Etiketter Inlägg med etikett "byggprojekt"

byggprojekt

Brandgasschakt
Illustration av brandgasschaktet som planeras mitt på en förskolegård vid Klövervägen i Råsunda

Ett friskluftsintag vid E4:an, ett brandgasschakt på en förskolegård och ett ventilationstorn precis intill ett bostadsområde. Fanns det inga bättre placeringar för Gula linjens tekniska anläggningar? Solnabornas hälsa borde tas på allvar, anser Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Just nu kan allmänheten lämna synpunkter på järnvägsplanen och detaljplanen för tunnelbanans nya gula linje mellan Odenplan och Arenastaden. Projektet innehåller så klart en hel del tekniska och praktiska utmaningar och på flera områden har det behövt göras kompromisser, till exempel har Arenastadens station flyttats till ett annat, billigare läge än det som först föreslogs. Nu kommer dock förslag om att kompromissa med Solnabornas hälsa och där måste vi sätta ned foten.

Den nya tunnelbanan kräver flera olika tekniska anläggningar. Det handlar bland annat om ett friskluftsintag som försörjer perrongerna med luft, ett schakt som ventilerar ut farliga brandgaser om det skulle inträffa en brand och ett ventilationstorn där förorenad luft från tunnelbanan släpps ut ovan jord. I detaljplaneförslaget har dessa anläggningar placerats på ytterst opassande platser. Friskluftsintaget ska enligt förslaget byggas vid E4:an, i handlingarna kan man läsa att ”Luften tas in ca 10 meter över E4:an för att få en så god luftkvalitet som möjligt”.

Friskluftsintag vid E4:n – vy från Tomtebodavägen

– Att bästa tänkbara luftkvalitet skulle uppnås genom att ta in luft ovanför Sveriges största väg, som på grund av den omfattande trafiken har höga halter av luftföroreningar, måste jag starkt ifrågasätta, säger Bernhard Huber.

Det nämnda brandgasschaktet ska placeras på förskolorna Klöverns och Fyrklöverns förskolegård i Råsunda. Förutom det anmärkningsvärda i att ventilera ut brandgaser på barnens lekplats kommer gården bli mindre och trängseln öka, framför allt under byggskedet. För sin hälsa och motoriska utveckling har barn ett stort behov av tillräckligt stora ytor för lek och utevistelse, därför är den föreslagna placeringen av brandgasschaktet problematisk.

Slutligen föreslås att ventilationstornet från tunnelbanan ska placeras bara 25 meter från bostäderna i kvarteret Fogdevreten utmed Solnavägen. Där ska ut all luft från tunnelbanans sträckning mellan Odenplan och Arenastaden ofiltrerat ventileras ut. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen för projektet kommer partikelhalterna i bostadsområdet att fördubblas vintertid jämfört med idag. Risken är att en stor del av den förorenade luften kommer att sugas in i bostäderna via ventilationen. Men det behöver inte bli så, i handlingarna finns nämligen tre olika tänkbara placeringar för ventilationstornet. Ett av lägena ligger längre bort från bostäderna och bedöms som det bästa alternativet för de boendes hälsa. Tyvärr har man istället valt det alternativ som är sämst ur hälsosynpunkt med hänvisning till att den lösningen är billigare.

Ventilationstorn vid Fogdevreten

– Här finns uppenbara risker för att man planerar utifrån kortsiktiga ekonomiska kalkyler istället för vad som är bäst för människors hälsa på lång sikt. Vi i Miljöpartiet vill inte göra experiment med Solnabornas hälsa och därför anser vi att både friskluftsintaget, brandgasschaktet och ventilationstornet borde ges nya placeringar så att vi kan säkerställa bra luftkvalitet för barnen, de boende och resenärerna på gula linjen, avslutar Bernhard Huber.

219

600 istället för 900 bostäder, större förskolegård, skydd av parkens träd och mer sol och dagsljus – det är huvuddragen i Miljöpartiets alternativförslag.

