Solna

Vasalundsparken
Picknick i Vasalundsparken?

Arenastaden har byggts ut i stor skala. Nu vill vi se till att bevara den sista kvarvarande grönytan, det gröna parkstråket mellan Råsunda och Arenastaden. Vasalundsparken behövs för rekreation, som mötesplats och för den biologiska mångfalden.

Vasalundsparken är ett grönområde mellan Dalvägen och Råsundavägen som knyter samman Arenastaden och Råsunda. Parken fyller många viktiga funktioner – det är en plats där barn kan leka, där pensionärer kan rasta hunden och där Arenastadens kontorsanställda kan njuta av en lunchrast i det gröna. Här finns en grillplats, bollplan och slingrande gångstigar. Parken utgör dessutom en viktig utemiljö för eleverna på Solna gymnasium samt för andra skolor och förskolor i området.

Parken innehåller flera gamla ekar och tallar som är viktiga för Solnas biologiska mångfald. Länsstyrelsen har särskilt pekat ut Vasalundsparkens värdefulla trädbestånd. Gröna ytor i tätbebyggd stadsmiljö kommer också att bli allt viktigare i klimatförändringens spår. Vi kan räkna med fler regnoväder och fler torra värmeperioder. Då behövs trädens kapacitet att både ta hand om dagvatten och ge skugga. Träd och grönska renar också luften från föroreningar och skyddar mot buller, vilket det finns stort behov av i en tätbebyggd kommun med mycket trafik.

Dalvägen
Dalvägen med Vasalundsparken till vänster, Arenastaden till höger

Vasalundsparken hotas nu av Solna stads planer på att exploatera stora delar av området söder om Dalvägen. Det framgår i den fördjupade översiktsplanen för Solna stationsområde som togs fram 2007 och det bekräftas också i Solnas översiktsplan som antogs 2016. I samband med det markbyte som kommunen gjorde med bolaget Råsta Holding för att ersätta mark vid Råstasjön skrev Solna också klart och tydligt att kommunen vill finansiera delar av gula linjens tunnelbana med exploatering vid Dalvägen.

Miljöpartiet står bakom planerna att bygga en uppgång vid Dalvägen för gula linjens slutstation men vi anser att parken måste skyddas från annan framtida exploatering. Finansieringen av tunnelbanan kan lösas utan att bebygga parken. I Arenastaden blir exempelvis kvarteret Farao på andra sidan Dalvägen föremål för omfattande exploatering vilket kommer att bidra till finansieringen.

Miljöpartiet vill fokusera på förtätning längs Solnavägen. Med vårt förslag ”Solna boulevard” kan flera tusen nya bostäder byggas och bidra till finansieringen av tunnelbanan, samtidigt som Solnavägen byggs om till en trevlig stadsgata med människor i centrum istället för bilar.

 

Nu är det hög tid för Moderaterna i Solna att komma in i 2000-talet och prioritera en hållbar stad med människan, inte bilen, i fokus.

Den mer än 50 år gamla idén om att bygga en biltunnel genom Huvudsta har nått vägs ände. En aktuell utredning visar att tunneln skulle kosta enorma 4,2 miljarder kronor och inte ens lösa några trafikproblem. Det är dags för Moderaterna att inse att Huvudstaleden inte kommer byggas, säger Miljöpartiets gruppledare Bernhard Huber och Victoria Johansson.

Trafikverket har utrett den gamla frågan om att bygga en Huvudstaled i tunnel. Utredningen visar att tunneln skulle kosta minst 4,2 miljarder kronor (6,5 miljarder om alla finansiella kostnader räknas in) och att de samhällsekonomiska kostnaderna är betydligt större än de möjliga vinster tunneln kan tänkas bidra till för samhället. Trafikverket konstaterar att bil- och lastbilstrafiken skulle öka och att gående, cyklister och kollektivtrafik skulle drabbas negativt. Den ökade biltrafiken skulle dessutom leda till mer buller och luftföroreningar som skadar människors hälsa samt ökade klimatutsläpp.

