Stadsplanering

280
Cykelparkering vid Mall of Scandinavia

Många stora företag har sökt sig till Arenastaden och flyttat in i moderna kontorsbyggnader med hög miljöstandard. På många adresser finns rymliga och bekväma cykelgarage med omklädningsrum, dusch och möjlighet att pumpa och fixa med cykeln. Företag som Telia, SEB och Siemens uppmuntrar sina medarbetare att ta cykeln till jobbet och många gör också det – tusentals anställda cykelpendlar till Arenastaden varje dag. Bara hos Telia är det över 400 medarbetare som cyklar till jobbet där det väntar ett modernt cykelgarage med 650 platser.

Problemet är hur de ska ta sig till cykelgaraget. För cykelvägarna som leder till Arenastaden når inte hela vägen fram. Det finns i stort sett inga cykelbanor i den nya stadsdelen och de senaste årens förändringar av gatumiljön har uteslutande haft bilen som utgångspunkt. Cyklister som kommer från innerstaden måste ta sig igenom en hinderbana för att komma till Arenastaden. Värst är nog passagen över Frösundaleden med de ombyggnationer som gjorts vid Solna station och Solna centrum.

Vad gör då Solna stad? I över fem år har man nu segat med att ta fram en cykelplan och ett tillhörande genomförandeprogram. Problemen är numera identifierade men inga lösningar är framtagna än. Och med en politisk ledning som har bromsat cyklister i decennier kan man inte räkna med en förbättring i närtid. I Alliansens årliga budgetar har det på senare år funnits mellan 1 och 10 miljoner kronor för cykelinvesteringar.  Naturligtvis alldeles för lite, våra grannkommuner satsar runt 50 miljoner kronor per år. Så mycket borde givetvis även Solna satsa och det är därför Miljöpartiet vill lägga 250 miljoner på cykelinfrastruktur de närmaste fem åren.

Vill Solna förbli en företagsvänlig kommun måste också infrastrukturen hänga med. Som läget är nu är många cyklister i Arenastaden påtagligt besvikna.

En kortare version av artikeln publicerades som insändare i Mitt i Solna (2017-12-20). 

Råstasjön

I mitten av december ska Solnas politiker ta beslut om Råstasjöns naturreservat. Inför detta har Miljöpartiet i samråd med miljörörelsen formulerat ett antal förbättringsförslag som vi hoppas få gehör för.

Miljöpartiet har i över 10 år kämpat för ett naturreservat vid Råstasjön. Det är glädjande att det nu finns ett konkret förslag som kommunfullmäktige kan besluta om. Nu gäller det att se till att detaljerna blir bra.

Under samrådet framkom det en stor mängd synpunkter som till viss del har beaktats i det slutgiltiga reservatsförslaget. Det finns dock en hel del viktiga synpunkter som inte har inarbetats och som Miljöpartiet vill lyfta. De kompletteringar och tillägg som vi nu föreslår har arbetats fram i samråd med de ideella krafterna i miljörörelsen som länge har kämpat för naturreservatet. Vi lägger fram våra förslag gemensamt med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och hoppas att kommunfullmäktige kommer att godkänna dem.

– Råstasjön är Solnas pärla. Nu har vi tagit fram ett antal konstruktiva förbättringsförslag för Råstasjöns naturreservat och hoppas att Alliansen kommer att stödja dem, säger Bernhard Huber, kommunalråd för Miljöpartiet i Solna.

Våra förslag:

  • Vi föreslår att kommunfullmäktige tar beslut om att planerna på att bygga bostäder vid Råstasjön inte ska återaktualiseras.
  • Vi föreslår att ett samverkansråd bildas som ett dialogforum för den löpande skötseln och utvecklingen av naturreservatet. Tjänstemän från Solna stad och företrädare för miljö- och friluftsorganisationer ska ingå i rådet.
  • Sjövägen ska ingå i reservatet för att skapa en bra koppling till Sundbybergs naturreservat för Golfängarna/Lötsjön.
  • Inga spänger ska tillåtas i sumpskogens mest känsliga delar och tallar ska inte friställas.
  • Ett förslag ska tas fram för hur norra delen av naturreservatet, som under Arenastadens utbyggnad har använts för byggupplag mm, kan återställas till naturmark.
  • Ett finansieringsförslag ska tas fram för kostnader som uppstår vid uppstart av reservatet och för utökad skötsel.

