Etiketter Inlägg med etikett "Huvudsta"

Huvudsta

198
Trångt på bryggan?

Många vill bada i Solnas sjöar, men kommunen gör det inte direkt enkelt. Varför är det så svårt att ordna ett kommunalt utomhusbad vid Huvudsta strand?

Solna har 80.000 invånare, många fina sjöar men inte en enda kommunal badplats. Med kommunal badplats (eller: strandbad, utomhusbad) menas ett ställe där kommunen tar ansvar för att det finns en brygga, omklädningsrum, dusch och toalett. Kommunen ska också göra mätningar av vattenkvaliteten så att det inte finns för mycket bakterier eller alger i vattnet.

Att kommunen fortfarande inte har ordnat något utomhusbad är anmärkningsvärt, dels på grund av Solnas goda tillgänglighet till vatten och stränder men framför allt eftersom de styrande politikerna länge har pratat om det.

– I minst fem års tid har Kristdemokraterna skrivit debattartiklar om hur gärna de vill ha ett nytt bad men de verkar ha glömt bort att de själva har suttit vid makten i Solna i snart 20 år, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

I november 2015 beslutade kommunfullmäktige att en lämplig placering av ett utomhusbad skulle utredas. I december 2016 hade man tittat på fyra olika och kommit fram till att Huvudsta strand var den bästa platsen. I samband med det uttalade sig Centerpartiet i lokaltidningen Vi i Solna och sa att målsättningen var att det skulle finnas ett bad till sommaren 2017. Men när badsäsongen kickade igång i helgen så fanns det fortfarande ingen ny badplats. Den 29 maj bekräftade kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) från kommunfullmäktiges talarstol att det inte blir något utebad till badsäsongen 2017, badsugna får vänta till nästa sommar istället.

– En inte helt vattentät analys är att de små borgerliga partierna gillar att bada, medan Moderaterna ser till att ingen blöter ned sig. Det är tråkigt att Moderaterna har en sådan torr inställning till kommunal service, säger Bernhard Huber.

Utanför modulbostäderna på Stenbacka

Miljöpartiets gruppledare besökte modulbostäderna för nyanlända vid Stenbackaskolan. Mycket av integrationsarbetet fungerar bra, men bristen på mötesplatser och gemensamhetslokaler borde åtgärdas.

Vid årets slut kommer Solna stad ha tagit emot över 500 nyanlända i enlighet med anvisningslagen. De flesta erbjuds möjlighet att hyra en spartanskt inredd delad modulbostad på 19 kvadratmeter. Hyran för en lägenhet är på över 5 000 kronor. När två personer, som inte känner varandra sedan tidigare, ska bo på så liten yta fungerar det inte alltid friktionsfritt. Många undrar varför de inte kan bo i enrumslägenheten själva. Ett annat problem som framförs är att bostaden inte är förberedd för bredband. De boende har ingen möjlighet att köpa en fast bredbandsuppkoppling vilket brukar finnas i de flesta flerbostadshus i Solna.

Bostaden som två personer ska dela på
Bostaden som två personer ska dela på

När beslutet togs att etablera modulbostäder vid Stenbackaskolan betonade Miljöpartiet vikten av en god boendemiljö. Det är tråkigt att kommunen inte ordnat gemensamhetsytor för socialt umgänge och rekreation eller rum där man kan bedriva studier utan att bli störd. De frigjorda lokalerna i Solna kulturskola, som det i dagsläget inte finns några planer för, skulle exempelvis kunna användas för detta behov.

Vi vill också poängtera att utemiljön är under all kritik. Solna har ett ansvar för en god boendemiljö, och dit hör att iordningställa ytorna närmast modulerna, till exempel med sittbänkar, grillplatser och lekytor för de barn som bor de små lägenheterna.

156

600 istället för 900 bostäder, större förskolegård, skydd av parkens träd och mer sol och dagsljus – det är huvuddragen i Miljöpartiets alternativförslag.

Sedan våren 2015, när Solna stad gjorde ett markbyte med Råsta Holding, har det funnits byggplaner för området vid Jonstorpsvägen i Huvudsta. Under 2016 påbörjades ett formellt planarbete för nya bostäder och nu har ett första programförslag varit ute på samråd.

Miljöpartiet är positiva till att det byggs nya bostäder och även kontor, förskolor och annan samhällsservice i området kring Jonstorpsvägen. Men vi är inte nöjda med det presenterade förslaget som utgår från 800-900 nya lägenheter.

I Miljöpartiets förslag finns det totalt cirka 600 nya bostäder.

