslagna placeringen av brandgasschaktet problematisk.

Slutligen föreslås att ventilationstornet från tunnelbanan ska placeras bara 25 meter från bostäderna i kvarteret Fogdevreten utmed Solnavägen. Där ska ut all luft från tunnelbanans sträckning mellan Odenplan och Arenastaden ofiltrerat ventileras ut. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen för projektet kommer partikelhalterna i bostadsområdet att fördubblas vintertid jämfört med idag. Risken är att en stor del av den förorenade luften kommer att sugas in i bostäderna via ventilationen. Men det behöver inte bli så, i handlingarna finns nämligen tre olika tänkbara placeringar för ventilationstornet. Ett av lägena ligger längre bort från bostäderna och bedöms som det bästa alternativet för de boendes hälsa. Tyvärr har man istället valt det alternativ som är sämst ur hälsosynpunkt med hänvisning till att den lösningen är billigare.

Ventilationstorn vid Fogdevreten

– Här finns uppenbara risker för att man planerar utifrån kortsiktiga ekonomiska kalkyler istället för vad som är bäst för människors hälsa på lång sikt. Vi i Miljöpartiet vill inte göra experiment med Solnabornas hälsa och därför anser vi att både friskluftsintaget, brandgasschaktet och ventilationstornet borde ges nya placeringar så att vi kan säkerställa bra luftkvalitet för barnen, de boende och resenärerna på gula linjen, avslutar Bernhard Huber.

Fortsatt biltrafik på Sjövägen

Nu är ett beslut fattat: Solnas moderatledda styre vill ha kvar biltrafiken på Sjövägen. Miljöpartiets förslag om att stänga vägen för allmän trafik så att grönområdena vid Råstasjön och Lötsjön kan stärkas röstades ned.

Sjövägen, gatan som går söder och väster om Råstasjön, har varit en het politisk fråga under många år. Grunden är en trafikutredning om Arenastaden från 2008 som rekommenderade att Sjövägen skulle kunna stängas av för allmän trafik och ersättas av Råsta strandväg.

Sommaren 2013 föreslog de borgerliga partierna i dåvarande Stadsbyggnadsnämnden att det skulle utredas när och under vilka förutsättningar Sjövägen kunde stängas. Syftet var att avlägsna barriäreffekten mellan Råstasjön och Lötsjön och underlätta skapandet av ett sammanhängande grönområde. Detta mycket positiva förslag anslöt sig även Miljöpartiet och resten av oppositionen till. Strax innan kommunvalet 2014  presenterades utredningen vars slutsats var att Sjövägen kunde stängas så snart trafikplats Ritorp och Signalbron var färdigbyggda. I full politisk enighet fattades nämnden beslutet att stänga av Sjövägen för trafik senast före utgången av 2015.

– Det här var ett sällsynt exempel på bred politisk samsyn i en miljöfråga i Solna. Att stänga Sjövägen för allmän trafik skulle minska buller, vibrationer och utsläpp vilket vore positivt för växt- och djurlivet, framför allt på arters spridningsmöjligheter mellan de två grönområdena vid Råstasjön och Lötsjön, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet och andre vice ordförande i Tekniska nämnden.

Men samsynen varade inte längre. Beslutet om avstängning revs upp i slutet av 2015 och i över ett års tid har arbete pågått med förslag på andra omgestaltningar av Sjövägen.

På Tekniska nämndens möte den 15 mars 2017 föreslogs till slut en enkelriktning av Sjövägen i nordlig riktning. Miljöpartiet stod dock fast vid den ursprungliga planen på att stänga vägen för allmän trafik och la fram ett motförslag tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Det förslaget röstades ner. Nu blir det fortsatt biltrafik på Sjövägen.