Sedan våren 2015, när Solna stad gjorde ett markbyte med Råsta Holding, har det funnits byggplaner för området vid Jonstorpsvägen i Huvudsta. Under 2016 påbörjades ett formellt planarbete för nya bostäder och nu har ett första programförslag varit ute på samråd.

Miljöpartiet är positiva till att det byggs nya bostäder och även kontor, förskolor och annan samhällsservice i området kring Jonstorpsvägen. Men vi är inte nöjda med det presenterade förslaget som utgår från 800-900 nya lägenheter.

I Miljöpartiets förslag finns det totalt cirka 600 nya bostäder.

– Vårt förslag omfamnar den befintliga byggnationen mer varsamt och skapar en bättre koppling till den struktur som området har idag, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Området föreslås vara öppet mot syd och sydväst för att både den befintliga bebyggelsen och de nya husen ska få tillräckligt med sol och dagsljus. I den östra delen av området finns många värdefulla träd som med vårt förslag kan bevaras som en sammanhängande parkmiljö. Miljöpartiet anser också att den planerade förskolan bör placeras i en lägre byggnad med en ordentlig gård i sydläge och närhet till både park och fotbollsplan.

– Miljöpartiets förslag är en väl avvägd kompromiss som värnar den befintliga bebyggelsens kvalitéer och skapar en trevlig stadsmiljö med människan i centrum, säger Bernhard Huber.

Miljöpartiets förslag för Huvudsta 3:1 och kv Krukmakaren
Miljöpartiets förslag

 

Läs även Miljöpartiets programsamrådsyttrande.

 

 

 

247

Solnas stadsutveckling är inriktad på nya bostäder och kontor. Planeringen för skolor och förskolor går tyvärr inte lika bra. Miljöpartiet kräver att barnperspektivet får en mycket tydligare ställning i stadsplaneringen.

Barn tillbringar en stor del av sin tid i skola och förskola.  Att det finns byggnader och utemiljöer av god kvalitet är en förutsättning för att barnen ska kunna utvecklas på ett bra sätt. På senare tid har det staplats exempel på hur Solna helt har tappat bort barnperspektivet i planeringen:

  • I Järvastaden har man haft stora möjligheter att planera rätt från början. Tyvärr har planeringen för skolor och förskolor inte alls hängt med trots att stadsdelen riktar sig främst till barnfamiljer. Den nya skolan i Järvastaden har försenats ett antal gånger och kommer, när den öppnar 2017, inte ha tillräckligt med kapacitet. För de mindre barnen blir det gång på gång paviljonglösningar istället för riktiga förskolebyggnader av hög kvalitet. Senaste exemplet är paviljongerna på Igelbäckens förskola direkt intill naturreservatet.
  • I centrala Råsunda planeras det för en omdaning av kvarteret Bollen. Där kommer dock förskolegårdarna för de två befintliga förskolorna bli alldeles för små. Om man följde Boverkets råd för barns utemiljöer skulle gårdarna inte ens räcka för 10 barn vardera men där ska fem gånger så många trängas. Visst får man kompromissa i den täta staden, men här har man ändå gått över gränsen. (Gården till Montessoriförskolan som har 50 barn skulle bli knappt 400 kvm. Även gården för förskolan Stråket är med 500 kvm underdimensionerad.)
  • Arenastaden planerades som en stadsdel i världsklass, men tyvärr inte för barn. Än så länge finns det inte en enda skola eller förskola trots att behovet inom ett antal år kommer bli stort. Att bara förlita sig på utbudet i andra stadsdelar är ingen hållbar lösning. Här har man nog gett vika för de stora exploatörernas särintressen vilket är oerhört beklagligt.
  • De senaste åren har Solna stängt två skolor och strax därefter öppnat dem igen. Både Bagartorpsskolan och Fridhemsskolan genomgick detta öde. Och det gjorde inte saken bättre att man bytte namn på den ena skolan och förpassade själva skolverksamheten till en tillfällig paviljonglösning.