Efter Mark- och miljööverdomstolens syn vid Råstasjön stoppades Råsta Holdings byggförslag.

Efter alla Arenaaffärer är det dags att göra rent bord och lämna de hemliga strukturer där Solnas politiker och invånare saknar insyn och kontroll. Miljöpartiet föreslår därför att kommunen drar sig ur Råsta Holding. Det är nödvändigt för ett öppet och demokratiskt Solna och för att skydda Råstasjön.

Råsta Holding har funnits sedan 2007. Bolaget grundades av Solna stad, Fabege, Peab och Jernhusen och har haft som syfte att utveckla Arenastaden. Det var ett av de så kallade Arenabolagen och bildades samtidigt som de två bolag som skulle äga och driva Friends Arena. En av Råsta Holdings främsta uppgifter var att sälja byggrätter för 1 800 bostäder vid Råstasjön. Men som tur var ledde Solnabornas och Miljöpartiets starka protester till att planerna flera gånger fick förändras och slutligen stoppades av domstol så att Råstasjön kan bevaras. För bolaget innebar dock domstolens beslut att värden för minst en halv miljard kronor gick förlorade. På grund av de aktieägaravtal som Solna har med Råsta Holding betyder också varje besked om att mark vid Råstasjön inte går att bebygga att kommunen måste ersätta bolaget. Det var därför Huvudsta plötsligt drogs in i historien när kommunen gjorde ett markbyte. Istället för att bygga vid en viss del av Råstasjön fick Råsta Holding mark att exploatera vid Jonstorpsvägen, en udda och mycket kritiserad affär. Råsta Holding skulle ju hålla sig till Arenastaden och inte bli ett bolag som står för hänsynslös exploatering i hela Solna.

Miljöpartiet var emot att Solna skulle gå in som delägare i Råsta Holding, precis som vi var emot att bli delägare i de andra Arenabolagen. Efter 10 år anser vi nu att det är hög tid att kommunen avvecklar sitt engagemang i bolaget, på samma sätt som Solna redan har gjort i driftbolaget och bolaget som äger Friends Arena. Samma demokratiska problem som fanns med de andra engagemangen kvarstår med Råsta Holding. Även i Råsta Holding är möjligheten till insyn obefintlig för kommunfullmäktige, trots att det är politikerna som bär ansvaret för kommunens uppgörelser. Inga politiker finns representerade i bolagets styrelse, istället är det Solnas stadsdirektör och tidigare exploateringschef som sitter på dessa poster.

Men bolaget kan obekymrat jobba vidare. En motion från Miljöpartiet om att kommunen ska lämna delägarskapet i Råsta Holding röstades ned i fullmäktige i september 2017. De borgerliga partierna med moderaterna i spetsen ser inga problem med att stanna kvar i bolaget och tänker göra så tills alla åtaganden i de gamla avtalen är uppfyllda. Exakt vad det innebär vet ingen utanför den innersta kretsen, men risken är stor att det kommer innebära nya strider om Råstasjön. Råsta Holding har nämligen kvar mark vid sjön där bebyggelse stoppades av domstol. Vad som ska hända med den marken är okänt, men moderaternas ovilja att utvidga gränserna för det kommande naturreservatet vid Råstasjön är ett bekymrande tecken på att de inte har släppt planerna på att bygga i närheten av vårt unika naturområde.

Miljöpartiet tycker att det är nog nu. Det är dags att avsluta alla hemliga affärer. Vi vill slippa se fler märkliga markaffärer och vi vill att Råstasjön en gång för alla skyddas från byggnation.

Vasalundsparken
Picknick i Vasalundsparken?

Arenastaden har byggts ut i stor skala. Nu vill vi se till att bevara den sista kvarvarande grönytan, det gröna parkstråket mellan Råsunda och Arenastaden. Vasalundsparken behövs för rekreation, som mötesplats och för den biologiska mångfalden.