Allt detta går helt emot både lokala, regionala och nationella mål om hållbart resande och minskad klimatpåverkan. Rapporten slår också fast att Huvudstaleden skulle vara klart negativ för möjligheterna att uppnå de två regionala målen “god livsmiljö” och “resurseffektiv region”. Om några andra än uttalade klimatförnekare och billobbyister i detta läge skulle vilja se tunneln byggd vore det ytterst anmärkningsvärt.

Vad är då Huvudstaleden? Idag är det en 800 meter lång väg som sträcker sig från Huvudstabron i sydvästra Solna till Frösundaleden vid Stora Blå, men namnet väcker många fler associationer än så hos de flesta Solnabor. På 1960-talet planerades ett stort bygge av en stadsmotorväg från Bromma till Roslagstull och senare Värtahamnen där Huvudstaleden skulle utgöra den västra delen av vägen, genom just stadsdelen Huvudsta i Solna. Till en början var tanken att vägen skulle gå ovan jord men efter att Huvudstabron och sträckningen fram till Frösundaleden hade byggts avstannade projektet och andra stora infrastrukturprojekt prioriterades istället. På 1980-talet väcktes sedan idén om att bygga vägen i form av en tunnel med dubbla bilfiler åt båda håll och på så sätt förbinda Essingeleden med Frösundaleden. Det är denna “Huvudstaled i tunnel” som nu har förföljt Solna i flera decennier.

Men tunneln är inte byggd, trots att ett halvt sekel har passerat sedan förslaget om Huvudstaleden presenterades och trots att Solnaalliansen, den “gröna rösten” Centerpartiet inkluderad, kämpat för projektet i decennier. Enligt Moderaterna beror det på att Sveriges riksdag är “Stockholmsfientlig” och satsar statens pengar i “olika ödemarker”. I verkligheten handlar det dock inte om någon konspiration för att nedmontera huvudstadsregionen, det är helt enkelt så att bygget av Huvudstaleden är en dålig idé. Såväl under borgerliga som rödgröna riksdagsmajoriteter (och -minoriteter) har staten mandatperiod efter mandatperiod valt att inte investera i någon tunnel.

Att Trafikverket har utrett frågan om Huvudstaleden beror inte på att riksdagen plötsligt har sett ett behov av tunneln utan det är ett resultat av en förhandling med kommunen. Trafikverket ska bygga två nya järnvägsspår för Mälarbanan genom Huvudsta och då såg Moderaterna sin chans: de krävde en utredning om Huvudstaleden som kompensation. Lokaltidningen Vi i Solna rapporterade om frågan i februari 2015 och skrev om Moderaternas position, att inte en enda meter räls skulle få dras i kommunen förrän löften om tunneln hade avgetts. “Vi är beredda att driva det här hur långt som helst. Det ska mycket till innan man kör över oss” sa kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) då. Och nu har han alltså fått sin utredning.

Med tanke på vad utredningen visar borde det nu stå klart för alla: Huvudstaleden är död och kommer inte att byggas. Att staten inte heller detta decennium kommer vilja slösa flera miljarder i skattemedel på tunneln kan knappast förvåna någon. Det är också helt otänkbart att Solna på egen hand skulle betala för tunneln.

Sammanfattningsvis var det inte särskilt begåvat av Moderaterna att kräva en utredning om ett dödfött projekt. Istället borde man ha lagt fokus på utbyggnad av kollektivtrafiken och möjligheten att bygga bort barriärer i Solna. En tågstation i Huvudsta och en nedgrävning samt överdäckning av tågspåren är av mycket större värde för kommunen. Om tågen som redan rullar genom Solna också stannar här får våra invånare konkret nytta av Mälarbanan. Om spåren kan överdäckas minskar bullret, tillgängligheten ökar och det finns större möjligheter att skapa en trevlig stadsmiljö kring Huvudsta och Skytteholm.

