Etiketter Inlägg med etikett "bostäder"

bostäder

451
Victoria Johansson (MP) och Sara Kukka-Salam (S)

I en stad med bostadsbrist är det så klart viktigast att bygga många bostäder. Men det finns goda skäl för vårt krav på att en större del av det som byggs ska vara hyresrätter. Det är där bristen är som störst.

I Solna har det inte byggts en enda hyresrätt de senaste tre åren. Noll hyresrätter står mot över 1000 nybyggda bostadsrätter enligt statistik från SCB. Även den långvariga trenden är att andelen hyresrätter stadigt krymper medan andelen bostadsrätter ökar. Sedan 1995 har det varje år byggts fler bostadsrätter än hyresrätter. Moderaterna försöker med diverse statistiska knep (t ex att räkna in studentbostäder) hävda att det inte är så illa, men deras politiska inriktning kunde tyvärr inte vara tydligare: Låt byggbolagen bygga vad de vill.

Varför tycker vi i den rödgröna oppositionen då att det är så viktigt att det också byggs hyresrätter? Stockholmsregionens bostadsmarknad är ansträngd och priserna för bostadsrätter har rusat i höjden. Rent utbudsmässigt är det inte svårt att köpa en bostadsrätt. Där finns en marknad och den som har råd kan i stort sett välja fritt var man vill bo. Men många har inte råd eller möjlighet att köpa en bostadsrätt. För dem finns ingen valfrihet alls och i praktiken stängs de ute från bostadsmarknaden. Den genomsnittliga kötiden för en hyreslägenhet – i Solna 11 år – gör all planering i livet till en fars. I praktiken omöjliggörs det för stora grupper av befolkningen att bosätta sig i Solna. Det kan handla om unga som saknar startkapital, om människor med låg inkomst som inte har råd att ta stora lån eller om äldre som har för låg pension. Även ur ett arbetsmarknadsperspektiv är det problematiskt om det inte finns möjlighet att hyra en bostad för en kortare period om man till exempel får en tidsbegränsad anställning.

Därför behöver antalet och andelen hyresrätter öka igen. Vårt krav är enkelt, vi vill att det ska byggas fler hyresrätter än bostadsrätter i Solna under kommande år. Ge vår bostadsstiftelse Signalisten möjlighet att sätta igång med byggandet av hyresrätter. Alla ska kunna ha möjlighet att bosätta sig i vår kommun!

Victoria Johansson, vice gruppledare (MP)
Sara-Kukka Salam, oppositionsråd (S)

Artikeln publicerades som insändare i Vi i Solna.

Utanför modulbostäderna på Stenbacka

Miljöpartiets gruppledare besökte modulbostäderna för nyanlända vid Stenbackaskolan. Mycket av integrationsarbetet fungerar bra, men bristen på mötesplatser och gemensamhetslokaler borde åtgärdas.

Vid årets slut kommer Solna stad ha tagit emot över 500 nyanlända i enlighet med anvisningslagen. De flesta erbjuds möjlighet att hyra en spartanskt inredd delad modulbostad på 19 kvadratmeter. Hyran för en lägenhet är på över 5 000 kronor. När två personer, som inte känner varandra sedan tidigare, ska bo på så liten yta fungerar det inte alltid friktionsfritt. Många undrar varför de inte kan bo i enrumslägenheten själva. Ett annat problem som framförs är att bostaden inte är förberedd för bredband. De boende har ingen möjlighet att köpa en fast bredbandsuppkoppling vilket brukar finnas i de flesta flerbostadshus i Solna.

Bostaden som två personer ska dela på
Bostaden som två personer ska dela på

När beslutet togs att etablera modulbostäder vid Stenbackaskolan betonade Miljöpartiet vikten av en god boendemiljö. Det är tråkigt att kommunen inte ordnat gemensamhetsytor för socialt umgänge och rekreation eller rum där man kan bedriva studier utan att bli störd. De frigjorda lokalerna i Solna kulturskola, som det i dagsläget inte finns några planer för, skulle exempelvis kunna användas för detta behov.

