Etiketter Inlägg med etikett "barn"

barn

Brandgasschakt
Illustration av brandgasschaktet som planeras mitt på en förskolegård vid Klövervägen i Råsunda

Ett friskluftsintag vid E4:an, ett brandgasschakt på en förskolegård och ett ventilationstorn precis intill ett bostadsområde. Fanns det inga bättre placeringar för Gula linjens tekniska anläggningar? Solnabornas hälsa borde tas på allvar, anser Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Just nu kan allmänheten lämna synpunkter på järnvägsplanen och detaljplanen för tunnelbanans nya gula linje mellan Odenplan och Arenastaden. Projektet innehåller så klart en hel del tekniska och praktiska utmaningar och på flera områden har det behövt göras kompromisser, till exempel har Arenastadens station flyttats till ett annat, billigare läge än det som först föreslogs. Nu kommer dock förslag om att kompromissa med Solnabornas hälsa och där måste vi sätta ned foten.

Den nya tunnelbanan kräver flera olika tekniska anläggningar. Det handlar bland annat om ett friskluftsintag som försörjer perrongerna med luft, ett schakt som ventilerar ut farliga brandgaser om det skulle inträffa en brand och ett ventilationstorn där förorenad luft från tunnelbanan släpps ut ovan jord. I detaljplaneförslaget har dessa anläggningar placerats på ytterst opassande platser. Friskluftsintaget ska enligt förslaget byggas vid E4:an, i handlingarna kan man läsa att ”Luften tas in ca 10 meter över E4:an för att få en så god luftkvalitet som möjligt”.

Friskluftsintag vid E4:n – vy från Tomtebodavägen

– Att bästa tänkbara luftkvalitet skulle uppnås genom att ta in luft ovanför Sveriges största väg, som på grund av den omfattande trafiken har höga halter av luftföroreningar, måste jag starkt ifrågasätta, säger Bernhard Huber.

Det nämnda brandgasschaktet ska placeras på förskolorna Klöverns och Fyrklöverns förskolegård i Råsunda. Förutom det anmärkningsvärda i att ventilera ut brandgaser på barnens lekplats kommer gården bli mindre och trängseln öka, framför allt under byggskedet. För sin hälsa och motoriska utveckling har barn ett stort behov av tillräckligt stora ytor för lek och utevistelse, därför är den föreslagna placeringen av brandgasschaktet problematisk.

Slutligen föreslås att ventilationstornet från tunnelbanan ska placeras bara 25 meter från bostäderna i kvarteret Fogdevreten utmed Solnavägen. Där ska ut all luft från tunnelbanans sträckning mellan Odenplan och Arenastaden ofiltrerat ventileras ut. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen för projektet kommer partikelhalterna i bostadsområdet att fördubblas vintertid jämfört med idag. Risken är att en stor del av den förorenade luften kommer att sugas in i bostäderna via ventilationen. Men det behöver inte bli så, i handlingarna finns nämligen tre olika tänkbara placeringar för ventilationstornet. Ett av lägena ligger längre bort från bostäderna och bedöms som det bästa alternativet för de boendes hälsa. Tyvärr har man istället valt det alternativ som är sämst ur hälsosynpunkt med hänvisning till att den lösningen är billigare.

Ventilationstorn vid Fogdevreten

– Här finns uppenbara risker för att man planerar utifrån kortsiktiga ekonomiska kalkyler istället för vad som är bäst för människors hälsa på lång sikt. Vi i Miljöpartiet vill inte göra experiment med Solnabornas hälsa och därför anser vi att både friskluftsintaget, brandgasschaktet och ventilationstornet borde ges nya placeringar så att vi kan säkerställa bra luftkvalitet för barnen, de boende och resenärerna på gula linjen, avslutar Bernhard Huber.