När tunnelprojektet begravs blir det också möjligt att äntligen börja planera för vad som ska ske med marken kring exempelvis kvarteret Ekelund vid Pampas (f d Arbetsmiljöverkets stora kontorslokaler som sedan länge står tomma) och på Oskarsrogatan utmed tågspåren. Allt för länge har Huvudstaleden tillåtits lägga en död hand över utvecklingen i området. Byggprojekt och kreativa idéer har skjutits på framtiden med hänvisning till att tunneln måste byggas först. Men nu står det förhoppningsvis klart för alla att Huvudstaleden inte är Solnas räddning.

197
Samtal i Bagartorp

Helgens kvartersfest i Bagartorp var välbesökt. Miljöpartiet var på plats och pratade med de boende om vad de uppskattar med Bagartorp och vad de saknar i sin stadsdel.

Lördagen den 12 augusti var det dags för Blockparty Bagartorp, en kvartersfest för alla som bor i Bagartorp och Agnesberg. Vid plaskis mitt i Bagartorpsringen kunde alla i grannskapet roa sig med musik, hoppborg, ansiktsmålning, bollkastning och tipspromenad och för en billig peng fanns grillad korv och popcorn till försäljning. Festen ordnades ideellt av Miljöpartiets Marie Cham och några av hennes grannar och vänner i Agnesberg och Bagartorp och överskottet skänks till dansföreningen Blue Hill. Miljöpartiet bidrog ekonomiskt samt med funktionärer och Hemköp i Ulriksdal  sponsrade med korv och korvbröd.

Blockparty Bagartorp

Det blev en välbesökt fest och många uppskattade att Miljöpartiet var med och bidrog till en aktivitet i Bagartorp, en av de stadsdelar i Solna som kommunen satsar allra minst på. Eftersom Bagartorp hamnat i skymundan samtidigt som de nyare stadsdelarna Ulriksdal och Järvastaden byggs ut är det särskilt viktigt för oss att träffa de boende i Bagartorp och samtala om vad de vill ha och behöver. Här är några saker som framkom under våra samtal:

  • Ungdomsgården Torpet är oerhört viktig för Bagartorp. Det har blivit ännu tydligare efter den turbulenta våren då Solnas ledning ville lägga ner verksamheten och hela Bagartorp samlades i kraftiga protester. Deras aktion stoppade planerna, åtminstone tillfälligt. Torpet är en del av Bagartorps kärna och skapar trygghet för skolområdet och hela stadsdelen. Området skulle vara mer otryggt på kvällarna utan Torpet och det skulle inte längre finnas en naturlig mötesplats med aktiviteter för ungdomar. Miljöpartiet vill att Torpet ska få finnas kvar i Bagartorp permanent.
  • Förvirringen kring skolplatser måste få ett slut. Idag är det svårt att förstå för familjer i Bagartorp vilket skolområde barnen tillhör. Föräldrar berättar att deras barn varken får plats i Ulriksdalsskolan eller Raoul Wallenbergskolan i Järvastaden, de två skolor som ligger inom gångavstånd. Istället hänvisas de till Bergshamra eller Skytteholm. Att barn i förskoleklass och lågstadiet ska tvingas resa över hela kommunen är inte rimligt. Det bästa vore givetvis att de yngre barnen hade en skola i sin egen stadsdel, till exempel en F-3-skola i upprustade lokaler i Bagartorps skolområde.
  • På sommaren är gräsytorna runt plaskis nedsmutsade och det är inte trevligt för barn att leka där. Det behövs mer och bättre städning, särskilt vid bord, bänkar och grillplatser där många människor sitter. En annan enkel åtgärd som skulle minska nedskräpningen vore att sätta upp papperskorgar där det också är möjligt att fimpa cigaretter.
  • Många saknar vårdcentralen som lade ned för ett antal år sedan. Inte heller i Järvastaden eller Ulriksdal finns en vårdcentral. Det är många barnfamiljer som skulle uppskatta en vårdcentral i närområdet – och ett apotek. Som det är nu måste man ta sig till Bergshamra eller Råsunda för att träffa en läkare eller ta ut mediciner.
  • Ytterligare en självklar service som helt saknas i Bagartorp är en bankomat. Den som vill ta ut kontanter får istället ta sig till Bergshamra, Frösunda eller Arenastaden vilket är oerhört märkligt.
  • Det är olyckligt att Signalisten planerar att stänga sitt kontor i Bagartorp och samlar hela verksamheten i Skytteholm. Det är besvärligt för många äldre att ta sig till det centrala kontoret istället för att ha möjlighet att träffa hyresvärden nära bostaden. Många enkla ärenden, som att byta ut en avmagnetiserad nyckelbricka, kommer ta mycket längre tid.
  • Slutligen reagerade många Bagartorpsbor på den planerade försämringen för pendeltåget. För Ulriksdals station planerar SL att halvera antalet avgångar i rusningstrafik, vilket kommer leda till en mycket besvärligare vardag för boende i Bagartorp, Järvastaden och Ulriksdal. Miljöpartiets kritik mot förslaget  beskrivs i artikeln Krymp inte pendeln i norra Solna.