Vi vill också poängtera att utemiljön är under all kritik. Solna har ett ansvar för en god boendemiljö, och dit hör att iordningställa ytorna närmast modulerna, till exempel med sittbänkar, grillplatser och lekytor för de barn som bor de små lägenheterna.

156

600 istället för 900 bostäder, större förskolegård, skydd av parkens träd och mer sol och dagsljus – det är huvuddragen i Miljöpartiets alternativförslag.

Sedan våren 2015, när Solna stad gjorde ett markbyte med Råsta Holding, har det funnits byggplaner för området vid Jonstorpsvägen i Huvudsta. Under 2016 påbörjades ett formellt planarbete för nya bostäder och nu har ett första programförslag varit ute på samråd.

Miljöpartiet är positiva till att det byggs nya bostäder och även kontor, förskolor och annan samhällsservice i området kring Jonstorpsvägen. Men vi är inte nöjda med det presenterade förslaget som utgår från 800-900 nya lägenheter.

I Miljöpartiets förslag finns det totalt cirka 600 nya bostäder.

– Vårt förslag omfamnar den befintliga byggnationen mer varsamt och skapar en bättre koppling till den struktur som området har idag, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Området föreslås vara öppet mot syd och sydväst för att både den befintliga bebyggelsen och de nya husen ska få tillräckligt med sol och dagsljus. I den östra delen av området finns många värdefulla träd som med vårt förslag kan bevaras som en sammanhängande parkmiljö. Miljöpartiet anser också att den planerade förskolan bör placeras i en lägre byggnad med en ordentlig gård i sydläge och närhet till både park och fotbollsplan.

– Miljöpartiets förslag är en väl avvägd kompromiss som värnar den befintliga bebyggelsens kvalitéer och skapar en trevlig stadsmiljö med människan i centrum, säger Bernhard Huber.

Miljöpartiets förslag för Huvudsta 3:1 och kv Krukmakaren
Miljöpartiets förslag

 

Läs även Miljöpartiets programsamrådsyttrande.

 

 

 

360
Oskarsrogatan

I snart 15 års tid har små bostadsstugor stått på tillfälliga bygglov i Huvudsta. Varför bygger Solna inte ordentliga, permanenta bostäder och skapar en trevlig stadsmiljö? Svaret är Huvudstaleden i tunnel, ett vägprojekt från 60-talet som Solnaalliansen inte vill släppa.

På Oskarsrogatan i Huvudsta finns ett udda inslag i Solnas stadsmiljö och arkitektur. Där står nämligen 76 små stugor på ca 18 kvadratmeter vardera. Stugområdet som utgör studentbostäder etablerades våren 2002 och trots att avsikten då var att ha stugorna stående i sex år har det tillfälliga bygglovet förlängts upprepade gånger. Nuvarande bygglov gäller till och med sommaren 2017 och vid den tiden kommer stugorna alltså ha funnits i drygt 15 år.

Frågan om tillfälliga boendelösningar har under våren diskuterats friskt i Solna. Alla partier verkar i debatten vara överens om att det Solna ska erbjuda sina invånare är ordentliga, permanenta bostäder av god standard men trots detta har har man inte på 15 års tid hittat en bättre lösning än denna. Varför inte? Svaret är att över 50 år gamla idéer om trafikplanering bromsar Solnas utveckling.

Studentbostadsstugorna står nämligen på en “ruinmotorväg”, det som på 60-talet skulle bli Huvudstaleden, en del av en ny stadsmotorväg mellan Bromma och Stockholms innerstad. Men motorvägsprojektet avstannade och istället föreslogs att Huvudstaleden skulle gå i en tunnel under jord. Trots att mer än ett halvt sekel nu har passerat har tunnelprojektet ännu inte påbörjats men Solnaalliansen med Moderaterna i spetsen kämpar fortfarande med näbbar och klor för att få sin tunnel. Innan tunnelfrågan är i hamn kommer därför ingenting kunna ske med marken på Oskarsrogatan och inte heller med exempelvis kvarteret Ekelund vid Pampas (f d Arbetsmiljöverket).