183

Visst vore det bra om fler föräldrar kände sig trygga med att låta sina barn gå eller cykla till skolan? Det handlar om barnens säkerhet, hälsa och frihet att själva ta sig runt. Flera kommuner har därför infört en ”bilfri vecka” i skolorna, en vecka då kommunen uppmanar föräldrar att inte skjutsa barnen i bil till skolan.

Efter en motion från Miljöpartiet ska Solna ta fram en plan för säkra skolvägar. Att införa en “bilfri vecka” då man på olika sätt fokuserar på barnens väg till skolan kan vara en del i arbetet. I Nacka erbjuder kommunen gratis cykelservice till barnen på skolor som deltar i den “bilfria veckan”. Det kan också bli ett bra tillfälle för kommunen att lyssna på synpunkter från föräldrar och barn om hur skolvägen kan bli bättre.

Enligt en undersökning från försäkringsbolaget IF är 58 % av landets rektorer oroliga för att en allvarlig trafikolycka ska ske vid deras skola. Den största trafikfaran är enligt rektorerna skjutsande föräldrar. En bilfri vecka löser inte problemet, men kan uppmuntra fler att skippa bilen till skolan. Vi ser gärna att även Kulturskolan och idrottsföreningar är med i en bilfri vecka.

Miljöpartiet tror att ett Solna där barnen rör sig mer och bilen mindre är ett bättre Solna för alla. Det är ofta tufft för föräldrar att få vardagen att gå ihop. Kan fler barn ta sig runt på egen hand minskar också stressen för många föräldrar. Det vinner alla på.

Victoria Johansson (MP), 2:e vice ordförande i Tekniska nämnden
T
obias Östberg (MP) 2:e vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden

Artikeln publicerades som insändare i Vi i Solna 22 april 2017. 

189

Inför kommunvalet i Solna för drygt två år sedan lovade de flesta partier att barngruppernas storlek och antal barn per anställd skulle minska. Jag betvivlar inte att den styrande alliansen fortfarande önskar detta. Det är dock skillnad på att lova och önska.

Som vi kunde läsa i Vi i Solna ligger Solna markant över både rikets och Stockholms läns snitt för storleken på barngrupper. Skolverket rekommenderar 6-12 småbarn (ålder 1-3 år) per avdelning mot Solnas 15,8. Forskning visar tydligt att barn inte ska behöva hantera för många sociala relationer och att pedagogiken blir lidande vid större grupper. I stora barngrupper med låg personaltäthet blir också personalen, barnen och i förlängningen föräldrarna, mycket oftare sjuka.

Som tvåbarnsfar har jag hittills haft erfarenhet av tre olika förskolor. För vår minsta snart två år, med 17 barn i gruppen, sker det alltför ofta att gruppen inte kan vara utomhus för att personal saknas. Vid lämning händer det regelbundet att man bara ser en personal på uppåt 10 barn. Solna har utmaningar att få tag på både vikarier och fast anställda till sina förskolor. Många som slutar förmedlar att lönen är högre utanför Solna. Utmaningen för kommunen verkar dock inte bara ligga i att få budgeten för förskolorna att gå runt, utan också i att göra verksamheten attraktiv för de anställda.

Jag gissar att Alliansens företrädare kommer att försöka visa med olika siffror att de satsar mer pengar på förskolan och ta fram statistik som går emot den som Skolverket redovisar. Men med en ökande befolkning (och fler barn), högre lönekrav hos personalen och grannkommuner som satsar, så behöver Solna stad förstärka budgeten rejält för att få en fungerande förskola! Varför spara på det som är våra värdefullaste ”ägodelar”?

Joar af Ekenstam (MP), småbarnsförälder och ersättare i kommunfullmäktige

Texten publicerades som insändare i Vi i Solna #8 2017.

228

Många klagar på maten i Solnas skolor. Miljöpartiet vill att kommunen gör en ny upphandling för att kunna ställa högre krav på skolmaten.
– Solnas barn förtjänar bättre mat, säger Bernhard Huber, Miljöpartiets kommunalråd.