Ansiktsmålning
På kvartersfesten berättade vi också om Miljöpartiets vision för utvecklingen av Bagartorps skolområde. Se bilden nedan. Våra förslag beskrivs också i vår motion till kommunfullmäktige: Motion om Bagartorps framtid.

Våra förslag för Bagartorp

358
Trångt på bryggan?

Många vill bada i Solnas sjöar, men kommunen gör det inte direkt enkelt. Varför är det så svårt att ordna ett kommunalt utomhusbad vid Huvudsta strand?

Solna har 80.000 invånare, många fina sjöar men inte en enda kommunal badplats. Med kommunal badplats (eller: strandbad, utomhusbad) menas ett ställe där kommunen tar ansvar för att det finns en brygga, omklädningsrum, dusch och toalett. Kommunen ska också göra mätningar av vattenkvaliteten så att det inte finns för mycket bakterier eller alger i vattnet.

Att kommunen fortfarande inte har ordnat något utomhusbad är anmärkningsvärt, dels på grund av Solnas goda tillgänglighet till vatten och stränder men framför allt eftersom de styrande politikerna länge har pratat om det.

– I minst fem års tid har Kristdemokraterna skrivit debattartiklar om hur gärna de vill ha ett nytt bad men de verkar ha glömt bort att de själva har suttit vid makten i Solna i snart 20 år, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

I november 2015 beslutade kommunfullmäktige att en lämplig placering av ett utomhusbad skulle utredas. I december 2016 hade man tittat på fyra olika och kommit fram till att Huvudsta strand var den bästa platsen. I samband med det uttalade sig Centerpartiet i lokaltidningen Vi i Solna och sa att målsättningen var att det skulle finnas ett bad till sommaren 2017. Men när badsäsongen kickade igång i helgen så fanns det fortfarande ingen ny badplats. Den 29 maj bekräftade kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) från kommunfullmäktiges talarstol att det inte blir något utebad till badsäsongen 2017, badsugna får vänta till nästa sommar istället.

– En inte helt vattentät analys är att de små borgerliga partierna gillar att bada, medan Moderaterna ser till att ingen blöter ned sig. Det är tråkigt att Moderaterna har en sådan torr inställning till kommunal service, säger Bernhard Huber.

568
Victoria Johansson (MP) och Sara Kukka-Salam (S)

I en stad med bostadsbrist är det så klart viktigast att bygga många bostäder. Men det finns goda skäl för vårt krav på att en större del av det som byggs ska vara hyresrätter. Det är där bristen är som störst.

I Solna har det inte byggts en enda hyresrätt de senaste tre åren. Noll hyresrätter står mot över 1000 nybyggda bostadsrätter enligt statistik från SCB. Även den långvariga trenden är att andelen hyresrätter stadigt krymper medan andelen bostadsrätter ökar. Sedan 1995 har det varje år byggts fler bostadsrätter än hyresrätter. Moderaterna försöker med diverse statistiska knep (t ex att räkna in studentbostäder) hävda att det inte är så illa, men deras politiska inriktning kunde tyvärr inte vara tydligare: Låt byggbolagen bygga vad de vill.