Vasalundsparken är ett grönområde mellan Dalvägen och Råsundavägen som knyter samman Arenastaden och Råsunda. Parken fyller många viktiga funktioner – det är en plats där barn kan leka, där pensionärer kan rasta hunden och där Arenastadens kontorsanställda kan njuta av en lunchrast i det gröna. Här finns en grillplats, bollplan och slingrande gångstigar. Parken utgör dessutom en viktig utemiljö för eleverna på Solna gymnasium samt för andra skolor och förskolor i området.

Parken innehåller flera gamla ekar och tallar som är viktiga för Solnas biologiska mångfald. Länsstyrelsen har särskilt pekat ut Vasalundsparkens värdefulla trädbestånd. Gröna ytor i tätbebyggd stadsmiljö kommer också att bli allt viktigare i klimatförändringens spår. Vi kan räkna med fler regnoväder och fler torra värmeperioder. Då behövs trädens kapacitet att både ta hand om dagvatten och ge skugga. Träd och grönska renar också luften från föroreningar och skyddar mot buller, vilket det finns stort behov av i en tätbebyggd kommun med mycket trafik.

Dalvägen
Dalvägen med Vasalundsparken till vänster, Arenastaden till höger

Vasalundsparken hotas nu av Solna stads planer på att exploatera stora delar av området söder om Dalvägen. Det framgår i den fördjupade översiktsplanen för Solna stationsområde som togs fram 2007 och det bekräftas också i Solnas översiktsplan som antogs 2016. I samband med det markbyte som kommunen gjorde med bolaget Råsta Holding för att ersätta mark vid Råstasjön skrev Solna också klart och tydligt att kommunen vill finansiera delar av gula linjens tunnelbana med exploatering vid Dalvägen.

Miljöpartiet står bakom planerna att bygga en uppgång vid Dalvägen för gula linjens slutstation men vi anser att parken måste skyddas från annan framtida exploatering. Finansieringen av tunnelbanan kan lösas utan att bebygga parken. I Arenastaden blir exempelvis kvarteret Farao på andra sidan Dalvägen föremål för omfattande exploatering vilket kommer att bidra till finansieringen.

Miljöpartiet vill fokusera på förtätning längs Solnavägen. Med vårt förslag ”Solna boulevard” kan flera tusen nya bostäder byggas och bidra till finansieringen av tunnelbanan, samtidigt som Solnavägen byggs om till en trevlig stadsgata med människor i centrum istället för bilar.

 

Nu är det hög tid för Moderaterna i Solna att komma in i 2000-talet och prioritera en hållbar stad med människan, inte bilen, i fokus.

Den mer än 50 år gamla idén om att bygga en biltunnel genom Huvudsta har nått vägs ände. En aktuell utredning visar att tunneln skulle kosta enorma 4,2 miljarder kronor och inte ens lösa några trafikproblem. Det är dags för Moderaterna att inse att Huvudstaleden inte kommer byggas, säger Miljöpartiets gruppledare Bernhard Huber och Victoria Johansson.

Trafikverket har utrett den gamla frågan om att bygga en Huvudstaled i tunnel. Utredningen visar att tunneln skulle kosta minst 4,2 miljarder kronor (6,5 miljarder om alla finansiella kostnader räknas in) och att de samhällsekonomiska kostnaderna är betydligt större än de möjliga vinster tunneln kan tänkas bidra till för samhället. Trafikverket konstaterar att bil- och lastbilstrafiken skulle öka och att gående, cyklister och kollektivtrafik skulle drabbas negativt. Den ökade biltrafiken skulle dessutom leda till mer buller och luftföroreningar som skadar människors hälsa samt ökade klimatutsläpp.

Allt detta går helt emot både lokala, regionala och nationella mål om hållbart resande och minskad klimatpåverkan. Rapporten slår också fast att Huvudstaleden skulle vara klart negativ för möjligheterna att uppnå de två regionala målen “god livsmiljö” och “resurseffektiv region”. Om några andra än uttalade klimatförnekare och billobbyister i detta läge skulle vilja se tunneln byggd vore det ytterst anmärkningsvärt.