Bra skolmat är en förutsättning för att elever ska må bra och orka koncentrera sig i skolan. Från föräldrar, elever samt skol- och förskolepersonal har det på senare tid kommit många klagomål på skolmaten i Solna. Många barn äter inte och orkar därför inte hela skoldagen.

Sedan 2014 levererar företaget Sodexo mat till kommunala skolor och förskolor. Nuvarande avtal går ut nästa sommar och om det inte sägs upp före nyår förlängs det i ett eller två år. Alliansen föreslår nu att avtalet ska förlängas i ett år.

– Att förlänga avtalet när många är missnöjda tycker vi inte rätt väg att gå. Miljöpartiet kräver en ny upphandling för att kunna ställa högre krav på skolmaten, säger Bernhard Huber.

Det spelar ingen roll hur näringsriktig maten är om den inte blir uppäten. Matens smak och uppläggning, miljön i matsalen och hela situationen kring måltiden påverkar hur eleverna äter. Här finns stort utrymme för förbättringar. Skolmaten ska också vara en del i det pedagogiska arbetet vilket kräver vuxennärvaro, engagemang och kunskap om hela matkedjan.

När det presenteras goda exempel på bra skolmat runt om i landet handlar det oftast om skolor där det finns en engagerad kock eller köksansvarig som har möjlighet att göra lokala anpassningar. Det handlar om allt ifrån inköp av råvaror till planeringen av menyer som tar hänsyn till elevernas önskemål. Den goda kvalitetens alla aspekter uppnås bäst vid tillagning direkt i skolan eller så nära skolan som möjligt.

– I Solna har man hittills valt storskalighet och upphandlat skolmaten från en och samma leverantör. Vi tror inte att detta är den bästa lösningen utan strävar efter mångfald och lokala lösningar, säger Bernhard Huber.
Både skolan och eleverna ska kunna påverka vad som serveras. Maten ska vara god och kännas schysst hela vägen från tillverkning till servering.

374

I Alliansens Solna lever lekande barn farligt. På kommunens mark finns nästan 800 lekredskap varav det var fel på hela 523. Det visar Miljöpartiets genomgång av årets besiktningsprotokoll.

– Barn har rätt till trygga lekplatser! säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber. Tyvärr har Solna under en lång period haft en alldeles för låg ambitionsnivå vad gäller barnens säkerhet.

Varje fastighetsägare har ett lagstadgat ansvar för att lekplatser är säkra. De måste besiktigas varje år och alla fel som upptäcks ska sammanställas i ett protokoll. Felen klassificeras som A-, B- eller C-fel. A-felen som är de mest allvarliga måste åtgärdas omgående och B-felen bör åtgärdas så snart som möjligt medan C-fel ska hållas under uppsikt och rättas till i samband med planerat underhåll.

Vid Miljöpartiets genomgång av 93 tillgängliga besiktningsprotokoll från 2016 kunde konstateras att nästan 70 procent av de totalt nästan 800 lekredskapen på kommunens mark hade ett eller flera fel. På en lekplats, Byparken, fanns det hela sex lekredskap med fel av den allvarligaste typen – de var trasiga eller felaktigt monterade så att barn kunde fastna med huvudet, halsen eller kläder med risk för strypning. På Ekensbergsskolans lekplats var det fel på alla lekredskap utom ett. Tallbackaskolans skolgård var en av de lekplatser som hade flest fel totalt, hela 35 stycken. En stor del av de dokumenterade felen är direkt kopplade till bristande underhåll.

– Resultatet av vår genomgång är både skrämmande och upprörande. Bristande underhåll av lekplatser är faktiskt ett brott mot Plan- och bygglagen, säger Victoria Johansson vice gruppledare för Miljöpartiet i Solna.