Varför tycker vi i den rödgröna oppositionen då att det är så viktigt att det också byggs hyresrätter? Stockholmsregionens bostadsmarknad är ansträngd och priserna för bostadsrätter har rusat i höjden. Rent utbudsmässigt är det inte svårt att köpa en bostadsrätt. Där finns en marknad och den som har råd kan i stort sett välja fritt var man vill bo. Men många har inte råd eller möjlighet att köpa en bostadsrätt. För dem finns ingen valfrihet alls och i praktiken stängs de ute från bostadsmarknaden. Den genomsnittliga kötiden för en hyreslägenhet – i Solna 11 år – gör all planering i livet till en fars. I praktiken omöjliggörs det för stora grupper av befolkningen att bosätta sig i Solna. Det kan handla om unga som saknar startkapital, om människor med låg inkomst som inte har råd att ta stora lån eller om äldre som har för låg pension. Även ur ett arbetsmarknadsperspektiv är det problematiskt om det inte finns möjlighet att hyra en bostad för en kortare period om man till exempel får en tidsbegränsad anställning.

Därför behöver antalet och andelen hyresrätter öka igen. Vårt krav är enkelt, vi vill att det ska byggas fler hyresrätter än bostadsrätter i Solna under kommande år. Ge vår bostadsstiftelse Signalisten möjlighet att sätta igång med byggandet av hyresrätter. Alla ska kunna ha möjlighet att bosätta sig i vår kommun!

Victoria Johansson, vice gruppledare (MP)
Sara-Kukka Salam, oppositionsråd (S)

Artikeln publicerades som insändare i Vi i Solna.

189
Photo by PoolSafely / CC BY 2.0

I decennier har de borgerliga partierna lovat en ny simhall. När fortfarande inget hade hänt 2015 föreslog Miljöpartiet att en ny simhall skulle planeras och färdigställas senast 2018.  

Vasalundshallen, Solnas enda simhall, är sliten och ingen fröjd att besöka. 2014 rasade ljudisoleringsplattor ned från taket och året innan rapporterades problem med cancerogena ämnen i badvattnet. Alla partier är överens om att Solna behöver en ny simhall.

De borgerliga partierna har lovat en ny simhall flera valrörelser i rad utan att det blivit någon verkstad. Därför föreslog Miljöpartiet efter valet 2014 att man skulle ta sats för att hinna bygga en simanläggning under den aktuella mandatperioden. Konkret föreslog vi i en motion till fullmäktige att Solna under 2015 skulle ta fram ett förfrågningsunderlag för att sätta igång upphandlingen.

Tyvärr hände ingenting 2015. Först i slutet av 2016 reagerade moderatstyret med ett inriktningsbeslut om att bygga en simhall i Ritorp, som del i en kontorsfastighet Fabege planerar att uppföra. Enligt det presenterade konceptet skulle en mindre simhall byggas med 25-metersbana, rehab- och barnbassäng. Idrottsrörelsen gladdes över beskedet men kritiserade också att den skulle vara för liten för ett Solna som går mot 100 000 invånare.

Vår motion om en ny simhall hanteras nu på fullmäktige den 27 mars 2017. Eftersom upphandlingsprocessen inte kommit igång än är det i stort sett omöjligt att inviga en ny simhall innan valet 2018.

– Jag tycker det är synd att Solnaborna får vänta på en fräsch simhall i flera år till. Jag skulle inte bli förvånad om de borgerliga återigen lanserar det som ett vallöfte, säger kommunalråd Bernhard Huber (MP).

Fortsatt biltrafik på Sjövägen

Nu är ett beslut fattat: Solnas moderatledda styre vill ha kvar biltrafiken på Sjövägen. Miljöpartiets förslag om att stänga vägen för allmän trafik så att grönområdena vid Råstasjön och Lötsjön kan stärkas röstades ned.

