Solna

Råstasjön

I mitten av december ska Solnas politiker ta beslut om Råstasjöns naturreservat. Inför detta har Miljöpartiet i samråd med miljörörelsen formulerat ett antal förbättringsförslag som vi hoppas få gehör för.

Miljöpartiet har i över 10 år kämpat för ett naturreservat vid Råstasjön. Det är glädjande att det nu finns ett konkret förslag som kommunfullmäktige kan besluta om. Nu gäller det att se till att detaljerna blir bra.

Under samrådet framkom det en stor mängd synpunkter som till viss del har beaktats i det slutgiltiga reservatsförslaget. Det finns dock en hel del viktiga synpunkter som inte har inarbetats och som Miljöpartiet vill lyfta. De kompletteringar och tillägg som vi nu föreslår har arbetats fram i samråd med de ideella krafterna i miljörörelsen som länge har kämpat för naturreservatet. Vi lägger fram våra förslag gemensamt med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och hoppas att kommunfullmäktige kommer att godkänna dem.

– Råstasjön är Solnas pärla. Nu har vi tagit fram ett antal konstruktiva förbättringsförslag för Råstasjöns naturreservat och hoppas att Alliansen kommer att stödja dem, säger Bernhard Huber, kommunalråd för Miljöpartiet i Solna.

Våra förslag:

  • Vi föreslår att kommunfullmäktige tar beslut om att planerna på att bygga bostäder vid Råstasjön inte ska återaktualiseras.
  • Vi föreslår att ett samverkansråd bildas som ett dialogforum för den löpande skötseln och utvecklingen av naturreservatet. Tjänstemän från Solna stad och företrädare för miljö- och friluftsorganisationer ska ingå i rådet.
  • Sjövägen ska ingå i reservatet för att skapa en bra koppling till Sundbybergs naturreservat för Golfängarna/Lötsjön.
  • Inga spänger ska tillåtas i sumpskogens mest känsliga delar och tallar ska inte friställas.
  • Ett förslag ska tas fram för hur norra delen av naturreservatet, som under Arenastadens utbyggnad har använts för byggupplag mm, kan återställas till naturmark.
  • Ett finansieringsförslag ska tas fram för kostnader som uppstår vid uppstart av reservatet och för utökad skötsel.

Barn, miljö och cykel – dessa områden är i fokus i Miljöpartiets förslag till budget som finansieras med en skattehöjning på 38 öre.

År 2017 blev ett turbulent år för Solnas barn. Den kommunala skolan i Bergshamra skulle läggas ned. Den populära fritidsgården Torpet i Bagartorp skulle flytta. Bollens förskola i Råsunda kommer att förlora sin stora innergård när kvarteret byggs om. Så kan det inte fortsätta. Miljöpartiet vill stärka barn och ungas inflytande i Solna.

– Med ett förstärkt barnperspektiv kan vi få säkra skolvägar, roligare lekplatser och en tryggare stadsmiljö, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Miljöpartiet vill också satsa på mindre barngrupper i förskolan och mer personal i skolan, vilket finansieras med 33 miljoner utöver Alliansens budget.

Solna har länge haft alldeles för låga ambitioner i sitt miljöarbete. Miljöpartiets påtryckningar har börjat ge avtryck men det krävs betydligt mer resurser för att ta tag i de stora miljöutmaningar som finns. I Miljöpartiets budget finns resurser för ett helt hållbarhetsteam som jobbar kommunövergripande med miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet och som bland annat ska ta fram en klimatstrategi för Solna. Dessutom förstärker vi det viktiga arbetet med miljöövervakning och miljötillsyn med 5 miljoner.

– Luftkvalitén måste förbättras, bullret behöver minska och vattnet i Solnas sjöar måste bli renare. Bara Miljöpartiet har rejäla satsningar på en bättre miljö i Solna, säger Miljöpartiets vice gruppledare Victoria Johansson.

Under 2018 avsätter Miljöpartiet också extra resurser för att komma igång med det nya naturreservatet vid Råstasjön.