Miljöpartiet kräver en långsiktig planering för nya skolor och förskolor i Solna. Tyvärr verkar en sådan inte finnas vilket gör att man även fortsättningsvis behöver improvisera med nödlösningar på barnens bekostnad.

465
Oskarsrogatan

I snart 15 års tid har små bostadsstugor stått på tillfälliga bygglov i Huvudsta. Varför bygger Solna inte ordentliga, permanenta bostäder och skapar en trevlig stadsmiljö? Svaret är Huvudstaleden i tunnel, ett vägprojekt från 60-talet som Solnaalliansen inte vill släppa.

På Oskarsrogatan i Huvudsta finns ett udda inslag i Solnas stadsmiljö och arkitektur. Där står nämligen 76 små stugor på ca 18 kvadratmeter vardera. Stugområdet som utgör studentbostäder etablerades våren 2002 och trots att avsikten då var att ha stugorna stående i sex år har det tillfälliga bygglovet förlängts upprepade gånger. Nuvarande bygglov gäller till och med sommaren 2017 och vid den tiden kommer stugorna alltså ha funnits i drygt 15 år.

Frågan om tillfälliga boendelösningar har under våren diskuterats friskt i Solna. Alla partier verkar i debatten vara överens om att det Solna ska erbjuda sina invånare är ordentliga, permanenta bostäder av god standard men trots detta har har man inte på 15 års tid hittat en bättre lösning än denna. Varför inte? Svaret är att över 50 år gamla idéer om trafikplanering bromsar Solnas utveckling.

Studentbostadsstugorna står nämligen på en “ruinmotorväg”, det som på 60-talet skulle bli Huvudstaleden, en del av en ny stadsmotorväg mellan Bromma och Stockholms innerstad. Men motorvägsprojektet avstannade och istället föreslogs att Huvudstaleden skulle gå i en tunnel under jord. Trots att mer än ett halvt sekel nu har passerat har tunnelprojektet ännu inte påbörjats men Solnaalliansen med Moderaterna i spetsen kämpar fortfarande med näbbar och klor för att få sin tunnel. Innan tunnelfrågan är i hamn kommer därför ingenting kunna ske med marken på Oskarsrogatan och inte heller med exempelvis kvarteret Ekelund vid Pampas (f d Arbetsmiljöverket).

Miljöpartiet är kritiska både mot byggandet av nya storskaliga vägar som skapar mer trafik och motverkar möjligheterna att uppnå de svenska och globala klimatmålen. Vi vänder oss även mot att Huvudstaleden tillåts lägga en död hand över hela stadsdelen Huvudstas utveckling.

– Att vi inte kan erbjuda studenter bättre boende än något som liknar friggebodar bara för att alliansen har en hang up för 60-talets trafikplanering är beklagligt, säger Victoria Johansson, vice gruppledare.

Miljöpartiet prioriterar annorlunda. Vi vill  minska trafiken i Huvudsta genom att omvandla de redan överbreda gatorna till trevliga stadsmässiga miljöer med mer utrymme för gående, cyklister och kollektivtrafik och mindre för biltrafik. Stadens översiktsplan utpekar Huvudsta som ett förtätningsområde och längs delar av den gamla ruinmotorvägen kan man bygga riktiga bostäder för både dagens och framtidens Solnabor. På så sätt får fler människor plats att bo än vad som är möjligt i ett 70-tal små stugor.

298
Parkeringsplatser planeras ofta först, när ny mark exploateras.

Mer än ett år efter att lagen om kommunala markanvisningar trädde i kraft har Solna äntligen tagit fram riktlinjer för markanvisning. Det nya dokumentet är tyvärr en besvikelse och väcker fler frågor än det besvarar.