Huruvida lekplatsen har en fungerande drift- och underhållsplan är något som ska kontrolleras i samband med besiktningen. Det ska även finnas skyltar med information, telefonnummer till fastighetsägaren och larmnummer vid händelse av en olycka. Besiktningsprotokollen visar dock att inte en enda av Solna stads lekplatser har någon plan för drift och underhåll och ingenstans finns de rekommenderade skyltarna uppsatta.

 

201

Under många år har Kulturskolan erbjudit ett digert program för Solnas skolor och förskolor. Musikpatrullen, teaterlek och sagostunder var exempel på uppskattade kulturaktiviteter som skolklasser och förskolegrupper kunde besöka utan kostnad. Över 6000 barn kom årligen i kontakt med Kulturskolans verksamhet som också sådde fröet för barnens intresse för musik, dans, teater senare i livet.

Men 2012 gjordes en drastisk omvändning. Under ledning av Marianne Damström-Gereben (L) lanserade kulturnämnden en ”marknadsmodell” som gick ut på att förskolor och skolor skulle betala för deltagandet i aktiviteterna. De flesta skolchefer insåg ganska direkt att man inte skulle ha råd att betala 50 kr eller mer per barn och vi ser nu vad det har lett till. Bara drygt 1000 barn kommer numera i kontakt med Kulturskolans erbjudande. Grundskolorna har helt slutat att köpa in sig på aktiviteterna. Följden av Liberalernas marknadsmodell för barnkulturen är helt enkelt en avveckling av en mycket uppskattad verksamhet.

Givetvis vill i Miljöpartiet inte ha det så och vi undrar därför om Kulturnämndens nuvarande ordförande, Peter Edholm (L), är beredd att återupprätta möjligheten för Solnas barn att kunna gå på roliga musikpatrullen, spännande teaterlek och mysiga sagostunder?

Tobias Östberg (MP) 2:a vice ordf i kultur- och fritidsnämnden
Bernhard Huber (MP) kommunalråd

Texten publicerades som insändare i Vi i Solna

247

Solnas stadsutveckling är inriktad på nya bostäder och kontor. Planeringen för skolor och förskolor går tyvärr inte lika bra. Miljöpartiet kräver att barnperspektivet får en mycket tydligare ställning i stadsplaneringen.

Barn tillbringar en stor del av sin tid i skola och förskola.  Att det finns byggnader och utemiljöer av god kvalitet är en förutsättning för att barnen ska kunna utvecklas på ett bra sätt. På senare tid har det staplats exempel på hur Solna helt har tappat bort barnperspektivet i planeringen:

  • I Järvastaden har man haft stora möjligheter att planera rätt från början. Tyvärr har planeringen för skolor och förskolor inte alls hängt med trots att stadsdelen riktar sig främst till barnfamiljer. Den nya skolan i Järvastaden har försenats ett antal gånger och kommer, när den öppnar 2017, inte ha tillräckligt med kapacitet. För de mindre barnen blir det gång på gång paviljonglösningar istället för riktiga förskolebyggnader av hög kvalitet. Senaste exemplet är paviljongerna på Igelbäckens förskola direkt intill naturreservatet.
  • I centrala Råsunda planeras det för en omdaning av kvarteret Bollen. Där kommer dock förskolegårdarna för de två befintliga förskolorna bli alldeles för små. Om man följde Boverkets råd för barns utemiljöer skulle gårdarna inte ens räcka för 10 barn vardera men där ska fem gånger så många trängas. Visst får man kompromissa i den täta staden, men här har man ändå gått över gränsen. (Gården till Montessoriförskolan som har 50 barn skulle bli knappt 400 kvm. Även gården för förskolan Stråket är med 500 kvm underdimensionerad.)
  • Arenastaden planerades som en stadsdel i världsklass, men tyvärr inte för barn. Än så länge finns det inte en enda skola eller förskola trots att behovet inom ett antal år kommer bli stort. Att bara förlita sig på utbudet i andra stadsdelar är ingen hållbar lösning. Här har man nog gett vika för de stora exploatörernas särintressen vilket är oerhört beklagligt.
  • De senaste åren har Solna stängt två skolor och strax därefter öppnat dem igen. Både Bagartorpsskolan och Fridhemsskolan genomgick detta öde. Och det gjorde inte saken bättre att man bytte namn på den ena skolan och förpassade själva skolverksamheten till en tillfällig paviljonglösning.