Miljöpartiet vill också öka takten på Solnas cykelinvesteringar. Solna är ökänt bland länets cyklister på grund av de dåliga cykelvägarna och det krävs mycket arbete för att komma upp till samma nivå som grannkommunerna.

– De närmaste åren vill vi satsa 50 miljoner per år för att rusta upp och bygga ut Solnas slitna cykelvägnät, säger Bernhard Huber.

Miljöpartiet femdubblar därmed Alliansens blygsamma satsning på cykelinfrastruktur som för 2018 ligger på 10 miljoner efter att ha legat betydligt lägre under många år.

– Jag är trött på att skämmas över Solnas katastrofala cykelinfrastruktur. Vi är tydliga med att bilarna måste lämna plats till säkra och komfortabla cykelvägar, avslutar Victoria Johansson.

Fakta om Miljöpartiets budget

Största satsningen i driftbudget:

33 mkr till Barn- och utbildningsnämnden

varav

22 mkr på personalförstärkning

10 mkr på höjda lärarlöner

1 mkr på bättre mat

Satsningar gäller alla skoltyper, dvs förskola, grundskola, gymnasium och fritidshem

Största satsningen i investeringsbudget:

100 mkr för nybyggnation av skolor, kultur- och idrottslokaler m.m. (500 mkr 2018-2022)

50 mkr för cykelinvesteringar (250 mkr 2018-2022)

Föreslagen skattesats 17,50

Läs hela Miljöpartiets budget för 2018.

Miljöpartiet i Solna - Budget 2018

70
Victoria Johansson

Kommunfullmäktige ställde sig bakom Miljöpartiets förslag om att mäta halterna av luftföroreningar i Solna. Äntligen kan Solnaborna få svart på vitt om luften de andas.

Varje år dör över 5000 svenskar en för tidig död på grund av luftföroreningar. Skadlig luft leder också till hjärt- och kärlsjukdomar och andningsbesvär. Förutom det oerhörda lidandet beräknas problemen medföra samhällskostnader på ofattbara 42 miljarder kronor om året.

Den stora boven i dramat är vägtrafiken som orsakar utsläpp av kväveoxider och partiklar. Det är framför allt i storstäderna som halterna av dessa föroreningar är höga och i takt med inflyttningen till storstadsområdena blir allt fler exponerade för dem. I en växande kommun med mycket trafik som Solna är det därför särskilt viktigt att se till att människor inte utsätts för hälsorisker på grund av skadlig luft. Det finns lagstiftning som tydligt styr hur en kommun ska gå tillväga för att kontrollera luftkvaliteten. Men den följer inte Solna.

Östra Sveriges Luftvårdsförbund, där Solna är medlem, tog redan för ett antal år sedan fram kartor som visade att halterna av luftföroreningar är höga på flera platser i vår kommun. De är så höga att Solna måste sätta upp mätstationer för att kontrollera luftkvaliteten. Att det inte finns några mätstationer betyder att kommunen bryter mot lagen. Det är chockerande, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet.

Bilköer i Huvudsta
Bilköer i Huvudsta

Problemen har alltså varit kända länge men det Moderatledda styret har inte agerat. I juni 2015 lämnade Miljöpartiet därför in en motion och krävde att Solna sätter upp mätstationer på lämplig plats i kommunen. Det dröjde över två år innan motionen kom upp för beslut i kommunfullmäktige men i oktober 2017 var det äntligen dags.

Tyvärr försökte de borgerliga partierna, precis som i tidigare debatter om luftkvaliteten, slingra sig ur ansvar. De ansåg att kommunen gör tillräckligt och ifrågasatte tillförlitligheten i de beräkningar som visar på höga föroreningshalter. Miljöpartiet anklagades för att beskriva situationen som “jordens undergång” och det hänvisades till att andra svenska kommuner också bryter mot lagen samt att luftföroreningarna är ett större problem i andra länder. Sådana resonemang och bortförklaringar hjälper knappast Solnaborna.