Solna har tagit god tid på sig att uppfylla lagkravet om att alla kommuner sedan 2015 måste ha styrdokument för hanteringen av markanvisningar. Först i april 2016 kom frågan upp för beslut i kommunstyrelsen. Miljöpartiet hade efter den långa väntan räknat med att få se ett utförligt dokument som tydligt och pedagogiskt listade kriterier för olika val i markanvisningsprocessen och hur Solna ska säkerställa konkurrens och kvalitet i stadsutvecklingen.

Förslaget som presenterades var tyvärr en besvikelse, den komplexa och viktiga frågan om markanvisningar avhandlades på en enda A4-sida. Vi hade också förväntat oss att denna principiellt viktiga fråga för Solna skulle diskuteras i och avgöras av kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige. Även på denna punkt blev vi snopna eftersom den styrande alliansminoriteten hade valt att denna fråga enbart skulle behandlas av kommunstyrelsen där de själva har majoritet. Miljöpartiet yrkade tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet på att ärendet skulle återremitteras och kompletteras för att beakta alla aspekter som uppenbart saknades. Sedan ville vi att frågan istället skulle komma tillbaka för beslut i fullmäktige och där kunna debatteras ordentligt. Oppositionen blev dock överkörda och därför har nu Solna antagit ett mycket bristfälligt dokument med riktlinjer för markanvisningar.

I Solna har traditionen varit att mark säljs till högsta pris. Staden har hittills inte tagit vara på möjligheten att mer aktivt styra vilken byggnation Solna ska ha. Man arbetar inte heller strukturerat för att uppnå målsättningar om kvalitet och miljö i samband med markanvisningar. Detta är problematiskt eftersom staden då lämnar kommandot över Solnas stadsutveckling till andra aktörer.

– Miljöpartiet anser att de antagna riktlinjerna väcker fler frågor än de besvarar och vi ser risken att Solnas stadsutveckling fortsatt kommer att domineras av stora byggbolag, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet.

Bakgrund

Markanvisning är en central fråga i en kommun som Solna som bygger mycket. En markanvisning är en överenskommelse som ger en byggherre två års ensamrätt att förhandla med staden om att bygga på stadens mark. Frågan om hur Sveriges kommuner jobbar med markanvisning utreddes av staten under förra mandatperioden. Det visade sig då att många kommunerna saknade styrning av hur markanvisningar ska göras och att informationen på området var alldeles för otydlig. Det ledde till ett förslag om att alla kommuner skulle ta fram markanvisningspolicies för att skapa transparens, tydlighet och bättre konkurrens.

I enlighet med detta började en ny lag om kommunala markanvisningar att gälla 1 januari 2015. Alla kommuner som gör markanvisningar måste därför numera ha styrdokument som beskriver hur man ska gå till väga vid överlåtelse eller upplåtelse av mark, vilka handläggningsrutiner kommunen har i sådana frågor, grundläggande villkor för markanvisningar samt hur prissättning av marken görs.

Frågan om överlåtelse och upplåtelse av mark är viktig eftersom staden kan välja att sälja marken eller att “hyra ut” den genom att upplåta den med tomträtt. I Solna är det standard att sälja marken. För mindre aktörer kan det dock vara mer fördelaktigt att få hyra marken än att behöva köpa den. Eftersom mark är en dyrbar resurs kan det också vara klokt av staden att inte sälja ut den bara för att få snabba pengar på kontot idag. En annan viktig fråga är hur staden avgör vilken byggherre som ska anvisas marken. Man kan exempelvis vända sig direkt till en specifik aktör som man vill ska bygga på platsen och ge denna en direktanvisning. Att låta olika byggherrar lämna prisanbud och sälja marken till högstbjudande är en annan modell. Ytterligare en möjlighet är att anordna en markanvisningstävling där olika kvalitetsparametrar såsom miljöaspekter eller arkitektur med mera kan vägas in. I en markanvisningstävling vinner det bästa bidraget och den aktören anvisas då marken. Även i fråga om metod för markanvisning kan byggherrar av olika storlek kan ha bättre eller sämre förutsättningar att medverka beroende på vilket val staden gör. Det är naturligt att de stora byggjättarna premieras om marken alltid säljs så dyrt som möjligt, medan mindre aktörer skulle ha lättare att konkurrera om det istället lades fokus på andra kvalitetsaspekter.