Sjövägen, gatan som går söder och väster om Råstasjön, har varit en het politisk fråga under många år. Grunden är en trafikutredning om Arenastaden från 2008 som rekommenderade att Sjövägen skulle kunna stängas av för allmän trafik och ersättas av Råsta strandväg.

Sommaren 2013 föreslog de borgerliga partierna i dåvarande Stadsbyggnadsnämnden att det skulle utredas när och under vilka förutsättningar Sjövägen kunde stängas. Syftet var att avlägsna barriäreffekten mellan Råstasjön och Lötsjön och underlätta skapandet av ett sammanhängande grönområde. Detta mycket positiva förslag anslöt sig även Miljöpartiet och resten av oppositionen till. Strax innan kommunvalet 2014  presenterades utredningen vars slutsats var att Sjövägen kunde stängas så snart trafikplats Ritorp och Signalbron var färdigbyggda. I full politisk enighet fattades nämnden beslutet att stänga av Sjövägen för trafik senast före utgången av 2015.

– Det här var ett sällsynt exempel på bred politisk samsyn i en miljöfråga i Solna. Att stänga Sjövägen för allmän trafik skulle minska buller, vibrationer och utsläpp vilket vore positivt för växt- och djurlivet, framför allt på arters spridningsmöjligheter mellan de två grönområdena vid Råstasjön och Lötsjön, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet och andre vice ordförande i Tekniska nämnden.

Men samsynen varade inte längre. Beslutet om avstängning revs upp i slutet av 2015 och i över ett års tid har arbete pågått med förslag på andra omgestaltningar av Sjövägen.

På Tekniska nämndens möte den 15 mars 2017 föreslogs till slut en enkelriktning av Sjövägen i nordlig riktning. Miljöpartiet stod dock fast vid den ursprungliga planen på att stänga vägen för allmän trafik och la fram ett motförslag tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Det förslaget röstades ner. Nu blir det fortsatt biltrafik på Sjövägen.

– Det är tråkigt och ganska märkligt att de borgerliga partierna har bytt hållning i den här frågan. Det har inte framförts några bra argument för varför allmän biltrafik ska vara tillåten på Sjövägen. Vi föreslog ett stopp för bilar, prioritering av gående och cyklister och att Sjövägen skulle kunna användas som utryckningsväg och bussgata. Det hade varit en bättre lösning, särskilt inför bildandet av ett naturreservat runt Råstasjön, avslutar Victoria Johansson.

Läs yrkandet från MP, S och V.

180

Sveriges rödgröna regering visar globalt klimatledarskap. Nu vill vi att även Solna börjar ta klimatfrågan på allvar genom att sätta upp ett konkret mål om att bli en fossilbränslefri kommun.

Världens länder har kommit överens om att begränsa den globala uppvärmningen till max 1,5 grader. Nu behövs globalt ledarskap i klimatfrågan mer än någonsin och Sveriges rödgröna regering visar vägen! Miljö- och klimatbudgeten har höjts med 73% och Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer med 100% förnybar energi. Regeringen har också presenterat en klimatlag som gör det olagligt att prioritera bort klimatet. Lagen är ett historiskt beslut och ett tydligt exempel på Sveriges offensiva klimatpolitik.

Nu är det dags för en klimatoffensiv även i Solna! Alla kommuner måste bidra aktivt i klimatarbetet för att vi ska kunna nå de svenska och globala klimatmålen. Därför föreslår Miljöpartiet i en motion att Solna ska ta fram en klimatstrategi för hur vår kommun senast 2040 ska bli helt fossilbränslefri. I länet har redan Stockholm, Sollentuna, Täby, Sigtuna, Botkyrka, Södertälje och Nynäshamn bestämt sig för att bli fossilfria. Vi vill att även Solna tar ansvar och visar på klimatledarskap.