Sent på måndagskvällen den 30 oktober blev det omröstning om motionen i fullmäktige. Den styrande minoriteten med sina 30 mandat röstade mot Miljöpartiets förslag men övriga 31 ledamöter röstade för. Att en motion från oppositionen vinner stöd på det sättet i Solna är unikt.

Det är oerhört glädjande att vi till slut har lyckats samla en majoritet som vill att Solna tar ansvar för luftkvaliteten. Att sätta upp mätstationer är ett första steg för att hantera de allvarliga problemen med förorenad luft. Inom kort presenterar de styrande partierna sin budget för 2018 och efter fullmäktiges beslut måste den nu innehålla pengar till luftmätningar. Jag ser fram emot att det här viktiga arbetet kommer igång omedelbart, Solnaborna förtjänar att andas ren luft, avslutar Victoria Johansson.

Efter Mark- och miljööverdomstolens syn vid Råstasjön stoppades Råsta Holdings byggförslag.

Efter alla Arenaaffärer är det dags att göra rent bord och lämna de hemliga strukturer där Solnas politiker och invånare saknar insyn och kontroll. Miljöpartiet föreslår därför att kommunen drar sig ur Råsta Holding. Det är nödvändigt för ett öppet och demokratiskt Solna och för att skydda Råstasjön.

Råsta Holding har funnits sedan 2007. Bolaget grundades av Solna stad, Fabege, Peab och Jernhusen och har haft som syfte att utveckla Arenastaden. Det var ett av de så kallade Arenabolagen och bildades samtidigt som de två bolag som skulle äga och driva Friends Arena. En av Råsta Holdings främsta uppgifter var att sälja byggrätter för 1 800 bostäder vid Råstasjön. Men som tur var ledde Solnabornas och Miljöpartiets starka protester till att planerna flera gånger fick förändras och slutligen stoppades av domstol så att Råstasjön kan bevaras. För bolaget innebar dock domstolens beslut att värden för minst en halv miljard kronor gick förlorade. På grund av de aktieägaravtal som Solna har med Råsta Holding betyder också varje besked om att mark vid Råstasjön inte går att bebygga att kommunen måste ersätta bolaget. Det var därför Huvudsta plötsligt drogs in i historien när kommunen gjorde ett markbyte. Istället för att bygga vid en viss del av Råstasjön fick Råsta Holding mark att exploatera vid Jonstorpsvägen, en udda och mycket kritiserad affär. Råsta Holding skulle ju hålla sig till Arenastaden och inte bli ett bolag som står för hänsynslös exploatering i hela Solna.

Miljöpartiet var emot att Solna skulle gå in som delägare i Råsta Holding, precis som vi var emot att bli delägare i de andra Arenabolagen. Efter 10 år anser vi nu att det är hög tid att kommunen avvecklar sitt engagemang i bolaget, på samma sätt som Solna redan har gjort i driftbolaget och bolaget som äger Friends Arena. Samma demokratiska problem som fanns med de andra engagemangen kvarstår med Råsta Holding. Även i Råsta Holding är möjligheten till insyn obefintlig för kommunfullmäktige, trots att det är politikerna som bär ansvaret för kommunens uppgörelser. Inga politiker finns representerade i bolagets styrelse, istället är det Solnas stadsdirektör och tidigare exploateringschef som sitter på dessa poster.

Men bolaget kan obekymrat jobba vidare. En motion från Miljöpartiet om att kommunen ska lämna delägarskapet i Råsta Holding röstades ned i fullmäktige i september 2017. De borgerliga partierna med moderaterna i spetsen ser inga problem med att stanna kvar i bolaget och tänker göra så tills alla åtaganden i de gamla avtalen är uppfyllda. Exakt vad det innebär vet ingen utanför den innersta kretsen, men risken är stor att det kommer innebära nya strider om Råstasjön. Råsta Holding har nämligen kvar mark vid sjön där bebyggelse stoppades av domstol. Vad som ska hända med den marken är okänt, men moderaternas ovilja att utvidga gränserna för det kommande naturreservatet vid Råstasjön är ett bekymrande tecken på att de inte har släppt planerna på att bygga i närheten av vårt unika naturområde.

