Det är glädjande att Alliansen vill bygga en ny skola i snabbt växande Huvudsta, men det är svårt att förstå varför befintliga Tallbackaskolan ska rivas. När ska de borgerliga partierna lära sig att sköta underhållet av skollokalerna?

Solna är en växande stad. År 2030 förväntas antalet invånare ha ökat från dagens ca 80 000 till 100 000. Befolkningsökningen ställer krav på att kommunen har en långsiktig plan både för de befintliga skolorna och för nya skolor. Redan 2015 föreslog Miljöpartiet i en motion att kommunen skulle ta fram en särskild skolutbyggnadsplan för att säkerställa att det finns tillräckligt med skolplatser i alla stadsdelar fram till 2030.

– Vi ser ingen långsiktighet i planeringen och vi väntar fortfarande på ett svar på motionen, säger kommunalråd Bernhard Huber

Nu föreslår de styrande borgerliga partierna att en ny skola ska byggas i Huvudsta, vid korsningen Storgatan/Armégatan nära Huvudsta Centrum. I grunden är det positivt eftersom det byggs och planeras många nya bostäder i stadsdelen och därför behövs fler skolplatser. Men tyvärr kommer skolorna inte att bli fler. Förslaget innebär nämligen att i samma veva riva den kulturhistoriskt värdefulla Tallbackaskolan som ligger ett stenkast bort.

Tallbackaskolan byggdes på 60-talet och är i stort behov av upprustning. De skolplatser som skulle skapas med den nya skolan lär inte räcka länge i ett växande Huvudsta. Att i det läget riva Tallbackaskolan tror Miljöpartiet är feltänkt. Om kommunen hade tagit hand om lokalerna i tid hade rivning inte heller setts som ett förstahandsalternativ. Det är dock inte första gången som en skola i Solna rivs efter att ha tillåtits förfalla.

Om en ny skola byggs i Huvudsta och eleverna flyttas dit skapas förutsättningar för att renovera Tallbackaskolan. Med flera skolor i närområdet skulle det också vara möjligt att dela upp årskurserna så att exempelvis yngre barn kan gå i en skola och äldre i en annan.

– Den nya skolan föreslås ha plats för 700-900 elever i klasserna F-9 vilket är väldigt mycket. Att tillgodose behoven för både 6-åringar och 16-åringar i samma lokaler är dessutom inte det lättaste. Med en uppdelning skulle också utrymmet per barn på skolgården kunna öka, vilket är viktigt för barnens möjlighet att leka och röra på sig. Vi anser att Boverkets rekommendationer om storlek och kvalitet på skolans utemiljöer ska följas, säger Bernhard Huber.

Miljöpartiet yrkade i kommunstyrelsen på att ärendet skulle återremitteras för mer utredning.