Vad är då Huvudstaleden? Idag är det en 800 meter lång väg som sträcker sig från Huvudstabron i sydvästra Solna till Frösundaleden vid Stora Blå, men namnet väcker många fler associationer än så hos de flesta Solnabor. På 1960-talet planerades ett stort bygge av en stadsmotorväg från Bromma till Roslagstull och senare Värtahamnen där Huvudstaleden skulle utgöra den västra delen av vägen, genom just stadsdelen Huvudsta i Solna. Till en början var tanken att vägen skulle gå ovan jord men efter att Huvudstabron och sträckningen fram till Frösundaleden hade byggts avstannade projektet och andra stora infrastrukturprojekt prioriterades istället. På 1980-talet väcktes sedan idén om att bygga vägen i form av en tunnel med dubbla bilfiler åt båda håll och på så sätt förbinda Essingeleden med Frösundaleden. Det är denna “Huvudstaled i tunnel” som nu har förföljt Solna i flera decennier.

Men tunneln är inte byggd, trots att ett halvt sekel har passerat sedan förslaget om Huvudstaleden presenterades och trots att Solnaalliansen, den “gröna rösten” Centerpartiet inkluderad, kämpat för projektet i decennier. Enligt Moderaterna beror det på att Sveriges riksdag är “Stockholmsfientlig” och satsar statens pengar i “olika ödemarker”. I verkligheten handlar det dock inte om någon konspiration för att nedmontera huvudstadsregionen, det är helt enkelt så att bygget av Huvudstaleden är en dålig idé. Såväl under borgerliga som rödgröna riksdagsmajoriteter (och -minoriteter) har staten mandatperiod efter mandatperiod valt att inte investera i någon tunnel.

Att Trafikverket har utrett frågan om Huvudstaleden beror inte på att riksdagen plötsligt har sett ett behov av tunneln utan det är ett resultat av en förhandling med kommunen. Trafikverket ska bygga två nya järnvägsspår för Mälarbanan genom Huvudsta och då såg Moderaterna sin chans: de krävde en utredning om Huvudstaleden som kompensation. Lokaltidningen Vi i Solna rapporterade om frågan i februari 2015 och skrev om Moderaternas position, att inte en enda meter räls skulle få dras i kommunen förrän löften om tunneln hade avgetts. “Vi är beredda att driva det här hur långt som helst. Det ska mycket till innan man kör över oss” sa kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) då. Och nu har han alltså fått sin utredning.

Med tanke på vad utredningen visar borde det nu stå klart för alla: Huvudstaleden är död och kommer inte att byggas. Att staten inte heller detta decennium kommer vilja slösa flera miljarder i skattemedel på tunneln kan knappast förvåna någon. Det är också helt otänkbart att Solna på egen hand skulle betala för tunneln.

Sammanfattningsvis var det inte särskilt begåvat av Moderaterna att kräva en utredning om ett dödfött projekt. Istället borde man ha lagt fokus på utbyggnad av kollektivtrafiken och möjligheten att bygga bort barriärer i Solna. En tågstation i Huvudsta och en nedgrävning samt överdäckning av tågspåren är av mycket större värde för kommunen. Om tågen som redan rullar genom Solna också stannar här får våra invånare konkret nytta av Mälarbanan. Om spåren kan överdäckas minskar bullret, tillgängligheten ökar och det finns större möjligheter att skapa en trevlig stadsmiljö kring Huvudsta och Skytteholm.

När tunnelprojektet begravs blir det också möjligt att äntligen börja planera för vad som ska ske med marken kring exempelvis kvarteret Ekelund vid Pampas (f d Arbetsmiljöverkets stora kontorslokaler som sedan länge står tomma) och på Oskarsrogatan utmed tågspåren. Allt för länge har Huvudstaleden tillåtits lägga en död hand över utvecklingen i området. Byggprojekt och kreativa idéer har skjutits på framtiden med hänvisning till att tunneln måste byggas först. Men nu står det förhoppningsvis klart för alla att Huvudstaleden inte är Solnas räddning.

280
Samtal i Bagartorp

Helgens kvartersfest i Bagartorp var välbesökt. Miljöpartiet var på plats och pratade med de boende om vad de uppskattar med Bagartorp och vad de saknar i sin stadsdel.