– Det är tråkigt och ganska märkligt att de borgerliga partierna har bytt hållning i den här frågan. Det har inte framförts några bra argument för varför allmän biltrafik ska vara tillåten på Sjövägen. Vi föreslog ett stopp för bilar, prioritering av gående och cyklister och att Sjövägen skulle kunna användas som utryckningsväg och bussgata. Det hade varit en bättre lösning, särskilt inför bildandet av ett naturreservat runt Råstasjön, avslutar Victoria Johansson.

Läs yrkandet från MP, S och V.

147

Sveriges rödgröna regering visar globalt klimatledarskap. Nu vill vi att även Solna börjar ta klimatfrågan på allvar genom att sätta upp ett konkret mål om att bli en fossilbränslefri kommun.

Världens länder har kommit överens om att begränsa den globala uppvärmningen till max 1,5 grader. Nu behövs globalt ledarskap i klimatfrågan mer än någonsin och Sveriges rödgröna regering visar vägen! Miljö- och klimatbudgeten har höjts med 73% och Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer med 100% förnybar energi. Regeringen har också presenterat en klimatlag som gör det olagligt att prioritera bort klimatet. Lagen är ett historiskt beslut och ett tydligt exempel på Sveriges offensiva klimatpolitik.

Nu är det dags för en klimatoffensiv även i Solna! Alla kommuner måste bidra aktivt i klimatarbetet för att vi ska kunna nå de svenska och globala klimatmålen. Därför föreslår Miljöpartiet i en motion att Solna ska ta fram en klimatstrategi för hur vår kommun senast 2040 ska bli helt fossilbränslefri. I länet har redan Stockholm, Sollentuna, Täby, Sigtuna, Botkyrka, Södertälje och Nynäshamn bestämt sig för att bli fossilfria. Vi vill att även Solna tar ansvar och visar på klimatledarskap.

Förutom en handlingsplan för att minska Solnas klimatpåverkan måste klimatstrategin innehålla en plan för kommunens klimatanpassning. Även om klimatutsläppen reduceras kommer det att dröja innan uppvärmningen stannar av. Därför måste samhällets sårbarhet för klimatförändringarna minskas genom beredskap för och anpassning till sådant som högre temperaturer, mer nederbörd, ökad risk för översvämningar och värmeböljor.

242
Tillsyn av båtklubbar och skydd av Solnas vattendrag är två områden som det saknas resurser till i Solna.

Alliansen nonchalerar än en gång kommunens miljöarbete genom att rösta ned ett förslag om mer pengar till bevakning av buller, luftföroreningar, vattenkvalitet och gifter.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ett stort ansvar för Solnas miljö. Utmaningarna är dock stora. Våra vattendrag Brunnsviken, Ulsvundasjön, Edsviken och Igelbäcken är fulla av miljögifter och övergödande ämnen. På flera platser är partikelhalterna i luften alldeles för höga vilket är skadligt för hälsan. Stora delar av kommunen är hårt utsatta för trafikbuller som leder till stress, sömnstörningar och hjärt- och kärlsjukdomar. Gifter som orsakar hormonstörningar och skadar djur och växter finns i plastleksaker på förskolor, möbler på äldreboenden, konstgräs på fotbollsplaner och kanske till och med i marken vid barnens lekplatser.

För att minska de negativa miljöeffekterna och riskerna för människors hälsa måste Solna jobba hårt för att minska bullret och utsläppen. Kommunen tar dock inte sitt ansvar. I Miljö- och hälsoskyddsnämndens budget saknas nämligen pengar för att ha råd med allt det viktiga arbete som behöver göras.