– Vårt förslag omfamnar den befintliga byggnationen mer varsamt och skapar en bättre koppling till den struktur som området har idag, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Området föreslås vara öppet mot syd och sydväst för att både den befintliga bebyggelsen och de nya husen ska få tillräckligt med sol och dagsljus. I den östra delen av området finns många värdefulla träd som med vårt förslag kan bevaras som en sammanhängande parkmiljö. Miljöpartiet anser också att den planerade förskolan bör placeras i en lägre byggnad med en ordentlig gård i sydläge och närhet till både park och fotbollsplan.

– Miljöpartiets förslag är en väl avvägd kompromiss som värnar den befintliga bebyggelsens kvalitéer och skapar en trevlig stadsmiljö med människan i centrum, säger Bernhard Huber.

Miljöpartiets förslag för Huvudsta 3:1 och kv Krukmakaren
Miljöpartiets förslag

 

Läs även Miljöpartiets programsamrådsyttrande.

 

 

 

241
När börjar Solna satsa på de små ögonblickens arenor?

I skuggan av “de stora ögonblickens arena” Friends Arena verkar Solna helt ha glömt bort att satsa på de små ögonblickens arenor – anläggningar för spontanidrott där barn och ungdomar kan leka och röra på sig utan krav på prestation.

Solna har flera framgångsrika elitidrottslag och brukar därför komma högt på listan när Sveriges bästa idrottsstäder rankas. Men när det gäller unga Solnabors möjligheter att ägna sig åt fysisk aktivitet och lek utanför den organiserade föreningsidrotten imponerar kommunen inte särskilt.

Miljöpartiet anser att det behövs fler platser för spontanidrott. Idag finns det drygt 30 olika ytor runt om i Solna som klassas som spontanidrottsplatser men de är i väldigt varierande skick. En tydlig skillnad finns mellan de idrottsplatser som sköts av Kultur- och fritidsnämnden där resurser har satsats på investeringar och löpande underhåll och de ytor, främst grusplaner i bostadsområden, som hanteras av Tekniska nämnden och som är oerhört eftersatta. “Grusplanerna” är i själva verket en blandning av gammalt grus, ogräs, mossa och nedfallna löv och kvistar. Staketen kring planerna är ofta trasiga och har träd och buskar som vuxit fast i gallret. Fotbollsmål är inte sällan på väg att vittra eller rosta sönder.

– Det är sorgligt att Solna har låtit så många spontanidrottsplatser förfalla, säger Tobias Östberg, 2:e vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden. Det rimmar illa med ambitionerna att vara en idrottsstad.

Enligt Solnas nya översiktsplan kommer behovet av ytor för spontanidrott att öka i takt med att kommunen växer. Trots det har idrottsplatser redan försvunnit eller är på väg att göra det. I fjol försvann en fotbollsplan i samband med nybyggnation av en förskola i Huvudsta och i år har en spontanidrottsplats i Ritorp gjorts om till hundrastgård. Den gemensamma nämnaren för ytorna är att det är Tekniska nämnden som ska sköta dem.

När Miljöpartiet lyfte frågan om spontanidrottsplatser för debatt i kommunfullmäktige kunde Alliansen inte ge några konkreta svar på vad de har för plan för de grusplaner som Tekniska nämnden ansvarar för, inte mer än att man just nu arbetar med att “säkra upp skötsel” av ytorna.

– När man med egna ögon ser hur vanvårdade Tekniska nämndens spontanidrottsplatser är och dessutom får höra att vissa ska göras om till hundrastgårdar, då undrar man verkligen vad det innebär att “säkra upp skötsel”, säger Victoria Johansson, 2:e vice ordförande i Tekniska nämnden. Jag är rädd för att det i praktiken kommer betyda färre spontanidrottsplatser för Solnas barn.

360
Oskarsrogatan

I snart 15 års tid har små bostadsstugor stått på tillfälliga bygglov i Huvudsta. Varför bygger Solna inte ordentliga, permanenta bostäder och skapar en trevlig stadsmiljö? Svaret är Huvudstaleden i tunnel, ett vägprojekt från 60-talet som Solnaalliansen inte vill släppa.

På Oskarsrogatan i Huvudsta finns ett udda inslag i Solnas stadsmiljö och arkitektur. Där står nämligen 76 små stugor på ca 18 kvadratmeter vardera. Stugområdet som utgör studentbostäder etablerades våren 2002 och trots att avsikten då var att ha stugorna stående i sex år har det tillfälliga bygglovet förlängts upprepade gånger. Nuvarande bygglov gäller till och med sommaren 2017 och vid den tiden kommer stugorna alltså ha funnits i drygt 15 år.

Frågan om tillfälliga boendelösningar har under våren diskuterats friskt i Solna. Alla partier verkar i debatten vara överens om att det Solna ska erbjuda sina invånare är ordentliga, permanenta bostäder av god standard men trots detta har har man inte på 15 års tid hittat en bättre lösning än denna. Varför inte? Svaret är att över 50 år gamla idéer om trafikplanering bromsar Solnas utveckling.