Något som också påverkar olika aktörers möjlighet att bygga är vid vilken tidpunkt markanvisningen görs. I Solna görs markanvisningar tidigt och först efter markanvisningen börjar man ta fram en detaljplan för byggnationen, vilket även det gynnar de stora byggbolagen som har mycket resurser och kan lägga både tid, pengar och ta risker i att gå in i ett projekt innan det är säkert att projektet går att realisera. Om staden istället tar fram detaljplaner först och sedan gör en sen markanvisning skapar det större möjligheter för mindre aktörer. Dessutom får då staden också själv bättre styrning av vad som byggs samt när och hur. Eftersom alla dessa frågor är av stor vikt är det lämpligt att kommunens styrdokument om markanvisningar beskriver på vilket sätt det bestäms huruvida marken ska upplåtas med tomträtt eller säljas, om markanvisning ska ske direkt eller genom tävling, och så vidare. Allt detta borde ha tydliggjorts i de riktlinjer för markanvisningar som Solna antog i april 2016.

367

Alla partier är överens om Solnas nya översiktsplan. När vi nu ska arbeta vidare med mer konkreta planer och byggprojekt kommer vi i Miljöpartiet att fokusera på två saker: hållbar stadsutveckling och bättre medborgardialog.

På kommunfullmäktige 21 mars 2016 antogs Solna stads nya översiktsplan som tar sikte på hur Solna ska växa och utvecklas fram till år 2030. Planen ersätter den tidigare som har gällt sedan 2006. Miljöpartiet står, precis som övriga partier i kommunen, bakom det nya dokumentet som med stora penseldrag målar upp en riktning för vår framtida stadsplanering. Vi anser att det är mycket värdefullt och positivt att alla partier har kunnat enas om en beskrivning av de utmaningar som vår stad står inför och övergripande strategier för att hantera dem.

Samtidigt är vi medvetna om att när strategier och prioriteringar ska konkretiseras kommer vi politiker göra olika bedömningar av vad som är viktigast och hur vi ska gå till väga. Översiktsplan 2030 är helt enkelt ett dokument som kan tolkas på flera sätt och det är både en styrka och en potentiell svaghet, för det ställer höga krav på oss som politiker när vi gör våra tolkningar.

I detta kommer Miljöpartiet fortsätta betona hållbarhetsperspektivet och verka för att Solna verkligen ska bli den attraktiva, sammanhållna och levande stad som vi alla pratar om: med hållbar miljö, ett modernt transportsystem och med en stadsplanering som tar tillvara och utvecklar våra värdefulla och uppskattade park-, natur- och kulturmiljöer.

I arbetet med översiktsplanen har vi vid flera tillfällen poängterat vikten av medborgardialog och att lyssna på vad Solnabor tycker och vill i frågan om kommunens utveckling. Vi har också kommit med kritik mot processen när vi har upplevt att man varken har lyssnat tillräckligt eller säkerställt att invånare från alla stadsdelar i Solna oavsett kön, ålder, inkomstgrupp, utbildningsnivå och bakgrund har getts möjligheter att påverka.

Översiktsplanen är ett av flera dokument som tillsammans skapar en helhet och ska styra stadsplaneringen. I den helheten ingår även exempelvis Solnas cykelplan, grönplanen och riktlinjer för bostadsförsörjningen. Arbetet med alla dessa dokument har dragit ut på tiden och satts på paus i väntan på en färdig översiktsplan. Nästa steg för Solna blir därför att återuppta arbetet med övriga planer och se till att de kompletterar de övergripande strategierna och de breda penseldragen med konkreta förslag och tydliga besked om vilka åtgärder som behöver vidtas för ett bättre cykelvägnät, trivsammare parker- och grönområden och för att klara bostadsbyggandet i kommunen. Även arbetet med att ta fram fördjupade översiktsplaner, program och detaljplaner för specifika byggprojekt kommer att få avgörande betydelse för hur Solnas utveckling verkligen blir.