– Den senaste bullerkartläggningen från 2008 är inaktuell men inte en enda arbetstimme ska läggas på att uppdatera den. Enligt lagen måste Solna mäta luftkvaliteten men det har aldrig funnits någon mätstation i kommunen. För att rädda våra förorenade vattendrag behövs en strategi för god vattenstatus men den har helt strukits ur verksamhetsplanen, säger Jacques de Maré, ledamot i Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Varje år görs en kalkyl över nämndens resursbehov men när budgeten presenteras saknas alltid finansiering. I år är det värre än någonsin, skillnaden mellan behovet och tilldelade resurser motsvarar nästan tre heltidstjänster. Miljöpartiet anser att Solna inte har råd att snåla i frågan om miljön och invånarnas hälsa. Därför föreslog vi att budgeten skulle återremitteras så att nämnden kunde be om mer resurser. Det tillskott som skulle behövas motsvarar ungefär en promille av kommunens totala budget. Tyvärr röstade alliansen ner förslaget och accepterade därmed att verksamheten underfinansieras ännu ett år.

– Alliansens ständiga nedprioritering av Miljö- och hälsoskyddsnämnden visar på bristande respekt för lagstiftningen och för kommunens invånare. Om Solnaborna själva fick välja tror jag att de skulle tycka att en promille av budgeten var ett lågt pris att betala för en bättre och mer hälsosam miljö, säger Jacques de Maré.

363
Jacques de Maré, Miljöpartiets ledamot i Miljönämnden, kräver en handlingsplan för mikroplast.

Mikroplast som hamnar i havet och på åkrar skadar djur och natur. Miljöpartiet kräver nu att Solna tar fram en handlingsplan för att minska utsläpp och spridning av mikroplast.

Mikroplaster är små bitar av plast som är max 5 mm i diameter men ofta så små som mikroskopiska partiklar. De används i en rad kosmetiska produkter och i tandkräm men de kommer även från större plastförpackningar som sönderdelats och från till exempel klädesplagg i fleece som tvättas. Den allra största källan till utsläpp av de små plastpartiklarna är dock trafiken genom slitage av bildäck och vägbeläggning. Den näst största utsläppskällan är granulat från konstgräsplaner, de små kulorna som ligger mellan stråna och gör konstgräset behagligt att springa på.

En konsekvens av mikroplastens spridning är den negativa påverkan på djurlivet i våra hav. Aktuell forskning visar att fiskyngel föredrar att äta plast framför plankton vilket får dem att sluta växa och förändra sina naturliga beteenden, något som försämrar deras överlevnadschanser. Problemet finns även inom jordbruket eftersom mikroplaster som rinner ut i avlopp och leds till reningsverk sedan hamnar som avloppsslam på våra åkrar. På de här sätten ökar mängden plast för varje steg i näringskedjan – ett fiskyngel äter plasten, fiskynglet äts av en större fisk som äts av en fågel och vi människor riskerar att få i oss partiklarna i mat som odlats på plastförorenad jordbruksmark. Eftersom mikroplasten binder olika miljöföroreningar till sig är detta en mycket oroande utveckling.

Naturvårdsverket arbetar just nu med att kartlägga mikroplastens spridningsvägar. Målet är att nästa sommar kunna presentera förslag på både hur uppkomsten av mikroplatser kan förebyggas och på hur spridningen kan förhindras. Arbetet utförs i samverkan med näringslivet, avfallsorganisationer och miljöorganisationer men även med landsting och kommuner som har en viktig roll.

– Vi vet redan tillräckligt mycket om problemet med mikroplast för att börja arbeta, säger Jacques de Maré, ledamot i Miljö- och hälsoskyddsnämnden och ersättare i kommunfullmäktige. Därför föreslår vi att Solna tar fram en handlingsplan för att minska utsläpp och spridning av mikroplast, med fokus på de största utsläppskällorna.

En handlingsplan kan exempelvis omfatta att göra en översyn av stadens inköpspolicy och sluta köpa produkter som innehåller mikroplast, att bedriva aktiv konsumentupplysning gentemot solnaborna om hur de kan hjälpa till med att minska plastavfallet, att se över den egna avfallshanteringen samt frågan om dagvatten och avloppsrening samt att förbättra skötseln och hanteringen av stadens konstgräsplaner och förbereda för byte av dagens plastgräs med gummigranulat till mindre miljöskadliga alternativ.