Lördagen den 12 augusti var det dags för Blockparty Bagartorp, en kvartersfest för alla som bor i Bagartorp och Agnesberg. Vid plaskis mitt i Bagartorpsringen kunde alla i grannskapet roa sig med musik, hoppborg, ansiktsmålning, bollkastning och tipspromenad och för en billig peng fanns grillad korv och popcorn till försäljning. Festen ordnades ideellt av Miljöpartiets Marie Cham och några av hennes grannar och vänner i Agnesberg och Bagartorp och överskottet skänks till dansföreningen Blue Hill. Miljöpartiet bidrog ekonomiskt samt med funktionärer och Hemköp i Ulriksdal  sponsrade med korv och korvbröd.

Blockparty Bagartorp

Det blev en välbesökt fest och många uppskattade att Miljöpartiet var med och bidrog till en aktivitet i Bagartorp, en av de stadsdelar i Solna som kommunen satsar allra minst på. Eftersom Bagartorp hamnat i skymundan samtidigt som de nyare stadsdelarna Ulriksdal och Järvastaden byggs ut är det särskilt viktigt för oss att träffa de boende i Bagartorp och samtala om vad de vill ha och behöver. Här är några saker som framkom under våra samtal:

  • Ungdomsgården Torpet är oerhört viktig för Bagartorp. Det har blivit ännu tydligare efter den turbulenta våren då Solnas ledning ville lägga ner verksamheten och hela Bagartorp samlades i kraftiga protester. Deras aktion stoppade planerna, åtminstone tillfälligt. Torpet är en del av Bagartorps kärna och skapar trygghet för skolområdet och hela stadsdelen. Området skulle vara mer otryggt på kvällarna utan Torpet och det skulle inte längre finnas en naturlig mötesplats med aktiviteter för ungdomar. Miljöpartiet vill att Torpet ska få finnas kvar i Bagartorp permanent.
  • Förvirringen kring skolplatser måste få ett slut. Idag är det svårt att förstå för familjer i Bagartorp vilket skolområde barnen tillhör. Föräldrar berättar att deras barn varken får plats i Ulriksdalsskolan eller Raoul Wallenbergskolan i Järvastaden, de två skolor som ligger inom gångavstånd. Istället hänvisas de till Bergshamra eller Skytteholm. Att barn i förskoleklass och lågstadiet ska tvingas resa över hela kommunen är inte rimligt. Det bästa vore givetvis att de yngre barnen hade en skola i sin egen stadsdel, till exempel en F-3-skola i upprustade lokaler i Bagartorps skolområde.
  • På sommaren är gräsytorna runt plaskis nedsmutsade och det är inte trevligt för barn att leka där. Det behövs mer och bättre städning, särskilt vid bord, bänkar och grillplatser där många människor sitter. En annan enkel åtgärd som skulle minska nedskräpningen vore att sätta upp papperskorgar där det också är möjligt att fimpa cigaretter.
  • Många saknar vårdcentralen som lade ned för ett antal år sedan. Inte heller i Järvastaden eller Ulriksdal finns en vårdcentral. Det är många barnfamiljer som skulle uppskatta en vårdcentral i närområdet – och ett apotek. Som det är nu måste man ta sig till Bergshamra eller Råsunda för att träffa en läkare eller ta ut mediciner.
  • Ytterligare en självklar service som helt saknas i Bagartorp är en bankomat. Den som vill ta ut kontanter får istället ta sig till Bergshamra, Frösunda eller Arenastaden vilket är oerhört märkligt.
  • Det är olyckligt att Signalisten planerar att stänga sitt kontor i Bagartorp och samlar hela verksamheten i Skytteholm. Det är besvärligt för många äldre att ta sig till det centrala kontoret istället för att ha möjlighet att träffa hyresvärden nära bostaden. Många enkla ärenden, som att byta ut en avmagnetiserad nyckelbricka, kommer ta mycket längre tid.
  • Slutligen reagerade många Bagartorpsbor på den planerade försämringen för pendeltåget. För Ulriksdals station planerar SL att halvera antalet avgångar i rusningstrafik, vilket kommer leda till en mycket besvärligare vardag för boende i Bagartorp, Järvastaden och Ulriksdal. Miljöpartiets kritik mot förslaget  beskrivs i artikeln Krymp inte pendeln i norra Solna.

Ansiktsmålning
På kvartersfesten berättade vi också om Miljöpartiets vision för utvecklingen av Bagartorps skolområde. Se bilden nedan. Våra förslag beskrivs också i vår motion till kommunfullmäktige: Motion om Bagartorps framtid.