Miljöpartiet kräver en långsiktig planering för nya skolor och förskolor i Solna. Tyvärr verkar en sådan inte finnas vilket gör att man även fortsättningsvis behöver improvisera med nödlösningar på barnens bekostnad.

255

Miljöpartiet vill att alla barn i Solna ska ha en säker väg till skolan. Om barn kan gå och cykla tryggt är det bra för miljö och hälsa – och det minskar stressen för föräldrar som slipper skjutsa med bil.

I en liten kommun som Solna borde de flesta barn kunna ta sig till skolan till fots eller på cykel. Tyvärr har Solnas stadsplanerare under många år prioriterat bilen och inte sett till att skapa säkra skolvägar. Många föräldrar känner därför att skolvägen inte är trygg och skjutsar barnen med bil istället. Den utvecklingen vill Miljöpartiet vända och här finns bara vinnare.

– Om föräldrar känner sig trygga med att barn, som har åldern inne, kan ta sig själva till skolan så blir vardagen mindre stressig för hela familjen. Då behöver man inte skjutsa eller ens följa dem till skolan, säger Tobias Östberg, 2:e vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden och ledamot i kommunfullmäktige.

Vid sista kommunfullmäktige före sommaren lämnade Miljöpartiet in en motion om att Solna ska utarbeta en plan för säkra skolvägar. Det första som behöver göras är en kartläggning av dagens trafikmiljö kring skolorna. I det arbetet är det viktigt att föräldrar och barn får berätta om faror de upplever på skolvägen.

Utifrån kartläggningen kan man sedan gå vidare med insatser för att förbättra situationen där det behövs. Här finns också mycket att lära av andra kommuner som länge jobbat aktivt med frågan. Det kan handla om allt från farthinder och avsmalningar till avlämningsplatser en bit ifrån skolan istället för mitt framför huvudentrén.

Solna skulle då också kunna bedriva kampanjer för att få fler att gå och cykla till skolan. Och varför inte låta en cykelreparatör som kan göra enklare reparationer stå vid skolan nu i början av terminen?

För att förbättra situationen på lång sikt krävs ett strategiskt arbete vid planering och projektering av nya skolor där säkra skolvägar ska vara med från början.

– Får vi en tryggare trafikmiljö kring skolorna kommer fler barn ta sig för egen maskin till skolan. Det är bra för miljö och hälsa, men ökar också barnens frihet, säger Tobias Östberg.

299
När börjar Solna satsa på de små ögonblickens arenor?

I skuggan av “de stora ögonblickens arena” Friends Arena verkar Solna helt ha glömt bort att satsa på de små ögonblickens arenor – anläggningar för spontanidrott där barn och ungdomar kan leka och röra på sig utan krav på prestation.

Solna har flera framgångsrika elitidrottslag och brukar därför komma högt på listan när Sveriges bästa idrottsstäder rankas. Men när det gäller unga Solnabors möjligheter att ägna sig åt fysisk aktivitet och lek utanför den organiserade föreningsidrotten imponerar kommunen inte särskilt.

Miljöpartiet anser att det behövs fler platser för spontanidrott. Idag finns det drygt 30 olika ytor runt om i Solna som klassas som spontanidrottsplatser men de är i väldigt varierande skick. En tydlig skillnad finns mellan de idrottsplatser som sköts av Kultur- och fritidsnämnden där resurser har satsats på investeringar och löpande underhåll och de ytor, främst grusplaner i bostadsområden, som hanteras av Tekniska nämnden och som är oerhört eftersatta. “Grusplanerna” är i själva verket en blandning av gammalt grus, ogräs, mossa och nedfallna löv och kvistar. Staketen kring planerna är ofta trasiga och har träd och buskar som vuxit fast i gallret. Fotbollsmål är inte sällan på väg att vittra eller rosta sönder.