Läs Miljöpartiets Motion om att ta fram en handlingsplan för mikroplast som lämnas in till kommunfullmäktige den 20 juni 2016.

243

 

När Miljöpartiet våren 2015 frågade Moderaterna om Solna hade för avsikt att gå med i någon organisation för kommunalt miljösamarbete blev svaret nej. Nu har de dock ändrat sig och ansökt om medlemskap i Sveriges Ekokommuner.

”Tänk globalt, agera lokalt” är ett uttryck som ofta används när man pratar om miljöfrågor och i Sverige är det just på lokal nivå, i kommunerna, som den största delen av miljöarbetet utförs. Globalt sett bor det dessutom fler människor i städerna än på landsbygden och allt oftare lyfts städer fram som drivkrafter för förändring. Hur våra städer utvecklas i framtiden kommer att vara avgörande för arbetet med miljö, klimat och hållbarhet.

Miljöpartiet har länge önskat att Solna stad skulle visa framfötterna på miljöområdet och dra sitt strå till stacken. För trots att Solna är en liten och tätbebyggd kommun med god tillgång till kollektivtrafik och miljömärkt fjärrvärme finns det fortfarande en hel del kvar att jobba på. I tidningen Miljöaktuellts årliga ranking över Sveriges miljöbästa kommuner har Solna rasat flera år i rad. Plats 122 år 2013 blev plats 166 år 2014 och förra året hamnade Solna på bottennoteringen 284 av 290 kommuner. Miljöpartiet har sett detta som ett tydligt tecken på att Solna är i behov av stöd, inspiration och motivation för att utveckla och vitalisera sitt miljöarbete. Det är något Solna skulle kunna få genom medlemskap i någon eller flera organisationer för kommuner som samarbetar kring miljöfrågor, exempelvis Sveriges Ekokommuner.

Våren 2015 frågade Miljöpartiet kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) om Solna stad hade för avsikt att gå med i exempelvis Sveriges Ekokommuner. Svaret blev nej, han ansåg att det var “svårt att hitta kommuner som liknar Solna att nätverka med” eftersom kommunerna som är med i organisationen “i många fall har andra förutsättningar och därmed utmaningar än Solna”. Det finns många invändningar mot det påståendet eftersom det finns flera andra små, tätbefolkade, expansiva kommuner i storstadsregioner som är medlemmar i olika samarbetsorganisationer för miljöfrågor. Och nu verkar även Solnamoderaterna ha tänkt om. Idag gick de ut med ett pressmeddelande om att Solna trots allt har ansökt om medlemskap i Sveriges ekokommuner.

Miljöpartiet välkomnar denna kursändring från Solnamoderaterna och alliansens sida. Det är oerhört positivt att de har tagit inspiration av våra förslag i kommunfullmäktige och de debatter vi har initierat. Nästa gång hoppas vi bara på att det går att hitta samsyn lite tidigare så att vi inte behöver vänta i över ett år!

– Det är inte en dag för tidigt, säger Miljöpartiets vice gruppledare Victoria Johansson. Vi i Miljöpartiet har länge sagt att vi tror att det är nödvändigt för Solna att samarbeta med andra kommuner i miljöfrågor och lära av de som ligger i framkant. Nu hoppas vi på att Solna höjer sina ambitioner i miljöarbetet.

Sveriges Ekokommuner är världens äldsta kommunnätverk för hållbar utveckling. Här samarbetar 101 kommuner och landsting och lär av varandra för ett mer hållbart Sverige med utgångspunkt i gemensamma nyckeltal och hållbarhetskriterier.

284
Solnas alliansstyre bryr sig inte om hållbarhet.

När det väl gäller är Solnaalliansens miljöambitioner inte mycket värda. Senaste exemplet är upphandlingen av kommunens elleverantör, där de inte ville gå med på vårt förslag att enbart köpa förnyelsebar el.