Miljöpartiet i Solnas ställningstaganden under översiktsplaneprocessen

Samrådsyttrande (2015-08-31, 12 sidor)
Utställningsyttrande (KS 2015-11-16, 2 sidor)
Yttrande Antagande av Översiktsplan 2030 (KS 2016-03-07, 1 sida)

På Solna stads webbplats finns den slutgiltiga versionen av Solnas Översiktsplan 2030.

Det är ett underbart besked att Solna stad accepterar Mark- och miljööverdomstolens dom om byggnationen vid Råstasjön.

En överklagan till Högsta domstolen hade haft en oviss utgång och kostat mycket tid, kraft och pengar. Det är bättre att Solna fortsätter bygga bostäder i områden där alla partier är överens. Vi kan komplettera Arenastaden med nya bostäder och samtidigt värna populära rekreationsområden.

Miljöpartiet inkom förra veckan med ett formellt krav till kommunstyrelsen om att inte överklaga Råstasjödomen.

–       Det är oerhört glädjande att vi nu kan ta detta beslut i politisk enighet, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Vi vill åter igen tacka alla Solnabor, alla föreningar och organisationer som har kämpat för att Råstasjön räddas! Ni har gjort skillnad!

Mark- och miljööverdomstolen har stoppat detaljplanen för bostäder vid Råstasjön. Samtidigt har man öppnat för möjligheten att överklaga beslutet till Högsta domstolen. Miljöpartiet kräver nu att Solna släpper byggplanerna, Råstasjön måste skyddas permanent.

I över fyra års tid har Solna stad försökt få klartecken för att bygga bostäder vid Råstasjön.  Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har nu satt ner foten och sagt att Solna inte har rätt att upphäva strandskyddet kring sjön och bygga hus så nära vattnet som det har varit tänkt. Detaljplanen är upphävd och det finns därför alla förutsättningar för att gå vidare med planerna på att inrätta ett naturreservat kring Råstasjön.

Men MÖD har också gett Solna lov att, senast den 14 mars, överklaga domen till Högsta Domstolen (HD). Därmed är det inte säkert att den juridiska processen är över, allt beror på hur Alliansen i Solna väljer att agera. Om Solna vill driva frågan om byggplanerna vid Råstasjön till sin spets kommer det sannolikt dröja ytterligare ett till två år innan frågan slutligen avgörs. För att frågan ens ska tas upp av HD måste dessutom prövningstillstånd ges och det finns inga garantier för att få ett sådant.

– Det är dags för Alliansen i Solna att tänka över hur mycket tid, pengar och politiskt kapital man vill kasta bort på försöka att köra över Solnaborna ännu en gång, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Det folkliga motståndet mot byggplanerna är stort, aldrig tidigare har en fråga väckt så starkt intresse och så mycket känslor i Solna. Miljöpartiet anser att det rätta vägvalet för Solna stad är att acceptera domstolens beslut och avstå från att överklaga det. Eftersom frågan om Råstasjön är så viktig för Solna är det enda rimliga att det är vi politiker som får fatta det formella beslutet om hur den juridiska situationen ska hanteras. Miljöpartiet lämnar därför idag in ett förslag till kommunstyrelsen – vi kräver att partierna på nästa möte den 7 mars politiskt tar ställning till frågan om ett överklagande och säger klart nej. Råstasjön är för unik för att inte bevaras och skyddas för framtida generationer.