Våra förslag för Bagartorp

Brandgasschakt
Illustration av brandgasschaktet som planeras mitt på en förskolegård vid Klövervägen i Råsunda

Ett friskluftsintag vid E4:an, ett brandgasschakt på en förskolegård och ett ventilationstorn precis intill ett bostadsområde. Fanns det inga bättre placeringar för Gula linjens tekniska anläggningar? Solnabornas hälsa borde tas på allvar, anser Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Just nu kan allmänheten lämna synpunkter på järnvägsplanen och detaljplanen för tunnelbanans nya gula linje mellan Odenplan och Arenastaden. Projektet innehåller så klart en hel del tekniska och praktiska utmaningar och på flera områden har det behövt göras kompromisser, till exempel har Arenastadens station flyttats till ett annat, billigare läge än det som först föreslogs. Nu kommer dock förslag om att kompromissa med Solnabornas hälsa och där måste vi sätta ned foten.

Den nya tunnelbanan kräver flera olika tekniska anläggningar. Det handlar bland annat om ett friskluftsintag som försörjer perrongerna med luft, ett schakt som ventilerar ut farliga brandgaser om det skulle inträffa en brand och ett ventilationstorn där förorenad luft från tunnelbanan släpps ut ovan jord. I detaljplaneförslaget har dessa anläggningar placerats på ytterst opassande platser. Friskluftsintaget ska enligt förslaget byggas vid E4:an, i handlingarna kan man läsa att ”Luften tas in ca 10 meter över E4:an för att få en så god luftkvalitet som möjligt”.

Friskluftsintag vid E4:n – vy från Tomtebodavägen

– Att bästa tänkbara luftkvalitet skulle uppnås genom att ta in luft ovanför Sveriges största väg, som på grund av den omfattande trafiken har höga halter av luftföroreningar, måste jag starkt ifrågasätta, säger Bernhard Huber.

Det nämnda brandgasschaktet ska placeras på förskolorna Klöverns och Fyrklöverns förskolegård i Råsunda. Förutom det anmärkningsvärda i att ventilera ut brandgaser på barnens lekplats kommer gården bli mindre och trängseln öka, framför allt under byggskedet. För sin hälsa och motoriska utveckling har barn ett stort behov av tillräckligt stora ytor för lek och utevistelse, därför är den föreslagna placeringen av brandgasschaktet problematisk.

Slutligen föreslås att ventilationstornet från tunnelbanan ska placeras bara 25 meter från bostäderna i kvarteret Fogdevreten utmed Solnavägen. Där ska ut all luft från tunnelbanans sträckning mellan Odenplan och Arenastaden ofiltrerat ventileras ut. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen för projektet kommer partikelhalterna i bostadsområdet att fördubblas vintertid jämfört med idag. Risken är att en stor del av den förorenade luften kommer att sugas in i bostäderna via ventilationen. Men det behöver inte bli så, i handlingarna finns nämligen tre olika tänkbara placeringar för ventilationstornet. Ett av lägena ligger längre bort från bostäderna och bedöms som det bästa alternativet för de boendes hälsa. Tyvärr har man istället valt det alternativ som är sämst ur hälsosynpunkt med hänvisning till att den lösningen är billigare.

Ventilationstorn vid Fogdevreten

– Här finns uppenbara risker för att man planerar utifrån kortsiktiga ekonomiska kalkyler istället för vad som är bäst för människors hälsa på lång sikt. Vi i Miljöpartiet vill inte göra experiment med Solnabornas hälsa och därför anser vi att både friskluftsintaget, brandgasschaktet och ventilationstornet borde ges nya placeringar så att vi kan säkerställa bra luftkvalitet för barnen, de boende och resenärerna på gula linjen, avslutar Bernhard Huber.

415
Dött på Arenatorget?

Kommunstyrelsen har gett klartecken för ett hotellbygge ovanpå Friends Arenas entrébyggnad. Förhoppningen är att hotellet ska ge mer ljus och liv till Arenatorget.

– Torget har visat sig vara en ogästvänlig miljö, jag är tveksam till att ett hotell ovanpå arenaentrén löser det problemet, säger Bernhard Huber.