Miljöpartiet är kritiska både mot byggandet av nya storskaliga vägar som skapar mer trafik och motverkar möjligheterna att uppnå de svenska och globala klimatmålen. Vi vänder oss även mot att Huvudstaleden tillåts lägga en död hand över hela stadsdelen Huvudstas utveckling.

– Att vi inte kan erbjuda studenter bättre boende än något som liknar friggebodar bara för att alliansen har en hang up för 60-talets trafikplanering är beklagligt, säger Victoria Johansson, vice gruppledare.

Miljöpartiet prioriterar annorlunda. Vi vill  minska trafiken i Huvudsta genom att omvandla de redan överbreda gatorna till trevliga stadsmässiga miljöer med mer utrymme för gående, cyklister och kollektivtrafik och mindre för biltrafik. Stadens översiktsplan utpekar Huvudsta som ett förtätningsområde och längs delar av den gamla ruinmotorvägen kan man bygga riktiga bostäder för både dagens och framtidens Solnabor. På så sätt får fler människor plats att bo än vad som är möjligt i ett 70-tal små stugor.

236
Parkeringsplatser planeras ofta först, när ny mark exploateras.

Mer än ett år efter att lagen om kommunala markanvisningar trädde i kraft har Solna äntligen tagit fram riktlinjer för markanvisning. Det nya dokumentet är tyvärr en besvikelse och väcker fler frågor än det besvarar.

Solna har tagit god tid på sig att uppfylla lagkravet om att alla kommuner sedan 2015 måste ha styrdokument för hanteringen av markanvisningar. Först i april 2016 kom frågan upp för beslut i kommunstyrelsen. Miljöpartiet hade efter den långa väntan räknat med att få se ett utförligt dokument som tydligt och pedagogiskt listade kriterier för olika val i markanvisningsprocessen och hur Solna ska säkerställa konkurrens och kvalitet i stadsutvecklingen.

Förslaget som presenterades var tyvärr en besvikelse, den komplexa och viktiga frågan om markanvisningar avhandlades på en enda A4-sida. Vi hade också förväntat oss att denna principiellt viktiga fråga för Solna skulle diskuteras i och avgöras av kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige. Även på denna punkt blev vi snopna eftersom den styrande alliansminoriteten hade valt att denna fråga enbart skulle behandlas av kommunstyrelsen där de själva har majoritet. Miljöpartiet yrkade tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet på att ärendet skulle återremitteras och kompletteras för att beakta alla aspekter som uppenbart saknades. Sedan ville vi att frågan istället skulle komma tillbaka för beslut i fullmäktige och där kunna debatteras ordentligt. Oppositionen blev dock överkörda och därför har nu Solna antagit ett mycket bristfälligt dokument med riktlinjer för markanvisningar.

I Solna har traditionen varit att mark säljs till högsta pris. Staden har hittills inte tagit vara på möjligheten att mer aktivt styra vilken byggnation Solna ska ha. Man arbetar inte heller strukturerat för att uppnå målsättningar om kvalitet och miljö i samband med markanvisningar. Detta är problematiskt eftersom staden då lämnar kommandot över Solnas stadsutveckling till andra aktörer.

– Miljöpartiet anser att de antagna riktlinjerna väcker fler frågor än de besvarar och vi ser risken att Solnas stadsutveckling fortsatt kommer att domineras av stora byggbolag, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet.

Bakgrund

Markanvisning är en central fråga i en kommun som Solna som bygger mycket. En markanvisning är en överenskommelse som ger en byggherre två års ensamrätt att förhandla med staden om att bygga på stadens mark. Frågan om hur Sveriges kommuner jobbar med markanvisning utreddes av staten under förra mandatperioden. Det visade sig då att många kommunerna saknade styrning av hur markanvisningar ska göras och att informationen på området var alldeles för otydlig. Det ledde till ett förslag om att alla kommuner skulle ta fram markanvisningspolicies för att skapa transparens, tydlighet och bättre konkurrens.