Miljöpartiet tycker att det är nog nu. Det är dags att avsluta alla hemliga affärer. Vi vill slippa se fler märkliga markaffärer och vi vill att Råstasjön en gång för alla skyddas från byggnation.

Vasalundsparken
Picknick i Vasalundsparken?

Arenastaden har byggts ut i stor skala. Nu vill vi se till att bevara den sista kvarvarande grönytan, det gröna parkstråket mellan Råsunda och Arenastaden. Vasalundsparken behövs för rekreation, som mötesplats och för den biologiska mångfalden.

Vasalundsparken är ett grönområde mellan Dalvägen och Råsundavägen som knyter samman Arenastaden och Råsunda. Parken fyller många viktiga funktioner – det är en plats där barn kan leka, där pensionärer kan rasta hunden och där Arenastadens kontorsanställda kan njuta av en lunchrast i det gröna. Här finns en grillplats, bollplan och slingrande gångstigar. Parken utgör dessutom en viktig utemiljö för eleverna på Solna gymnasium samt för andra skolor och förskolor i området.

Parken innehåller flera gamla ekar och tallar som är viktiga för Solnas biologiska mångfald. Länsstyrelsen har särskilt pekat ut Vasalundsparkens värdefulla trädbestånd. Gröna ytor i tätbebyggd stadsmiljö kommer också att bli allt viktigare i klimatförändringens spår. Vi kan räkna med fler regnoväder och fler torra värmeperioder. Då behövs trädens kapacitet att både ta hand om dagvatten och ge skugga. Träd och grönska renar också luften från föroreningar och skyddar mot buller, vilket det finns stort behov av i en tätbebyggd kommun med mycket trafik.

Dalvägen
Dalvägen med Vasalundsparken till vänster, Arenastaden till höger

Vasalundsparken hotas nu av Solna stads planer på att exploatera stora delar av området söder om Dalvägen. Det framgår i den fördjupade översiktsplanen för Solna stationsområde som togs fram 2007 och det bekräftas också i Solnas översiktsplan som antogs 2016. I samband med det markbyte som kommunen gjorde med bolaget Råsta Holding för att ersätta mark vid Råstasjön skrev Solna också klart och tydligt att kommunen vill finansiera delar av gula linjens tunnelbana med exploatering vid Dalvägen.

Miljöpartiet står bakom planerna att bygga en uppgång vid Dalvägen för gula linjens slutstation men vi anser att parken måste skyddas från annan framtida exploatering. Finansieringen av tunnelbanan kan lösas utan att bebygga parken. I Arenastaden blir exempelvis kvarteret Farao på andra sidan Dalvägen föremål för omfattande exploatering vilket kommer att bidra till finansieringen.

Miljöpartiet vill fokusera på förtätning längs Solnavägen. Med vårt förslag ”Solna boulevard” kan flera tusen nya bostäder byggas och bidra till finansieringen av tunnelbanan, samtidigt som Solnavägen byggs om till en trevlig stadsgata med människor i centrum istället för bilar.

 

Nu är det hög tid för Moderaterna i Solna att komma in i 2000-talet och prioritera en hållbar stad med människan, inte bilen, i fokus.

Den mer än 50 år gamla idén om att bygga en biltunnel genom Huvudsta har nått vägs ände. En aktuell utredning visar att tunneln skulle kosta enorma 4,2 miljarder kronor och inte ens lösa några trafikproblem. Det är dags för Moderaterna att inse att Huvudstaleden inte kommer byggas, säger Miljöpartiets gruppledare Bernhard Huber och Victoria Johansson.