Arenabolaget i Solna, sedan i december 2016 ägt av Fabege och Svenska Fotbollförbundet, har ansökt hos kommunen om en ändring av detaljplanen för Friends Arena (kvarteret Nationalarenan 1). Eftersom Quality Hotel Friends vill expandera planerar Arenabolaget att bygga ytterligare tre våningar med hotellrum på entrébyggnaden, den så kallade “Arena Gate”.

Stadens ledning är positiv till idén att bygga hotell ovanpå Arena Gate. Det beskrivs skapa förutsättningar för att “den ganska slutna och mörka Arena Gate ska öppnas upp och ge mer ljus och liv till torget”.

– Att miljön utanför Friends Arena endast fem år efter den stolta och storslagna invigningen beskrivs på ett så dystert sätt är ett klart underkännande av den nuvarande arkitekturen, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

I gestaltningsprogrammet från 2007 som beskriver hur Arenatorget skulle utformas används ord som “rumslig variation”, “unik karaktär” och att “en besökare ska kunna minnas hur det såg ut”. Så har det inte riktigt blivit.

I beslutsunderlaget finns inte mycket uppgifter om det framtida hotellets utformning, inte mer än att byggnaden ska få en utformning som “är självständig men samtidigt ger en hommage till Friends Arena”.

– Efter alla år av kapitaltillskott och förlusttäckningar för arenan som Solnas skattebetalare har fått stå för behöver vi knappast fler hyllningar av arenan, avslutar Bernhard Huber.

619
Victoria Johansson (MP) och Sara Kukka-Salam (S)

I en stad med bostadsbrist är det så klart viktigast att bygga många bostäder. Men det finns goda skäl för vårt krav på att en större del av det som byggs ska vara hyresrätter. Det är där bristen är som störst.

I Solna har det inte byggts en enda hyresrätt de senaste tre åren. Noll hyresrätter står mot över 1000 nybyggda bostadsrätter enligt statistik från SCB. Även den långvariga trenden är att andelen hyresrätter stadigt krymper medan andelen bostadsrätter ökar. Sedan 1995 har det varje år byggts fler bostadsrätter än hyresrätter. Moderaterna försöker med diverse statistiska knep (t ex att räkna in studentbostäder) hävda att det inte är så illa, men deras politiska inriktning kunde tyvärr inte vara tydligare: Låt byggbolagen bygga vad de vill.

Varför tycker vi i den rödgröna oppositionen då att det är så viktigt att det också byggs hyresrätter? Stockholmsregionens bostadsmarknad är ansträngd och priserna för bostadsrätter har rusat i höjden. Rent utbudsmässigt är det inte svårt att köpa en bostadsrätt. Där finns en marknad och den som har råd kan i stort sett välja fritt var man vill bo. Men många har inte råd eller möjlighet att köpa en bostadsrätt. För dem finns ingen valfrihet alls och i praktiken stängs de ute från bostadsmarknaden. Den genomsnittliga kötiden för en hyreslägenhet – i Solna 11 år – gör all planering i livet till en fars. I praktiken omöjliggörs det för stora grupper av befolkningen att bosätta sig i Solna. Det kan handla om unga som saknar startkapital, om människor med låg inkomst som inte har råd att ta stora lån eller om äldre som har för låg pension. Även ur ett arbetsmarknadsperspektiv är det problematiskt om det inte finns möjlighet att hyra en bostad för en kortare period om man till exempel får en tidsbegränsad anställning.

Därför behöver antalet och andelen hyresrätter öka igen. Vårt krav är enkelt, vi vill att det ska byggas fler hyresrätter än bostadsrätter i Solna under kommande år. Ge vår bostadsstiftelse Signalisten möjlighet att sätta igång med byggandet av hyresrätter. Alla ska kunna ha möjlighet att bosätta sig i vår kommun!

Victoria Johansson, vice gruppledare (MP)
Sara-Kukka Salam, oppositionsråd (S)

Artikeln publicerades som insändare i Vi i Solna.

Fortsatt biltrafik på Sjövägen

Nu är ett beslut fattat: Solnas moderatledda styre vill ha kvar biltrafiken på Sjövägen. Miljöpartiets förslag om att stänga vägen för allmän trafik så att grönområdena vid Råstasjön och Lötsjön kan stärkas röstades ned.