– Det är sorgligt att Solna har låtit så många spontanidrottsplatser förfalla, säger Tobias Östberg, 2:e vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden. Det rimmar illa med ambitionerna att vara en idrottsstad.

Enligt Solnas nya översiktsplan kommer behovet av ytor för spontanidrott att öka i takt med att kommunen växer. Trots det har idrottsplatser redan försvunnit eller är på väg att göra det. I fjol försvann en fotbollsplan i samband med nybyggnation av en förskola i Huvudsta och i år har en spontanidrottsplats i Ritorp gjorts om till hundrastgård. Den gemensamma nämnaren för ytorna är att det är Tekniska nämnden som ska sköta dem.

När Miljöpartiet lyfte frågan om spontanidrottsplatser för debatt i kommunfullmäktige kunde Alliansen inte ge några konkreta svar på vad de har för plan för de grusplaner som Tekniska nämnden ansvarar för, inte mer än att man just nu arbetar med att “säkra upp skötsel” av ytorna.

– När man med egna ögon ser hur vanvårdade Tekniska nämndens spontanidrottsplatser är och dessutom får höra att vissa ska göras om till hundrastgårdar, då undrar man verkligen vad det innebär att “säkra upp skötsel”, säger Victoria Johansson, 2:e vice ordförande i Tekniska nämnden. Jag är rädd för att det i praktiken kommer betyda färre spontanidrottsplatser för Solnas barn.

325
Susanne Nordling och Martin Marmgren

Allt fler barn och unga mår psykiskt dåligt. Utvecklingen i vårt län går åt fel håll och det innebär ett stort lidande för de som drabbas. Samtidigt möter vi många föräldrar som känner en stor vanmakt över att deras barn inte får det stöd och den vård de behöver. Landstinget och länets kommuner måste börja arbeta tillsammans för att vända trenden. För det krävs tidiga insatser.

Miljöpartiet vill satsa på vård och stöd för barn och unga i deras vardag. Vi måste börja med att ge mer stöd åt familjer i utsatta situationer. Vi vill se fler familjecentraler där Barnavårdscentraler (BVC), socialtjänsten och öppna förskolan samverkar. Vi behöver också psykologer knutna till BVC som kan ge familjer terapeutiskt stöd.

På samma vis vill vi i Miljöpartiet se fler kuratorer och psykologer på skolorna. För när barn mår så dåligt att de inte orkar gå till skolan måste skolan ha mer än olovlig frånvaro att erbjuda. Precis som barnen går till skolsköterskan när de har slagit sig ska de kunna gå till psykologen eller kuratorn om de behöver någon att prata med.

Det är också dags att förändra vårdutbudet på våra vårdcentralera. När barn mår så dåligt att de skadar sig själva måste vårdcentralen erbjuda mer än plåster.  Vi i Miljöpartiet vill att fler vårdcentraler har psykologer med barnkompetens. Idag har 40 procent av länets vårdcentraler ingen psykolog alls.

 Ska den här negativa trenden vändas måste det till satsningar. Tyvärr ser vi att Moderaterna som styr landstinget inte prioriterar frågan och inte tycks ha ambitionen att möta detta växande och allvarliga problem. Tyvärr ser vi också att Moderaterna i Solna bortprioriterar satsningar på ungas psykiska hälsa. I Solna saknas resurser i skolorna och vi saknar fältassistenter.