I enlighet med detta började en ny lag om kommunala markanvisningar att gälla 1 januari 2015. Alla kommuner som gör markanvisningar måste därför numera ha styrdokument som beskriver hur man ska gå till väga vid överlåtelse eller upplåtelse av mark, vilka handläggningsrutiner kommunen har i sådana frågor, grundläggande villkor för markanvisningar samt hur prissättning av marken görs.

Frågan om överlåtelse och upplåtelse av mark är viktig eftersom staden kan välja att sälja marken eller att “hyra ut” den genom att upplåta den med tomträtt. I Solna är det standard att sälja marken. För mindre aktörer kan det dock vara mer fördelaktigt att få hyra marken än att behöva köpa den. Eftersom mark är en dyrbar resurs kan det också vara klokt av staden att inte sälja ut den bara för att få snabba pengar på kontot idag. En annan viktig fråga är hur staden avgör vilken byggherre som ska anvisas marken. Man kan exempelvis vända sig direkt till en specifik aktör som man vill ska bygga på platsen och ge denna en direktanvisning. Att låta olika byggherrar lämna prisanbud och sälja marken till högstbjudande är en annan modell. Ytterligare en möjlighet är att anordna en markanvisningstävling där olika kvalitetsparametrar såsom miljöaspekter eller arkitektur med mera kan vägas in. I en markanvisningstävling vinner det bästa bidraget och den aktören anvisas då marken. Även i fråga om metod för markanvisning kan byggherrar av olika storlek kan ha bättre eller sämre förutsättningar att medverka beroende på vilket val staden gör. Det är naturligt att de stora byggjättarna premieras om marken alltid säljs så dyrt som möjligt, medan mindre aktörer skulle ha lättare att konkurrera om det istället lades fokus på andra kvalitetsaspekter.

Något som också påverkar olika aktörers möjlighet att bygga är vid vilken tidpunkt markanvisningen görs. I Solna görs markanvisningar tidigt och först efter markanvisningen börjar man ta fram en detaljplan för byggnationen, vilket även det gynnar de stora byggbolagen som har mycket resurser och kan lägga både tid, pengar och ta risker i att gå in i ett projekt innan det är säkert att projektet går att realisera. Om staden istället tar fram detaljplaner först och sedan gör en sen markanvisning skapar det större möjligheter för mindre aktörer. Dessutom får då staden också själv bättre styrning av vad som byggs samt när och hur. Eftersom alla dessa frågor är av stor vikt är det lämpligt att kommunens styrdokument om markanvisningar beskriver på vilket sätt det bestäms huruvida marken ska upplåtas med tomträtt eller säljas, om markanvisning ska ske direkt eller genom tävling, och så vidare. Allt detta borde ha tydliggjorts i de riktlinjer för markanvisningar som Solna antog i april 2016.

327

Socialförvaltningen bistår personer som på grund av psykisk ohälsa eller missbruk har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden med lägenheter genom bland annat så kallade ”sociala kontrakt”. Därför är det viktigt att socialförvaltningen kontinuerligt får tillgång till nya lägenheter.

Vi har påtalat Socialförvaltningens behov av nya lägenheter i Solnas växande stadsdelar, till exempel i nya Hagastaden, säger Martin Marmgren (MP), 2:e vice ordförande i Socialnämnden.

Målet är att individen på sikt ska klara att ha en bostad som inte tillhandahålls av socialen. Då krävs det att det finns tillgång till lediga hyresrätter. Få i utsatta situationer har möjlighet att köpa en bostad.

I Solna byggs det dock under alliansens ledning nästan uteslutande bostadsrätter. Den allt mer akuta bristen på hyresrätter drabbar både den nödvändiga rörligheten på våra sociala lägenheter och de Solnabor som berövas chansen att bo kvar i kommunen när de väl fått ordning på sina liv.

383

Miljöpartiet tycker att det är anmärkningsvärt att Solna stad förser Mark- och miljööverdomstolen med bristfällig information.

