Skola

100

Visst vore det bra om fler föräldrar kände sig trygga med att låta sina barn gå eller cykla till skolan? Det handlar om barnens säkerhet, hälsa och frihet att själva ta sig runt. Flera kommuner har därför infört en ”bilfri vecka” i skolorna, en vecka då kommunen uppmanar föräldrar att inte skjutsa barnen i bil till skolan.

Efter en motion från Miljöpartiet ska Solna ta fram en plan för säkra skolvägar. Att införa en “bilfri vecka” då man på olika sätt fokuserar på barnens väg till skolan kan vara en del i arbetet. I Nacka erbjuder kommunen gratis cykelservice till barnen på skolor som deltar i den “bilfria veckan”. Det kan också bli ett bra tillfälle för kommunen att lyssna på synpunkter från föräldrar och barn om hur skolvägen kan bli bättre.

Enligt en undersökning från försäkringsbolaget IF är 58 % av landets rektorer oroliga för att en allvarlig trafikolycka ska ske vid deras skola. Den största trafikfaran är enligt rektorerna skjutsande föräldrar. En bilfri vecka löser inte problemet, men kan uppmuntra fler att skippa bilen till skolan. Vi ser gärna att även Kulturskolan och idrottsföreningar är med i en bilfri vecka.

Miljöpartiet tror att ett Solna där barnen rör sig mer och bilen mindre är ett bättre Solna för alla. Det är ofta tufft för föräldrar att få vardagen att gå ihop. Kan fler barn ta sig runt på egen hand minskar också stressen för många föräldrar. Det vinner alla på.

Victoria Johansson (MP), 2:e vice ordförande i Tekniska nämnden
T
obias Östberg (MP) 2:e vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden

Artikeln publicerades som insändare i Vi i Solna 22 april 2017. 

240
Bagartorps skolområde

Bagartorpsskolan lades ned 2014, nu förlorar man ungdomsgården Torpet. Miljöpartiet vill se en annan utveckling för Bagartorp och föreslår en rad investeringar så att stadsdelens skolområde kan blomma upp igen.

Bagartorp är en stadsdel som under en längre tid fått stå tillbaka i Solnas stadsplanering. All kraft har lagts på andra områden i kommunen. Verksamheter har flyttat eller planeras flytta till nya Järvastaden och Ulriksdal. Bagartorpsskolan avvecklades höstterminen 2014 i samband med att nya Ulriksdalsskolan öppnade. Nyss kom beskedet att även den uppskattade ungdomsverksamheten Torpet ska flytta till Järvastaden.

Miljöpartiet vill se en annan väg för Bagartorp. I en motion till fullmäktige kräver vi en ordentlig upprustning av Bagartorps skolområde. Den kulturhistoriskt värdefulla skolmiljön bör stegvis renoveras och kompletteras med nya lokaler. Vi vill att skolområdet ska blomma upp igen med utökad kommunal skolverksamhet som kan avlasta Ulriksdalsskolan. Med förskolor i ordentliga byggnader istället för tillfälliga moduler. Och med nya lokaler för ungdomsgården Torpet, som vi vill ha kvar i området. Lokalerna ska vara anpassade för alla åldrar och även ge utrymme till kultur och föreningsliv på kvällar och helger. På så sätt får stadsdelen en levande kärna och en mötesplats för sociala aktiviteter även i framtiden.

Läs mer om Miljöpartiets förslag: Motion om Bagartorps framtid

123

Privatiseringen av Bergshamraskolan stoppades. – Det är en stor seger för den lokala demokratin och för alla föräldrar som har engagerat sig, säger Tobias Östberg (MP).

Det har varit tre turbulenta veckor sedan Alliansen och Bergshamrapartiet gick ut med att de ville låta den privata friskoleaktören Raoul Wallenbergskolan (RWS) ta över skolan. Redan de första dagarna startade föräldrar i Bergshamra en namninsamling mot att privatisera skolan som snabbt samlade över 450 namn. Det ledde till att Alliansen på kommunstyrelsens sammanträde den 16 januari 2017 bordlade frågan om RWS intresseanmälan och sköt upp beslutet i två veckor. Syftet var att “ge föräldrarna möjlighet att sätta sig in i saken och inte behöva känna sig överkörda”. Ett politiskt beslut skulle istället fattas på ett extrainsatt möte den 30 januari. Företrädarna för RWS hade å sin sida lovat att de inte skulle gå vidare med idén om att starta en skola i Bergshamra om de inte hade föräldrarnas stöd.