Förutom en handlingsplan för att minska Solnas klimatpåverkan måste klimatstrategin innehålla en plan för kommunens klimatanpassning. Även om klimatutsläppen reduceras kommer det att dröja innan uppvärmningen stannar av. Därför måste samhällets sårbarhet för klimatförändringarna minskas genom beredskap för och anpassning till sådant som högre temperaturer, mer nederbörd, ökad risk för översvämningar och värmeböljor.

309
Bagartorps skolområde

Bagartorpsskolan lades ned 2014, nu förlorar man ungdomsgården Torpet. Miljöpartiet vill se en annan utveckling för Bagartorp och föreslår en rad investeringar så att stadsdelens skolområde kan blomma upp igen.

Bagartorp är en stadsdel som under en längre tid fått stå tillbaka i Solnas stadsplanering. All kraft har lagts på andra områden i kommunen. Verksamheter har flyttat eller planeras flytta till nya Järvastaden och Ulriksdal. Bagartorpsskolan avvecklades höstterminen 2014 i samband med att nya Ulriksdalsskolan öppnade. Nyss kom beskedet att även den uppskattade ungdomsverksamheten Torpet ska flytta till Järvastaden.

Miljöpartiet vill se en annan väg för Bagartorp. I en motion till fullmäktige kräver vi en ordentlig upprustning av Bagartorps skolområde. Den kulturhistoriskt värdefulla skolmiljön bör stegvis renoveras och kompletteras med nya lokaler. Vi vill att skolområdet ska blomma upp igen med utökad kommunal skolverksamhet som kan avlasta Ulriksdalsskolan. Med förskolor i ordentliga byggnader istället för tillfälliga moduler. Och med nya lokaler för ungdomsgården Torpet, som vi vill ha kvar i området. Lokalerna ska vara anpassade för alla åldrar och även ge utrymme till kultur och föreningsliv på kvällar och helger. På så sätt får stadsdelen en levande kärna och en mötesplats för sociala aktiviteter även i framtiden.

Läs mer om Miljöpartiets förslag: Motion om Bagartorps framtid

211

Alliansen och Bergshamrapartiet vill avveckla den kommunala skolan i Bergshamra och låta den privata friskoleaktören Raoul Wallenbergskolan ta över. Miljöpartiet är emot förslaget. Vi tycker att Bergshamraskolan även fortsättningsvis ska vara en kommunal skola.

Genom beskedet att vilja lägga ner Bergshamraskolan och överlåta de tomma lokalerna till Raoul Wallenbergskolan (RWS) har Alliansen och Bergshamrapartiet skapat en kaotisk situation för hela stadsdelen. Förslaget kom helt oväntat för alla inblandade, föräldrar, elever och personal, och fanns på intet sätt med i Solnas verksamhetsplanering för 2017.

Frågan om Bergshamraskolans framtid och utveckling har diskuterats och debatterats mycket de senaste åren. Då man under en längre period har tappat elever har en ond cirkel med dålig ekonomi och budgetunderskott skapats. Det finns ett tydligt behov av att stärka skolan och locka fler elever och lärare. Flera viktiga och positiva insatser med just det syftet har gjorts, exempelvis satsningar på att rusta upp lokaler och att bygga upp en välfungerande IT-infrastruktur på skolan. Det är också viktigt att minnas att utbildningen på Bergshamraskolan håller hög kvalitet och att resultaten är goda. Miljöpartiets utgångspunkt är därför att den positiva utvecklingen som har inletts på Bergshamraskolan ska fortsätta. Att vända en trend går inte över en natt utan kräver hårt och långsiktigt arbete. Nu gäller det att kommunen håller i och bygger vidare på det satsningar som gjorts, istället för att ge upp.

Processen kring Bergshamraskolan och RWS har varit under all kritik. Det är inte ansvarsfullt att med en veckas varsel informera elever, föräldrar och personal om en så genomgripande förändring. Försök till dialog och förankring gjordes först efter att både politiker och media hade kommunicerat att den kommunala skolan ska läggas ner och att en privat aktör kommer att ta över. Därefter har informationen till stor del varit splittrad och motsägelsefull. Därför är det tveksamt om föräldrar kommer lita på besked om att frågan inte kommer drivas mot deras vilja. Just nu finns en stor oro bland både elever och föräldrar kring vad som ska hända med skolan och den oron kommer att bestå.