Trafikverket har utrett den gamla frågan om att bygga en Huvudstaled i tunnel. Utredningen visar att tunneln skulle kosta minst 4,2 miljarder kronor (6,5 miljarder om alla finansiella kostnader räknas in) och att de samhällsekonomiska kostnaderna är betydligt större än de möjliga vinster tunneln kan tänkas bidra till för samhället. Trafikverket konstaterar att bil- och lastbilstrafiken skulle öka och att gående, cyklister och kollektivtrafik skulle drabbas negativt. Den ökade biltrafiken skulle dessutom leda till mer buller och luftföroreningar som skadar människors hälsa samt ökade klimatutsläpp.

Allt detta går helt emot både lokala, regionala och nationella mål om hållbart resande och minskad klimatpåverkan. Rapporten slår också fast att Huvudstaleden skulle vara klart negativ för möjligheterna att uppnå de två regionala målen “god livsmiljö” och “resurseffektiv region”. Om några andra än uttalade klimatförnekare och billobbyister i detta läge skulle vilja se tunneln byggd vore det ytterst anmärkningsvärt.

Vad är då Huvudstaleden? Idag är det en 800 meter lång väg som sträcker sig från Huvudstabron i sydvästra Solna till Frösundaleden vid Stora Blå, men namnet väcker många fler associationer än så hos de flesta Solnabor. På 1960-talet planerades ett stort bygge av en stadsmotorväg från Bromma till Roslagstull och senare Värtahamnen där Huvudstaleden skulle utgöra den västra delen av vägen, genom just stadsdelen Huvudsta i Solna. Till en början var tanken att vägen skulle gå ovan jord men efter att Huvudstabron och sträckningen fram till Frösundaleden hade byggts avstannade projektet och andra stora infrastrukturprojekt prioriterades istället. På 1980-talet väcktes sedan idén om att bygga vägen i form av en tunnel med dubbla bilfiler åt båda håll och på så sätt förbinda Essingeleden med Frösundaleden. Det är denna “Huvudstaled i tunnel” som nu har förföljt Solna i flera decennier.

Men tunneln är inte byggd, trots att ett halvt sekel har passerat sedan förslaget om Huvudstaleden presenterades och trots att Solnaalliansen, den “gröna rösten” Centerpartiet inkluderad, kämpat för projektet i decennier. Enligt Moderaterna beror det på att Sveriges riksdag är “Stockholmsfientlig” och satsar statens pengar i “olika ödemarker”. I verkligheten handlar det dock inte om någon konspiration för att nedmontera huvudstadsregionen, det är helt enkelt så att bygget av Huvudstaleden är en dålig idé. Såväl under borgerliga som rödgröna riksdagsmajoriteter (och -minoriteter) har staten mandatperiod efter mandatperiod valt att inte investera i någon tunnel.

Att Trafikverket har utrett frågan om Huvudstaleden beror inte på att riksdagen plötsligt har sett ett behov av tunneln utan det är ett resultat av en förhandling med kommunen. Trafikverket ska bygga två nya järnvägsspår för Mälarbanan genom Huvudsta och då såg Moderaterna sin chans: de krävde en utredning om Huvudstaleden som kompensation. Lokaltidningen Vi i Solna rapporterade om frågan i februari 2015 och skrev om Moderaternas position, att inte en enda meter räls skulle få dras i kommunen förrän löften om tunneln hade avgetts. “Vi är beredda att driva det här hur långt som helst. Det ska mycket till innan man kör över oss” sa kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) då. Och nu har han alltså fått sin utredning.

Med tanke på vad utredningen visar borde det nu stå klart för alla: Huvudstaleden är död och kommer inte att byggas. Att staten inte heller detta decennium kommer vilja slösa flera miljarder i skattemedel på tunneln kan knappast förvåna någon. Det är också helt otänkbart att Solna på egen hand skulle betala för tunneln.

Sammanfattningsvis var det inte särskilt begåvat av Moderaterna att kräva en utredning om ett dödfött projekt. Istället borde man ha lagt fokus på utbyggnad av kollektivtrafiken och möjligheten att bygga bort barriärer i Solna. En tågstation i Huvudsta och en nedgrävning samt överdäckning av tågspåren är av mycket större värde för kommunen. Om tågen som redan rullar genom Solna också stannar här får våra invånare konkret nytta av Mälarbanan. Om spåren kan överdäckas minskar bullret, tillgängligheten ökar och det finns större möjligheter att skapa en trevlig stadsmiljö kring Huvudsta och Skytteholm.