När tekniska nämnden i mars skulle upphandla en ny elleverantör var det för oss i Miljöpartiet självklart att man skulle välja miljövänliga energikällor som sol, vind och vatten. Det var det inte för Alliansen. Moderaterna kom än en gång ut som rikets främsta kärnkraftskramare. Och Centerpartiet verkade ha tappat sin gröna röst. Alliansens politiker vägrade helt enkelt att gå med på oppositionens förslag att bara köpa el från förnyelsebara energikällor. Det rimmar illa med stadens miljöpolicy som antogs förra året.

Hållbarhet är tydligen något man som Allianspolitiker mest skyltar med under Earth Hour. När ord ska omsättas i handling är Solnas styre fortfarande ur LED. Medan andra kommuner har förstått att 100% förnyelsebart är framtiden går Solna fortfarande mot strömmen. Miljöpartiet ansåg att elupphandlingen var rätt tillfälle att lägga in en stöt för hållbarhet, men det fick tyvärr inte avsedd effekt.

Victoria Johansson (MP), vice gruppledare och 2:a vice ordf i Tekniska nämnden

Texten publicerades som insändare i Mitti Solna (26 april 2016) med rubriken ”Alliansen bryr sig inte om hållbarhet”

403

Solna stad behöver en finanspolicy som premierar hållbara affärsmodeller, menar Miljöpartiets Bernhard Huber och Joar af Ekenstam.

På kommunfullmäktige 25 januari behandlades en motion av Miljöpartiet om att uppdatera Solnas finanspolicy. Bernhard Huber och Joar af Ekenstam tycker att den nuvarande policyn från 2007 är för gammal och inte har hängt med i utvecklingen. Det finns ett ökat intresse för hållbara och alternativa investeringar men Solna har hittills inte tagit avstånd från exempelvis miljöförstörande kol- och oljebolag.

– Solna har fem miljoner kronor i Exxon Mobil, världens största privata oljebolag och ett av de mest miljöförstörande bolag som finns. Det här är oacceptabelt, det är inte sådan verksamhet Solna ska finansiera eller tjäna pengar på, säger Bernhard Huber.

Miljöpartiet föreslår därför en ny policy med högre etiska och miljömässiga krav och möjlighet att investera i exempelvis gröna obligationer, vindkraft och solceller.

Solna växer  snabbt och det finns många saker som behöver byggas och finansieras de närmaste åren.

– Genom att utfärda en grön obligation skulle Solna kunna locka andra investerare att bidra till byggandet av exempelvis en klimatsmart skolbyggnad. På samma sätt kan Solna välja att investera egna pengar i gröna obligationer istället för i miljöförstörande företag, säger Joar af Ekenstam.

Joar påminde i debatten om att utvecklingen inom hållbara investeringar går snabbt och att det är viktigt att inte bara skriva en policy som håller år 2016 utan att tänka långsiktigt och formulera en vision som står sig även i framtiden.

Det pågår just nu en översyn av finanspolicyn och kommunfullmäktige biföll motionen.

420

Kommunerna i Stockholms län ska ta fram en gemensam solkarta och Solna har tackat ja till att vara med. Det här är en mycket positiv utveckling som vi hoppas innebär ett startskott för Solna när det gäller investeringar i solenergi, säger Victoria Johansson (MP).

Solna. Smaka på namnet. Lägg till det att staden stoltserar med en sol i stadsvapnet och att intresset för solenergi i Sverige och världen närmast har exploderat. Är det inte märkligt att Solna har missat det uppenbara guldläget att anspela på solen när vi sätter vår stad på kartan? Det är dessutom hög tid att växla upp arbetet med miljö- och klimatfrågor, på FN:s klimatkonferens COP21 i Paris kom världens länder överens om ett globalt klimatavtal. För att nå klimatmålen krävs stora insatser av alla länder, och städer.