Idag kom Mark- och miljööverdomstolens (MÖD) dom i målet om byggplanerna vid Råstasjön. Det är oerhört glädjande att domstolen går på Naturskyddsföreningens, Världsnaturfonden WWF:s och Hyresgästföreningens linje och säger ja till att strandskyddet respekteras.

Vi är många som har väntat på detta besked, för det är många i Solna som har protesterat mot byggplanerna och engagerat sig för att bevara Råstasjöns unika natur- och rekreationsvärden.

– Nu gäller det att Solna stad tar ett omtag i frågan och ser till att Råstasjön får det skydd som naturområdet förtjänar genom att inrätta ett naturreservat, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Under processen i MÖD har det visat sig att det finns annan mark nära Arenastaden att bygga på för att ersätta bostäderna vid Råstasjön. Solna kan alltså uppfylla sitt åtagande i tunnelbaneförhandlingen om Gula linjen även utan marken vid Råstasjön.

Vi är glada för att vi fått gehör för att värna den unika miljön. Nätverket Rädda Råstasjön, Naturskyddsföreningen i Solna-Sundbyberg, Världsnaturfonden WWF, Hyresgästföreningen, Solnabor och andra har kämpat länge för att Råstasjön ska skyddas. Aldrig tidigare har en fråga väckt så starkt intresse och så mycket känslor i Solna.

– Dagens besked är en stor seger, avslutar Bernhard Huber.

Kontakt: Bernhard Huber, bernhard.huber@mp.se, tfn 072-5434052

448

Miljöpartiet tycker att det är anmärkningsvärt att Solna stad förser Mark- och miljööverdomstolen med bristfällig information.

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) prövar för närvarande den överklagade detaljplanen för 600-700 bostäder vid Råstasjön. Solna stad har nu med hjälp av en advokatfirma skickat in ett omfattande yttrande med 13 bilagor till domstolen. I Solna stads huvudyttrande påstår kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) att den överklagade detaljplanen ska inräknas som Solnas åtagande i Stockholmsförhandlingen om att bygga 1000 bostäder i Arenastaden. Han menar att utbyggnaden av den gula tunnelbanelinjen står och faller med bostäderna vid Råstasjön.

— Det är helt enkelt fel, för ett politiskt beslut om att just Råstasjödetaljplanen måste ingå i Stockholmsförhandlingen finns inte, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Pehr Granfalk slirar också med sanningen när han påstår att det inte finns andra ytor i tunnelbanans influensområde som kan bebyggas för att fullgöra stadens åtagande. Sanningen är att det finns exploateringsmark i Arenastaden längs Dalvägen som Solna så sent som i våras definierat som ett möjligt bidrag till tunnelbanefinansieringen. Det finns även andra områden vid Solna station och i närliggande Frösunda som för närvarande prövas eller kommer att prövas för bostadsbyggnation. Vidare bör också delar av Hagalund anses vara inom Arenastadens södra tunnelbaneuppgångs influensområde. För Hagalund finns ambitiösa planer till förtätning med bostäder.

Det finns ett massivt medborgerligt motstånd mot byggnationen vid Råstasjön. Att Solnas politiska ledning nu lägger all prestige (och omfattande advokatkostnader) i att påstå att hela Stockholmsförhandlingen är i fara om detaljplanen inte godkänns är genant.

– Faktumet att Pehr Granfalk slirar med sanningen gentemot en av Sveriges högsta domstolar, är mycket anmärkningsvärt, avslutar Bernhard Huber.

Läs även Råstasjöns avgörande i Vi i Solna (10 nov 2015)!

Solnas styrande allians gör upp med byggherrar bakom stängda dörrar när det kommer till stadsutveckling. Staden skulle må bättre av mer konkurrens och större insyn från oppositionen.

I Mitt i Solna kunde vi läsa om kommunstyrelseordförande Pehr Granfalks (M) punktlista för hur Solna ska byggas i framtiden. Vi delar hans uppfattning att Solna ska bli mer stadslikt med levande karaktär. Men om man som vi, också vill att staden ska vara både socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar, så krävs ett annorlunda tillvägagångssätt än alliansens.