När tunnelprojektet begravs blir det också möjligt att äntligen börja planera för vad som ska ske med marken kring exempelvis kvarteret Ekelund vid Pampas (f d Arbetsmiljöverkets stora kontorslokaler som sedan länge står tomma) och på Oskarsrogatan utmed tågspåren. Allt för länge har Huvudstaleden tillåtits lägga en död hand över utvecklingen i området. Byggprojekt och kreativa idéer har skjutits på framtiden med hänvisning till att tunneln måste byggas först. Men nu står det förhoppningsvis klart för alla att Huvudstaleden inte är Solnas räddning.

242
Samtal i Bagartorp

Helgens kvartersfest i Bagartorp var välbesökt. Miljöpartiet var på plats och pratade med de boende om vad de uppskattar med Bagartorp och vad de saknar i sin stadsdel.

Lördagen den 12 augusti var det dags för Blockparty Bagartorp, en kvartersfest för alla som bor i Bagartorp och Agnesberg. Vid plaskis mitt i Bagartorpsringen kunde alla i grannskapet roa sig med musik, hoppborg, ansiktsmålning, bollkastning och tipspromenad och för en billig peng fanns grillad korv och popcorn till försäljning. Festen ordnades ideellt av Miljöpartiets Marie Cham och några av hennes grannar och vänner i Agnesberg och Bagartorp och överskottet skänks till dansföreningen Blue Hill. Miljöpartiet bidrog ekonomiskt samt med funktionärer och Hemköp i Ulriksdal  sponsrade med korv och korvbröd.

Blockparty Bagartorp

Det blev en välbesökt fest och många uppskattade att Miljöpartiet var med och bidrog till en aktivitet i Bagartorp, en av de stadsdelar i Solna som kommunen satsar allra minst på. Eftersom Bagartorp hamnat i skymundan samtidigt som de nyare stadsdelarna Ulriksdal och Järvastaden byggs ut är det särskilt viktigt för oss att träffa de boende i Bagartorp och samtala om vad de vill ha och behöver. Här är några saker som framkom under våra samtal:

  • Ungdomsgården Torpet är oerhört viktig för Bagartorp. Det har blivit ännu tydligare efter den turbulenta våren då Solnas ledning ville lägga ner verksamheten och hela Bagartorp samlades i kraftiga protester. Deras aktion stoppade planerna, åtminstone tillfälligt. Torpet är en del av Bagartorps kärna och skapar trygghet för skolområdet och hela stadsdelen. Området skulle vara mer otryggt på kvällarna utan Torpet och det skulle inte längre finnas en naturlig mötesplats med aktiviteter för ungdomar. Miljöpartiet vill att Torpet ska få finnas kvar i Bagartorp permanent.
  • Förvirringen kring skolplatser måste få ett slut. Idag är det svårt att förstå för familjer i Bagartorp vilket skolområde barnen tillhör. Föräldrar berättar att deras barn varken får plats i Ulriksdalsskolan eller Raoul Wallenbergskolan i Järvastaden, de två skolor som ligger inom gångavstånd. Istället hänvisas de till Bergshamra eller Skytteholm. Att barn i förskoleklass och lågstadiet ska tvingas resa över hela kommunen är inte rimligt. Det bästa vore givetvis att de yngre barnen hade en skola i sin egen stadsdel, till exempel en F-3-skola i upprustade lokaler i Bagartorps skolområde.
  • På sommaren är gräsytorna runt plaskis nedsmutsade och det är inte trevligt för barn att leka där. Det behövs mer och bättre städning, särskilt vid bord, bänkar och grillplatser där många människor sitter. En annan enkel åtgärd som skulle minska nedskräpningen vore att sätta upp papperskorgar där det också är möjligt att fimpa cigaretter.
  • Många saknar vårdcentralen som lade ned för ett antal år sedan. Inte heller i Järvastaden eller Ulriksdal finns en vårdcentral. Det är många barnfamiljer som skulle uppskatta en vårdcentral i närområdet – och ett apotek. Som det är nu måste man ta sig till Bergshamra eller Råsunda för att träffa en läkare eller ta ut mediciner.
  • Ytterligare en självklar service som helt saknas i Bagartorp är en bankomat. Den som vill ta ut kontanter får istället ta sig till Bergshamra, Frösunda eller Arenastaden vilket är oerhört märkligt.
  • Det är olyckligt att Signalisten planerar att stänga sitt kontor i Bagartorp och samlar hela verksamheten i Skytteholm. Det är besvärligt för många äldre att ta sig till det centrala kontoret istället för att ha möjlighet att träffa hyresvärden nära bostaden. Många enkla ärenden, som att byta ut en avmagnetiserad nyckelbricka, kommer ta mycket längre tid.
  • Slutligen reagerade många Bagartorpsbor på den planerade försämringen för pendeltåget. För Ulriksdals station planerar SL att halvera antalet avgångar i rusningstrafik, vilket kommer leda till en mycket besvärligare vardag för boende i Bagartorp, Järvastaden och Ulriksdal. Miljöpartiets kritik mot förslaget  beskrivs i artikeln Krymp inte pendeln i norra Solna.