Den rödgröna regeringen skjuter däremot till pengar så att kommuner och landsting kan stärka sitt arbete för att förbättra den psykiska hälsan. Det innebär att en del av de nödvändiga satsningarna kan göras utan att det kostar Stockholms landsting eller kommuner några egna pengar. Det krävs dock fortfarande politisk handlingskraft. Nu måste vi satsa på våra barn och unga. Vi har inte råd att vänta.

Texten publicerades som insändare i Vi i Solna. 

Läs mer om Miljöpartiets kampanj för bättre psykisk hälsa hos barn och unga.

305
Ola Håkansson – gröne läraren

Det tog i ett tag innan jag insåg den verkliga innebörden av de orden. Men när jag flyttade hit var det just det jag gjorde. Jag bodde i Solna. Sov i Solna. Mitt liv levde jag på andra ställen.  Det är lätt att det blir så i en kranskommun till en storstad. Jobbar du i inne i Stockholm gör du kanske även merparten av dina ärenden där. Det är lättare att gå till tandläkaren eller frisören i närheten av jobbet och har du barn i skolåldern kanske du även vill att de går i någon välrenommerad skola innanför tullarna. Så blev det inte riktigt för mig. Redan innan jag blev pappa började jag upptäcka Solna, men jag tyckte inte om det jag såg.

Jag såg företagens kommun. Bilarnas kommun. De stora byggenas kommun. Kommunen med rekordstor inflyttning och rekordlåg skatt. Ingenstans såg jag en kommun för människan. För Solnabon.

Numera har jag två barn på förskola i Solna och bilden har inte förändrats nämnvärt, den har möjligtvis blivit sämre.  Jag ser förskolor där personalen går på knäna i alldeles för stora barngrupper. Jag hör pedagoger förklara att de tyvärr inte kan göra utflykter eftersom personalen inte räcker till och jag märker att omsättningen av pedagoger är hög i Solna. Jag ser nedslitna skolbyggnader och ett Solna som tappat från plats 102 till 157 i Lärarförbundets ranking över bästa skolkommun. Plats 157 ligger just under snittet för landet och det är de styrande i Solna nöjda med. Snittet. Det räcker så tycker de. Det tycker inte jag. Jag vill se att vi törs ha visioner för skolan. För Solna. Vi måste minska lärarnas administration och vi måste säkerställa att rätt specialkompetenser finns inom skolan, så att eleverna kan få tillbaka sina lärare. Tiden för eleverna och för utveckling av undervisningen är oerhört viktig. Här måste vi ge lärarna större möjligheter till fortbildning och gemensam utveckling. Byggnader behöver rustas för att ge såväl lärare som elever en dräglig arbetsmiljö. Vi måste våga satsa på skolan, vi måste våga arbeta för en miljö där lärarna kan finnas till för eleverna, där de så viktiga samtalen hinns med. Där vi ser varandra och utvecklas. Det är min vision.

Jag vänder mig om och ser minskade resurser till kulturskolan, fritidsgårdar som läggs ned och grönområden som missköts och bit för bit naggas i kanterna.  I min vision bevarar vi viktiga gröna lungor i staden, vi bygger ihop stadsdelar och sätter gångtrafikanter och cyklister i fokus vid trafikplaneringen.  Vi bygger ett Solna där vi satsar på människor, där vi kan mötas och utvecklas. En stad där även de unga får plats.

Jag vill kunna promenera till Råstasjön och njuta av artrikedomen, och se elever tillsammans med sin lärare studera djur och växter vid sjön.

Jag vill hänföras av Filmstadens historia samtidigt som förskolorna kan gå dit och titta på film eller uppträda tillsammans med kulturskolan.

Jag vill njuta av utsikten från Hagalund och se att barnen har en skola och en fritidsgård i sitt närområde.

Jag vill inte skicka mina barn till en annan kommun den dag de börjar skolan. Det räcker med att jag måste åka till Sundbyberg för att kunna bada i en riktig simhall.

Jag lever i Solna.

Vårt Solna.

Ola Håkansson, ledamot i Miljöpartiet de grönas styrelse