Den 28 januari blev det väldigt tydligt vad föräldrarna tyckte. Föräldrarådet på skolan hade genomfört en enkätundersökning som visade att en överväldigande majoritet ställde sig negativa till att låta RWS ta över driften för Bergshamraskolan. Företrädare för Alliansen kommenterade i sociala medier att de fick fundera ordentligt på saken men att det mot bakgrund av denna information föreföll svårt att gå vidare med ärendet.

Den 30 januari fanns det dock inte längre något ärende att ta ställning till för kommunstyrelsen. Efter att ha tagit del av föräldrarnas åsikter hade även RWS konstaterat att det inte fanns stöd för deras idé och de drog därför tillbaka sin intresseanmälan. Privatiseringen stoppades i sista stunden.

– Nu måste arbetet med att vända trenden för Bergshamraskolan fortsätta, säger Tobias Östberg (MP), förälder med barn i Bergshamraskolan och ledamot i kommunfullmäktige.

Föräldrarna har slitit hårt och visat att en majoritet vill ha en kommunal skola i Bergshamra, nu är det dags för politikerna att kliva in och axla ansvaret. Vilken väg framåt Alliansen väljer för att lyfta Bergshamraskolan är dock oklart. Ledande politiker har på möten och i sociala medier pratat om nedskärningar, exempelvis att lägga ned högstadiet.

– Sådana spekulationer är oroväckande och det sista Bergshamraskolan behöver nu, säger Tobias Östberg som också lyfte frågan på kommunfullmäktige den 30 januari.

Kampen för att bevara en kommunal skola i Bergshamra är vunnen för den här gången men det blir sannolikt inte den sista striden.

123

Alliansen och Bergshamrapartiet vill avveckla den kommunala skolan i Bergshamra och låta den privata friskoleaktören Raoul Wallenbergskolan ta över. Miljöpartiet är emot förslaget. Vi tycker att Bergshamraskolan även fortsättningsvis ska vara en kommunal skola.

Genom beskedet att vilja lägga ner Bergshamraskolan och överlåta de tomma lokalerna till Raoul Wallenbergskolan (RWS) har Alliansen och Bergshamrapartiet skapat en kaotisk situation för hela stadsdelen. Förslaget kom helt oväntat för alla inblandade, föräldrar, elever och personal, och fanns på intet sätt med i Solnas verksamhetsplanering för 2017.

Frågan om Bergshamraskolans framtid och utveckling har diskuterats och debatterats mycket de senaste åren. Då man under en längre period har tappat elever har en ond cirkel med dålig ekonomi och budgetunderskott skapats. Det finns ett tydligt behov av att stärka skolan och locka fler elever och lärare. Flera viktiga och positiva insatser med just det syftet har gjorts, exempelvis satsningar på att rusta upp lokaler och att bygga upp en välfungerande IT-infrastruktur på skolan. Det är också viktigt att minnas att utbildningen på Bergshamraskolan håller hög kvalitet och att resultaten är goda. Miljöpartiets utgångspunkt är därför att den positiva utvecklingen som har inletts på Bergshamraskolan ska fortsätta. Att vända en trend går inte över en natt utan kräver hårt och långsiktigt arbete. Nu gäller det att kommunen håller i och bygger vidare på det satsningar som gjorts, istället för att ge upp.

Processen kring Bergshamraskolan och RWS har varit under all kritik. Det är inte ansvarsfullt att med en veckas varsel informera elever, föräldrar och personal om en så genomgripande förändring. Försök till dialog och förankring gjordes först efter att både politiker och media hade kommunicerat att den kommunala skolan ska läggas ner och att en privat aktör kommer att ta över. Därefter har informationen till stor del varit splittrad och motsägelsefull. Därför är det tveksamt om föräldrar kommer lita på besked om att frågan inte kommer drivas mot deras vilja. Just nu finns en stor oro bland både elever och föräldrar kring vad som ska hända med skolan och den oron kommer att bestå.