I våras skrev Miljöpartiet en motion där vi föreslog att Solna skulle ta fram en solkarta som visar hur mycket energi de olika hustaken i staden har potential att producera. Solkartan är ett bra och enkelt redskap för att hitta lämpliga placeringar av solceller och solfångare. Sedan vi la fram förslaget har KSL, Kommunförbundet Stockholms Län, erbjudit alla sina medlemskommuner att vara med och ta fram en gemensam solkarta. Förhoppningsvis kan solkartan vara färdig redan till sommaren. Med hjälp av kartan kan stadens fastighetsavdelning redan under nästa år börja välja ut de bästa byggnaderna att sätta upp solceller eller solfångare på.

Då kan Solna bli en riktig solstad!

 

355

På torsdagskvällen i Kafé Sjöstugan i Bergshamra hölls ett seminarium om vattenkvalitén i Brunnsviken. Många oroliga medborgare hade samlats för att ställa frågor till sakkunniga på området.

Det är uppenbart att Solna inte prioriterar vattenfrågan och därmed riskerar sina medborgares hälsa. Vid ett seminarium i Kafé Sjöstugan den 8 oktober presenterades resultatet av vattenprover som togs tidigare i höst. Vid Polska udden nära Bergshamraleden visade sig bakteriehalten vara på tok för hög.

Cirka sextio personer hade samlats för att lyssna till professor Lena Kautsky, Per Tholander, limnolog på Solna stad, och fil dr Katrin Holmström, miljöutredare på Sweco – som också modererade seminariet. Många av de närvarande ställde oroliga frågor: Tar barn skada om de badar i Brunnsviken? Kan hundar som dricker av vattnet bli sjuka? Kan jag bli magsjuk om jag får en kallsup? Inför seminariet testades vattnet vid fem olika mätstationer runt Bergshamra. Resultaten som presenterades på seminariet visar att det går bra att bada i Bergshamra, bara inte vid Polska udden.

Miljöpartiets Matilda Baraibar, en av huvudaktörerna bakom arrangemanget, sammanfattar:

– Jag hoppas att Solna tar ett bättre grepp om vattenfrågorna och regelbundet börjar mäta badvattenkvalitet, förbättrar dagvattenhanteringen och dessutom följer den ekologiska statusen i Brunnsviken. Solna bör ta sina medborgares hälsa på allvar!

318

Solna sjunker som en sten mot dyig botten i Miljöaktuellts kommunrankning för 2015. Nu borde stadens politiska ledning inse att det är dags att agera.

Idag publicerar Miljöaktuellt sin kommunrankning för 2015. Tidningen har bedömt och jämfört svenska kommuners arbete med miljö- och hållbarhetsfrågor.

Redan förra året kunde man höja på ögonbrynen då Solna hade tappat från plats 122 till plats 166. I år är resultatet rent ut sagt bedrövligt, då Solna har tappat hela 118 placeringar och landar på plats 284 av 290. Miljöaktuellts granskning ger en tydlig signal att det är dags att agera och ta frågan på allvar.

Miljöpartiet i Solna har länge efterfrågat tydligare ställningstaganden och mer engagemang. Vi har i flera forum lyft miljö- och hållbarhetspolitik som vi tror skulle få staden på rätt köl. Det har handlat om allt ifrån klimatpåverkan, skydd av grönområden till hållbara finanser och samarbete med andra kommuner.

– Allt för ofta bromsas våra ambitiösa förslag med hänvisningar till att kommunen redan gör vad lagen kräver. Ett sådant förhållningssätt till den miljö vi ska förvalta för framtiden och lämna över till kommande generationer är inte tillräckligt, säger Victoria Johansson från Miljöpartiet i Solna.

Solna är sämst i länet och får nu smälta katastrofplatsen genom att göra rätt. Vi har en skyldighet mot våra medborgare att värna stadens miljö och minska Solnas miljöpåverkan i Stockholmsregionen, Sverige och världen. Det är dags att börja nu.

Läs: Miljöaktuellts kommunranking 2015