Ansiktsmålning
På kvartersfesten berättade vi också om Miljöpartiets vision för utvecklingen av Bagartorps skolområde. Se bilden nedan. Våra förslag beskrivs också i vår motion till kommunfullmäktige: Motion om Bagartorps framtid.

Våra förslag för Bagartorp

402
Trångt på bryggan?

Många vill bada i Solnas sjöar, men kommunen gör det inte direkt enkelt. Varför är det så svårt att ordna ett kommunalt utomhusbad vid Huvudsta strand?

Solna har 80.000 invånare, många fina sjöar men inte en enda kommunal badplats. Med kommunal badplats (eller: strandbad, utomhusbad) menas ett ställe där kommunen tar ansvar för att det finns en brygga, omklädningsrum, dusch och toalett. Kommunen ska också göra mätningar av vattenkvaliteten så att det inte finns för mycket bakterier eller alger i vattnet.

Att kommunen fortfarande inte har ordnat något utomhusbad är anmärkningsvärt, dels på grund av Solnas goda tillgänglighet till vatten och stränder men framför allt eftersom de styrande politikerna länge har pratat om det.

– I minst fem års tid har Kristdemokraterna skrivit debattartiklar om hur gärna de vill ha ett nytt bad men de verkar ha glömt bort att de själva har suttit vid makten i Solna i snart 20 år, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

I november 2015 beslutade kommunfullmäktige att en lämplig placering av ett utomhusbad skulle utredas. I december 2016 hade man tittat på fyra olika och kommit fram till att Huvudsta strand var den bästa platsen. I samband med det uttalade sig Centerpartiet i lokaltidningen Vi i Solna och sa att målsättningen var att det skulle finnas ett bad till sommaren 2017. Men när badsäsongen kickade igång i helgen så fanns det fortfarande ingen ny badplats. Den 29 maj bekräftade kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) från kommunfullmäktiges talarstol att det inte blir något utebad till badsäsongen 2017, badsugna får vänta till nästa sommar istället.

– En inte helt vattentät analys är att de små borgerliga partierna gillar att bada, medan Moderaterna ser till att ingen blöter ned sig. Det är tråkigt att Moderaterna har en sådan torr inställning till kommunal service, säger Bernhard Huber.

596
Victoria Johansson (MP) och Sara Kukka-Salam (S)

I en stad med bostadsbrist är det så klart viktigast att bygga många bostäder. Men det finns goda skäl för vårt krav på att en större del av det som byggs ska vara hyresrätter. Det är där bristen är som störst.