Stoppa privatiseringen av Bergshamraskolan

Om skolan ska övergå från kommunal till privat regi uppstår ett slags vakuum på 1,5 år inför verksamhetsövergången. Under denna period finns en stor risk för fortsatt elev- och personalflykt då elever och lärare söker sig till skolor med en mer stabil tillvaro och förutsägbar framtid. Det finns också en mängd frågetecken kring vilka satsningar och förändringar till det bättre som kan förväntas göra på en skola vars nuvarande verksamhet inom en snar framtid planeras att läggas ner. Vi ser därför stora risker med den process som Alliansen på detta sätt har dragit igång, oavsett vilket utfallet blir.

Dessutom finns många oklarheter kring detaljerna. Vad händer exempelvis med fritidsgården Q-lan om RWS tar över skolverksamheten? Kommunen är just nu mitt uppe i en omorganisation av fritidshemmen för att följa skollagen och det innebär att fritidsverksamheten på bland annat Q-lan ska ligga under barn- och utbildningsnämndens ansvar, inte kultur- och fritidsnämndens. En sådan förändring innebär marginella förändringar när all verksamhet är kommunal men vad händer om Bergshamraskolan inte längre finns kvar? Vi ser en risk att även fritidsverksamheten drabbas negativt av den föreslagna verksamhetsövergången.

Vi undrar också om tillvägagångssättet, att Solna ska avveckla en kommunal skola till följd av ett privat företags intresse att ta över verksamheten, ens är lagligt. Exempelvis har ingen värdering av verksamheten gjorts. Det finns flera exempel på hur kommuner på tvivelaktiga sätt har knoppat av kommunala verksamheter som då tagits över av privata företag, Tibble gymnasium i Täby är ett känt fall. Det vore tråkigt om Solna skulle upprepa de misstag som gjorts i andra kommuner där avknoppningar visat sig vara olagliga.

Förslaget att avveckla Bergshamraskolan och låta en privat aktör ta över är tyvärr i linje med den Allianspolitik som Solna utsatts för senaste 20 åren, där Sveriges lägsta kommunalskatt är ett självändamål oavsett verksamheternas resursbehov. Det har länge varit alltför uppenbart att Solnas skolor i allmänhet och kanske Bergshamraskolan i synnerhet är i behov av mer resurser, men trots detta sker inga förändringar i budgetutrymmet. Med Miljöpartiets budgetförslag, som för 2017 gav 23 miljoner kronor mer till skola och fritidshem än Alliansens budget, hade alla skolor sett en bättre utveckling, även Bergshamraskolan.

Miljöpartiet värnar om principen att det ska finnas en kommunal skola i varje stadsdel. En kommun har ett ansvar för att tillhandahålla grundläggande service i alla stadsdelar och i det ingår att erbjuda en skola med bästa tänkbara kvalitet för barnen som bor där. I Bergshamra finns det både behov av och elevunderlag för en F-9-skola och att erbjuda en sådan är enligt oss en självklar del i kommunens kärnuppdrag. Att ersätta stadsdelens enda kommunala skola med en friskola är för oss inte ett alternativ. Det finns mycket kvar för kommunen att göra för att lyfta Bergshamraskolan, det som behövs är politisk vilja.

 

På kommunstyrelsens sammanträde den 16 januari 2017 skulle det formella beslutet fattas om att anta RWS erbjudande att ta över skolan. I sista sekund valde dock Alliansen att bordlägga ärendet och frågan kommer därför att hanteras på ett extrainsatt möte den 30 januari. Miljöpartiet ansåg inte att beslutet behövde skjutas fram och röstade på avslag. Även på mötet den 30 januari kommer Miljöpartiet att rösta nej till Alliansens förslag.

168

Många klagar på maten i Solnas skolor. Miljöpartiet vill att kommunen gör en ny upphandling för att kunna ställa högre krav på skolmaten.
– Solnas barn förtjänar bättre mat, säger Bernhard Huber, Miljöpartiets kommunalråd.