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) prövar för närvarande den överklagade detaljplanen för 600-700 bostäder vid Råstasjön. Solna stad har nu med hjälp av en advokatfirma skickat in ett omfattande yttrande med 13 bilagor till domstolen. I Solna stads huvudyttrande påstår kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) att den överklagade detaljplanen ska inräknas som Solnas åtagande i Stockholmsförhandlingen om att bygga 1000 bostäder i Arenastaden. Han menar att utbyggnaden av den gula tunnelbanelinjen står och faller med bostäderna vid Råstasjön.

— Det är helt enkelt fel, för ett politiskt beslut om att just Råstasjödetaljplanen måste ingå i Stockholmsförhandlingen finns inte, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Pehr Granfalk slirar också med sanningen när han påstår att det inte finns andra ytor i tunnelbanans influensområde som kan bebyggas för att fullgöra stadens åtagande. Sanningen är att det finns exploateringsmark i Arenastaden längs Dalvägen som Solna så sent som i våras definierat som ett möjligt bidrag till tunnelbanefinansieringen. Det finns även andra områden vid Solna station och i närliggande Frösunda som för närvarande prövas eller kommer att prövas för bostadsbyggnation. Vidare bör också delar av Hagalund anses vara inom Arenastadens södra tunnelbaneuppgångs influensområde. För Hagalund finns ambitiösa planer till förtätning med bostäder.

Det finns ett massivt medborgerligt motstånd mot byggnationen vid Råstasjön. Att Solnas politiska ledning nu lägger all prestige (och omfattande advokatkostnader) i att påstå att hela Stockholmsförhandlingen är i fara om detaljplanen inte godkänns är genant.

– Faktumet att Pehr Granfalk slirar med sanningen gentemot en av Sveriges högsta domstolar, är mycket anmärkningsvärt, avslutar Bernhard Huber.

Läs även Råstasjöns avgörande i Vi i Solna (10 nov 2015)!

391

Fler människor på mindre yta är framtidens svar på den klimatsmarta staden Solna. Genom att samtidigt exploatera kraftigt i kollektivtrafiknära lägen kan vi maximera miljö – och klimatvinsterna.

I helgen har Miljöpartiet haft sin årliga kongress. Gröna representanter från hela landet har mötts upp i Örebro för att ta beslut i frågor om föräldraförsäkringen, klimatpolitiken och bostadspolitiken. Just bostadspolitiken har hört till den frågan som det debatterats lite extra kring. För oss som bor i Solna som är en av landets absolut mest expansiva och attraktiva kommuner är frågan särskilt aktuell. Vi behöver inte blicka särskilt långt för att se en grävmaskin eller lyftkran som förbereder ännu en ny byggnation.

Konflikten kopplat till bostäder har tyvärr varit särskilt påtaglig inom just Miljöpartiet i många kommuner de senaste åren. Miljöpartister runtom i landet har företrätt bevarandeivrarnas och nej-sägarna och fördröjt bra bostäder på felaktiga grunder. Här bör vi tänka om.

Grönyta och ekologisk mångfald är viktiga delar av vår politik, men vi måste lyfta blicken och se vad som också kan göra klimatmässig skillnad. Fler människor som bor i centrala lägen och som har nära till bra kollektivtrafik kommer att vara avgörande om vi ska kunna nå både klimat och bostadsmålen. Miljöpartiet i Solna har drivit en bostadslinje med högre hus och kraftigare exploatering – framförallt i kollektivtrafiknära lägen. Tyvärr har säkerhetsreglerna kring Bromma flygplats stoppat detta. Flygplatsens höjdrestriktioner påverkar stora delar av norra Storstockholm negativt.

Matilda Baraibar, ledamot i Byggnadsnämnden för Miljöpartiet sammanfattar:

– Solnas centrala läge med både tunnelbana, tvärbana och pendeltåg gör att människor vill bo här. Utifrån ett klimatperspektiv är den täta och nära staden exemplarisk. Genom att bo tätt sparar vi på våra gemensamma resurser. För att ännu fler ska kunna bo i Solna måste vi bygga högre och ta större utrymme från bilarna. Parallellt bör områden som Råstasjön utvecklas och värnas. Grönområden och rekreationsområden är livsviktiga i den täta staden.

Foto: Matthew Wiebe