Sjövägen, gatan som går söder och väster om Råstasjön, har varit en het politisk fråga under många år. Grunden är en trafikutredning om Arenastaden från 2008 som rekommenderade att Sjövägen skulle kunna stängas av för allmän trafik och ersättas av Råsta strandväg.

Sommaren 2013 föreslog de borgerliga partierna i dåvarande Stadsbyggnadsnämnden att det skulle utredas när och under vilka förutsättningar Sjövägen kunde stängas. Syftet var att avlägsna barriäreffekten mellan Råstasjön och Lötsjön och underlätta skapandet av ett sammanhängande grönområde. Detta mycket positiva förslag anslöt sig även Miljöpartiet och resten av oppositionen till. Strax innan kommunvalet 2014  presenterades utredningen vars slutsats var att Sjövägen kunde stängas så snart trafikplats Ritorp och Signalbron var färdigbyggda. I full politisk enighet fattades nämnden beslutet att stänga av Sjövägen för trafik senast före utgången av 2015.

– Det här var ett sällsynt exempel på bred politisk samsyn i en miljöfråga i Solna. Att stänga Sjövägen för allmän trafik skulle minska buller, vibrationer och utsläpp vilket vore positivt för växt- och djurlivet, framför allt på arters spridningsmöjligheter mellan de två grönområdena vid Råstasjön och Lötsjön, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet och andre vice ordförande i Tekniska nämnden.

Men samsynen varade inte längre. Beslutet om avstängning revs upp i slutet av 2015 och i över ett års tid har arbete pågått med förslag på andra omgestaltningar av Sjövägen.

På Tekniska nämndens möte den 15 mars 2017 föreslogs till slut en enkelriktning av Sjövägen i nordlig riktning. Miljöpartiet stod dock fast vid den ursprungliga planen på att stänga vägen för allmän trafik och la fram ett motförslag tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Det förslaget röstades ner. Nu blir det fortsatt biltrafik på Sjövägen.

– Det är tråkigt och ganska märkligt att de borgerliga partierna har bytt hållning i den här frågan. Det har inte framförts några bra argument för varför allmän biltrafik ska vara tillåten på Sjövägen. Vi föreslog ett stopp för bilar, prioritering av gående och cyklister och att Sjövägen skulle kunna användas som utryckningsväg och bussgata. Det hade varit en bättre lösning, särskilt inför bildandet av ett naturreservat runt Råstasjön, avslutar Victoria Johansson.

Läs yrkandet från MP, S och V.

Utanför modulbostäderna på Stenbacka

Miljöpartiets gruppledare besökte modulbostäderna för nyanlända vid Stenbackaskolan. Mycket av integrationsarbetet fungerar bra, men bristen på mötesplatser och gemensamhetslokaler borde åtgärdas.

Vid årets slut kommer Solna stad ha tagit emot över 500 nyanlända i enlighet med anvisningslagen. De flesta erbjuds möjlighet att hyra en spartanskt inredd delad modulbostad på 19 kvadratmeter. Hyran för en lägenhet är på över 5 000 kronor. När två personer, som inte känner varandra sedan tidigare, ska bo på så liten yta fungerar det inte alltid friktionsfritt. Många undrar varför de inte kan bo i enrumslägenheten själva. Ett annat problem som framförs är att bostaden inte är förberedd för bredband. De boende har ingen möjlighet att köpa en fast bredbandsuppkoppling vilket brukar finnas i de flesta flerbostadshus i Solna.

Bostaden som två personer ska dela på
Bostaden som två personer ska dela på

När beslutet togs att etablera modulbostäder vid Stenbackaskolan betonade Miljöpartiet vikten av en god boendemiljö. Det är tråkigt att kommunen inte ordnat gemensamhetsytor för socialt umgänge och rekreation eller rum där man kan bedriva studier utan att bli störd. De frigjorda lokalerna i Solna kulturskola, som det i dagsläget inte finns några planer för, skulle exempelvis kunna användas för detta behov.

Vi vill också poängtera att utemiljön är under all kritik. Solna har ett ansvar för en god boendemiljö, och dit hör att iordningställa ytorna närmast modulerna, till exempel med sittbänkar, grillplatser och lekytor för de barn som bor de små lägenheterna.