Bra skolmat är en förutsättning för att elever ska må bra och orka koncentrera sig i skolan. Från föräldrar, elever samt skol- och förskolepersonal har det på senare tid kommit många klagomål på skolmaten i Solna. Många barn äter inte och orkar därför inte hela skoldagen.

Sedan 2014 levererar företaget Sodexo mat till kommunala skolor och förskolor. Nuvarande avtal går ut nästa sommar och om det inte sägs upp före nyår förlängs det i ett eller två år. Alliansen föreslår nu att avtalet ska förlängas i ett år.

– Att förlänga avtalet när många är missnöjda tycker vi inte rätt väg att gå. Miljöpartiet kräver en ny upphandling för att kunna ställa högre krav på skolmaten, säger Bernhard Huber.

Det spelar ingen roll hur näringsriktig maten är om den inte blir uppäten. Matens smak och uppläggning, miljön i matsalen och hela situationen kring måltiden påverkar hur eleverna äter. Här finns stort utrymme för förbättringar. Skolmaten ska också vara en del i det pedagogiska arbetet vilket kräver vuxennärvaro, engagemang och kunskap om hela matkedjan.

När det presenteras goda exempel på bra skolmat runt om i landet handlar det oftast om skolor där det finns en engagerad kock eller köksansvarig som har möjlighet att göra lokala anpassningar. Det handlar om allt ifrån inköp av råvaror till planeringen av menyer som tar hänsyn till elevernas önskemål. Den goda kvalitetens alla aspekter uppnås bäst vid tillagning direkt i skolan eller så nära skolan som möjligt.

– I Solna har man hittills valt storskalighet och upphandlat skolmaten från en och samma leverantör. Vi tror inte att detta är den bästa lösningen utan strävar efter mångfald och lokala lösningar, säger Bernhard Huber.
Både skolan och eleverna ska kunna påverka vad som serveras. Maten ska vara god och kännas schysst hela vägen från tillverkning till servering.

184

Miljöpartiet vill att alla barn i Solna ska ha en säker väg till skolan. Om barn kan gå och cykla tryggt är det bra för miljö och hälsa – och det minskar stressen för föräldrar som slipper skjutsa med bil.

I en liten kommun som Solna borde de flesta barn kunna ta sig till skolan till fots eller på cykel. Tyvärr har Solnas stadsplanerare under många år prioriterat bilen och inte sett till att skapa säkra skolvägar. Många föräldrar känner därför att skolvägen inte är trygg och skjutsar barnen med bil istället. Den utvecklingen vill Miljöpartiet vända och här finns bara vinnare.

– Om föräldrar känner sig trygga med att barn, som har åldern inne, kan ta sig själva till skolan så blir vardagen mindre stressig för hela familjen. Då behöver man inte skjutsa eller ens följa dem till skolan, säger Tobias Östberg, 2:e vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden och ledamot i kommunfullmäktige.

Vid sista kommunfullmäktige före sommaren lämnade Miljöpartiet in en motion om att Solna ska utarbeta en plan för säkra skolvägar. Det första som behöver göras är en kartläggning av dagens trafikmiljö kring skolorna. I det arbetet är det viktigt att föräldrar och barn får berätta om faror de upplever på skolvägen.

Utifrån kartläggningen kan man sedan gå vidare med insatser för att förbättra situationen där det behövs. Här finns också mycket att lära av andra kommuner som länge jobbat aktivt med frågan. Det kan handla om allt från farthinder och avsmalningar till avlämningsplatser en bit ifrån skolan istället för mitt framför huvudentrén.

Solna skulle då också kunna bedriva kampanjer för att få fler att gå och cykla till skolan. Och varför inte låta en cykelreparatör som kan göra enklare reparationer stå vid skolan nu i början av terminen?

För att förbättra situationen på lång sikt krävs ett strategiskt arbete vid planering och projektering av nya skolor där säkra skolvägar ska vara med från början.

– Får vi en tryggare trafikmiljö kring skolorna kommer fler barn ta sig för egen maskin till skolan. Det är bra för miljö och hälsa, men ökar också barnens frihet, säger Tobias Östberg.