Stoppa privatiseringen av Bergshamraskolan

Om skolan ska övergå från kommunal till privat regi uppstår ett slags vakuum på 1,5 år inför verksamhetsövergången. Under denna period finns en stor risk för fortsatt elev- och personalflykt då elever och lärare söker sig till skolor med en mer stabil tillvaro och förutsägbar framtid. Det finns också en mängd frågetecken kring vilka satsningar och förändringar till det bättre som kan förväntas göra på en skola vars nuvarande verksamhet inom en snar framtid planeras att läggas ner. Vi ser därför stora risker med den process som Alliansen på detta sätt har dragit igång, oavsett vilket utfallet blir.

Dessutom finns många oklarheter kring detaljerna. Vad händer exempelvis med fritidsgården Q-lan om RWS tar över skolverksamheten? Kommunen är just nu mitt uppe i en omorganisation av fritidshemmen för att följa skollagen och det innebär att fritidsverksamheten på bland annat Q-lan ska ligga under barn- och utbildningsnämndens ansvar, inte kultur- och fritidsnämndens. En sådan förändring innebär marginella förändringar när all verksamhet är kommunal men vad händer om Bergshamraskolan inte längre finns kvar? Vi ser en risk att även fritidsverksamheten drabbas negativt av den föreslagna verksamhetsövergången.

Vi undrar också om tillvägagångssättet, att Solna ska avveckla en kommunal skola till följd av ett privat företags intresse att ta över verksamheten, ens är lagligt. Exempelvis har ingen värdering av verksamheten gjorts. Det finns flera exempel på hur kommuner på tvivelaktiga sätt har knoppat av kommunala verksamheter som då tagits över av privata företag, Tibble gymnasium i Täby är ett känt fall. Det vore tråkigt om Solna skulle upprepa de misstag som gjorts i andra kommuner där avknoppningar visat sig vara olagliga.

Förslaget att avveckla Bergshamraskolan och låta en privat aktör ta över är tyvärr i linje med den Allianspolitik som Solna utsatts för senaste 20 åren, där Sveriges lägsta kommunalskatt är ett självändamål oavsett verksamheternas resursbehov. Det har länge varit alltför uppenbart att Solnas skolor i allmänhet och kanske Bergshamraskolan i synnerhet är i behov av mer resurser, men trots detta sker inga förändringar i budgetutrymmet. Med Miljöpartiets budgetförslag, som för 2017 gav 23 miljoner kronor mer till skola och fritidshem än Alliansens budget, hade alla skolor sett en bättre utveckling, även Bergshamraskolan.

Miljöpartiet värnar om principen att det ska finnas en kommunal skola i varje stadsdel. En kommun har ett ansvar för att tillhandahålla grundläggande service i alla stadsdelar och i det ingår att erbjuda en skola med bästa tänkbara kvalitet för barnen som bor där. I Bergshamra finns det både behov av och elevunderlag för en F-9-skola och att erbjuda en sådan är enligt oss en självklar del i kommunens kärnuppdrag. Att ersätta stadsdelens enda kommunala skola med en friskola är för oss inte ett alternativ. Det finns mycket kvar för kommunen att göra för att lyfta Bergshamraskolan, det som behövs är politisk vilja.

 

På kommunstyrelsens sammanträde den 16 januari 2017 skulle det formella beslutet fattas om att anta RWS erbjudande att ta över skolan. I sista sekund valde dock Alliansen att bordlägga ärendet och frågan kommer därför att hanteras på ett extrainsatt möte den 30 januari. Miljöpartiet ansåg inte att beslutet behövde skjutas fram och röstade på avslag. Även på mötet den 30 januari kommer Miljöpartiet att rösta nej till Alliansens förslag.