Vi vill se mer samarbete över partigränserna. I dagsläget gör de upp med enstaka enorma byggföretag bakom stängda dörrar om stadsutvecklingen – det handlar om att krama ut maximalt pris för (ofta) gigantiska markytor. Detta tillvägagångssätt hindrar konkurrens, något som alliansen annars ofta påstår sig värna, och resulterar i de dyraste tänkbara lägenheterna. Och ingen insyn får oppositionen heller förrän förslagen är färdigutarbetade.

Vi vill istället se att Solna vågar öppna upp byggprocessen för fler aktörer och vågar prioritera både sociala, estetiska och gröna värden när staden ska förtätas. Vi vill att Solna aktivt börjar använder sig av markanvisningstävlingar där alla byggherrar välkomnas att öppet lämna in sina bidrag för hur marken kan byggas. Konkurrens stimulerar nämligen kreativa lösningar (t.ex. på miljöområdet) och pressar priset på lägenheterna. Fördelarna med att också begränsa detta till mindre markytor är att det ger möjlighet för mindre byggbolag att koma in i Solna.

Slutligen anser vi att Solnas borgerliga allians måste ger upp sitt ideologiska motstånd mot hyresrätter och börja anvisa mark för byggnation av hyresrätter. I Solna finns flera små privata (och en kommunal) hyresrättsaktör som är intresserade av att vara med och förtäta Solna. Tyvärr vittnar dessa aktörer om att de aldrig bjuds in till alliansens stängda möten. Och något annat sätt finns ju tyvärr inte om man vill få bygga i Solna.

Matilda Baraibar, oppositionsråd Miljöpartiet i Solna
Sara Kukka-Salam, oppositionsråd Socialdemokraterna i Solna

391

Järvastaden kommer både byggas och drivas av en privat aktör. Det tycker vi i Miljöpartiet är problematiskt. Vi hade hellre sett att drift och byggnation skett via kommunen.

Järvastaden expanderar kraftigt och stadsdelens barn och föräldrar väntar otåligt på en ny skola. Efter flera års oklarhet kring stadens agerande i frågan tog Kommunstyrelsen ett inriktningsbeslut i januari 2015. Miljöpartiet föreslog vid det tillfället att huvudinriktningen skulle vara att skolan byggs och drivs i kommunal regi.

Nu har Alliansen satt ner foten genom beslutet om att en privat aktör ska uppföra, äga och förvalta skolan och att man bereder möjlighet för en friskoleaktör att driva skolan. Miljöpartiet anser inte att argumenten för en friskola är övertygande. Man hänvisar till att Norra Solna saknar friskolealternativ trots att Frösunda har två friskolor. Vidare tar man inte hänsyn till att boende i Järvastaden föredrar en kommunal skola och att många Solnabor är positiva till principen om en kommunal skola i varje stadsdel.

Med en privat aktör riskerar Solna att få en skola där elever från andra kommuner tar platserna i anspråk. Beroende på vilka urvalsgrunder som skolan väljer är det nämligen inte säkert att Järvastadens barn kommer få plats i den nya skolan.

Vi ser en stor risk att förhandlingar med privata fastighetsbolag och friskoleaktörer försenar skolstarten till 2017. Om kommunen upphandlar och driver skolan själv har vi bättre möjligheter att kontrollera tidsplanen, ställa högre miljökrav på byggnationen och samordna med de andra kommunala skolorna i området. Vi kan också planera byggnationen på ett sätt som gör det enkelt att utvidga skolan i fall det visar sig att elevunderlaget blir större än beräknat. Tidigare har ju kommunens elevprognoser ofta visat sig slå fel.

Så för Solna elevers skull – låt kommunen upphandla, äga och förvalta skolan.

Länk: Vi i Solna – Järvastaden får friskola