342
En ny skola för Järvastadens elever kommer att byggas om Alliansens beslut går igenom. Problemet är att skolan endast kommer vara dimensionerad för 500 elever, när prognoser gör gällande att upp till 1000 elever kommer behöva en skola i närområdet. Dessutom kommer elever från närliggande kommuner kunna söka till skolan då det är en friskola som planeras. Solna har ett stort behov av skolor i takt med att kommunen växer. För en stor del av denna expansion står stadsdelen Järvastaden. Det står klart att det behövs förskolor och skolor just här. I detaljplanen över området står beskrivet att man bör bygga en skola som tillfälligt kan husera upp till 1000 elever. Om Alliansens beslut går igenom, så bygger man snart en skola i Järvastaden för endast 500 elever. Miljöpartiet anser att det kommer behövas en större skola i området om det stora antalet barn i området skall kunna få en fullvärdig skolgång. Vi tycker att det ska finnas en kommunal skola i varje stadsdel. Så också i Järvastaden, vilket vi tidigare tydligt påpekat. Detta för att det skapar bättre planeringsförutsättningar när kommunen äger och förvaltar skolbyggnaderna i egen regi. När det kommer till just friskolor är det svårt att prioritera egna kommuninvånare. En ny skola i Solna kommer även vara attraktiv för elever från Sundbyberg, Stockholm och Sollentuna. Men skolan behövs för Solnabarnen. Järvastaden AB som ligger bakom stora delar av planeringen av stadsdelen ser en ökad inflyttning av familjer med små barn, något som Solna kommun inte tagit på tillräckligt stort allvar i sin planering av området. Ola Håkansson, ledamot i Barn- och utbildningsnämnden förklarar närmare: - Den nya stadsdelen Järvastaden saknar grundskola och det är bra att man nu äntligen kommer till skott och börjar bygga en sådan. Det finns dock en oro att en privat skola kommer sakna kapacitet för att ta emot Järvastadens elever då den även kommer vara attraktiv för elever från andra kommuner. Inflyttningen av barnfamiljer är också underskattad av Solna kommun. Dessa faktorer gör att vi förespråkar en större kommunal skola.

329

Järvastaden kommer både byggas och drivas av en privat aktör. Det tycker vi i Miljöpartiet är problematiskt. Vi hade hellre sett att drift och byggnation skett via kommunen.

Järvastaden expanderar kraftigt och stadsdelens barn och föräldrar väntar otåligt på en ny skola. Efter flera års oklarhet kring stadens agerande i frågan tog Kommunstyrelsen ett inriktningsbeslut i januari 2015. Miljöpartiet föreslog vid det tillfället att huvudinriktningen skulle vara att skolan byggs och drivs i kommunal regi.

Nu har Alliansen satt ner foten genom beslutet om att en privat aktör ska uppföra, äga och förvalta skolan och att man bereder möjlighet för en friskoleaktör att driva skolan. Miljöpartiet anser inte att argumenten för en friskola är övertygande. Man hänvisar till att Norra Solna saknar friskolealternativ trots att Frösunda har två friskolor. Vidare tar man inte hänsyn till att boende i Järvastaden föredrar en kommunal skola och att många Solnabor är positiva till principen om en kommunal skola i varje stadsdel.

Med en privat aktör riskerar Solna att få en skola där elever från andra kommuner tar platserna i anspråk. Beroende på vilka urvalsgrunder som skolan väljer är det nämligen inte säkert att Järvastadens barn kommer få plats i den nya skolan.

Vi ser en stor risk att förhandlingar med privata fastighetsbolag och friskoleaktörer försenar skolstarten till 2017. Om kommunen upphandlar och driver skolan själv har vi bättre möjligheter att kontrollera tidsplanen, ställa högre miljökrav på byggnationen och samordna med de andra kommunala skolorna i området. Vi kan också planera byggnationen på ett sätt som gör det enkelt att utvidga skolan i fall det visar sig att elevunderlaget blir större än beräknat. Tidigare har ju kommunens elevprognoser ofta visat sig slå fel.

Så för Solna elevers skull – låt kommunen upphandla, äga och förvalta skolan.

Länk: Vi i Solna – Järvastaden får friskola