I Solna har det inte byggts en enda hyresrätt de senaste tre åren. Noll hyresrätter står mot över 1000 nybyggda bostadsrätter enligt statistik från SCB. Även den långvariga trenden är att andelen hyresrätter stadigt krymper medan andelen bostadsrätter ökar. Sedan 1995 har det varje år byggts fler bostadsrätter än hyresrätter. Moderaterna försöker med diverse statistiska knep (t ex att räkna in studentbostäder) hävda att det inte är så illa, men deras politiska inriktning kunde tyvärr inte vara tydligare: Låt byggbolagen bygga vad de vill.

Varför tycker vi i den rödgröna oppositionen då att det är så viktigt att det också byggs hyresrätter? Stockholmsregionens bostadsmarknad är ansträngd och priserna för bostadsrätter har rusat i höjden. Rent utbudsmässigt är det inte svårt att köpa en bostadsrätt. Där finns en marknad och den som har råd kan i stort sett välja fritt var man vill bo. Men många har inte råd eller möjlighet att köpa en bostadsrätt. För dem finns ingen valfrihet alls och i praktiken stängs de ute från bostadsmarknaden. Den genomsnittliga kötiden för en hyreslägenhet – i Solna 11 år – gör all planering i livet till en fars. I praktiken omöjliggörs det för stora grupper av befolkningen att bosätta sig i Solna. Det kan handla om unga som saknar startkapital, om människor med låg inkomst som inte har råd att ta stora lån eller om äldre som har för låg pension. Även ur ett arbetsmarknadsperspektiv är det problematiskt om det inte finns möjlighet att hyra en bostad för en kortare period om man till exempel får en tidsbegränsad anställning.

Därför behöver antalet och andelen hyresrätter öka igen. Vårt krav är enkelt, vi vill att det ska byggas fler hyresrätter än bostadsrätter i Solna under kommande år. Ge vår bostadsstiftelse Signalisten möjlighet att sätta igång med byggandet av hyresrätter. Alla ska kunna ha möjlighet att bosätta sig i vår kommun!

Victoria Johansson, vice gruppledare (MP)
Sara-Kukka Salam, oppositionsråd (S)

Artikeln publicerades som insändare i Vi i Solna.

214
Photo by PoolSafely / CC BY 2.0

I decennier har de borgerliga partierna lovat en ny simhall. När fortfarande inget hade hänt 2015 föreslog Miljöpartiet att en ny simhall skulle planeras och färdigställas senast 2018.  

Vasalundshallen, Solnas enda simhall, är sliten och ingen fröjd att besöka. 2014 rasade ljudisoleringsplattor ned från taket och året innan rapporterades problem med cancerogena ämnen i badvattnet. Alla partier är överens om att Solna behöver en ny simhall.

De borgerliga partierna har lovat en ny simhall flera valrörelser i rad utan att det blivit någon verkstad. Därför föreslog Miljöpartiet efter valet 2014 att man skulle ta sats för att hinna bygga en simanläggning under den aktuella mandatperioden. Konkret föreslog vi i en motion till fullmäktige att Solna under 2015 skulle ta fram ett förfrågningsunderlag för att sätta igång upphandlingen.

Tyvärr hände ingenting 2015. Först i slutet av 2016 reagerade moderatstyret med ett inriktningsbeslut om att bygga en simhall i Ritorp, som del i en kontorsfastighet Fabege planerar att uppföra. Enligt det presenterade konceptet skulle en mindre simhall byggas med 25-metersbana, rehab- och barnbassäng. Idrottsrörelsen gladdes över beskedet men kritiserade också att den skulle vara för liten för ett Solna som går mot 100 000 invånare.

Vår motion om en ny simhall hanteras nu på fullmäktige den 27 mars 2017. Eftersom upphandlingsprocessen inte kommit igång än är det i stort sett omöjligt att inviga en ny simhall innan valet 2018.

– Jag tycker det är synd att Solnaborna får vänta på en fräsch simhall i flera år till. Jag skulle inte bli förvånad om de borgerliga återigen lanserar det som ett vallöfte, säger kommunalråd Bernhard Huber (MP).