Studentbostadsstugorna står nämligen på en “ruinmotorväg”, det som på 60-talet skulle bli Huvudstaleden, en del av en ny stadsmotorväg mellan Bromma och Stockholms innerstad. Men motorvägsprojektet avstannade och istället föreslogs att Huvudstaleden skulle gå i en tunnel under jord. Trots att mer än ett halvt sekel nu har passerat har tunnelprojektet ännu inte påbörjats men Solnaalliansen med Moderaterna i spetsen kämpar fortfarande med näbbar och klor för att få sin tunnel. Innan tunnelfrågan är i hamn kommer därför ingenting kunna ske med marken på Oskarsrogatan och inte heller med exempelvis kvarteret Ekelund vid Pampas (f d Arbetsmiljöverket).

Miljöpartiet är kritiska både mot byggandet av nya storskaliga vägar som skapar mer trafik och motverkar möjligheterna att uppnå de svenska och globala klimatmålen. Vi vänder oss även mot att Huvudstaleden tillåts lägga en död hand över hela stadsdelen Huvudstas utveckling.

– Att vi inte kan erbjuda studenter bättre boende än något som liknar friggebodar bara för att alliansen har en hang up för 60-talets trafikplanering är beklagligt, säger Victoria Johansson, vice gruppledare.

Miljöpartiet prioriterar annorlunda. Vi vill  minska trafiken i Huvudsta genom att omvandla de redan överbreda gatorna till trevliga stadsmässiga miljöer med mer utrymme för gående, cyklister och kollektivtrafik och mindre för biltrafik. Stadens översiktsplan utpekar Huvudsta som ett förtätningsområde och längs delar av den gamla ruinmotorvägen kan man bygga riktiga bostäder för både dagens och framtidens Solnabor. På så sätt får fler människor plats att bo än vad som är möjligt i ett 70-tal små stugor.

279

Miljöpartiets gröna idéer gör skillnad i Solna. Vi har länge drivit frågan om att Solnaborna ska få möjlighet att stadsodla och nu blir det verklighet.

Runt om i Sverige och världen växer intresset för stadsodling, att odla frukt, bär, grönsaker och annat ätbart i städer. 2013 skrev Miljöpartiets Susanne Nordling en motion om att även Solna borde främja kommuninvånarnas odlingsintresse. Efter några år i de kommunpolitiska kvarnarna blir Miljöpartiets vision verklighet. I maj startar Solna stad ett pilotprojekt och ställer ut odlingslådor med totalt 48 odlingslotter. Lådorna placeras på tre platser: Kvarteret Odin i Hagalund, Huvudstafältet och på den sydöstra sidan om Råstasjön.

– I vårt stressade samhälle kan stadsodling vara ett sätt att nå förbättrad hälsa genom att för en stund koppla av och koppla bort, säger Susanne Nordling (MP), ledamot och 3:e vice ordförande i kommunfullmäktige.

Fördelarna är många. Att odla ihop bygger gemenskap, det skapar en mötesplats för olika människor som kanske annars inte skulle träffas och kan bidra till en stärkt känsla för området där man bor med ökad trygghet och mer trivsel. För stadsbor kan odling också ge en känsla och förståelse för naturen så att man sätter större värde på den, exempelvis genom att man börjar reflektera kring var maten kommer ifrån och vilket arbete som ligger bakom att producera den. Den som varken har kolonilott eller sommarställe kan få utveckla gröna fingrar i hemmiljön och barn kan lära sig att odla.

– Med stadsodling ökar andelen lokalt producerad mat, även om det än så länge är i liten skala. I framtiden kommer sannolikt odlingen i städer behöva öka och då är det bra att redan ha tagit de första stegen, säger Susanne Nordling.

Mellan 21 april och 16 maj 2016 kan privatpersoner och föreningar ansöka om att få en av odlingslotterna. Om intresset visar sig vara stort finns chans att staden ställer ut odlingslådor på ännu fler platser i Solna. Ideella föreningar som på egen hand vill börja stadsodla på andra platser än de tre som staden har valt ut kan ansöka om att göra det. Läs mer på Solna stads webbplats.

434

Staten vill bygga ut Mälarbanan genom Solna. Som kompensation kräver Solna stad ännu en utredning om en Huvudstaled i tunnel. Vi vill hellre att tågen stannar i Huvudsta, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Kommunfullmäktige beslutade den 25 januari om en principöverenskommelse mellan Trafikverket och Solna stad. Överenskommelsen lägger grunden för utbyggnaden av Mälarbanan genom Huvudsta från två till fyra spår. Det är ett omfattande ingrepp som riskerar att skapa en ännu skarpare barriär mellan stadsdelarna söder och norr om rälsen.

– Utformningen av Mälarbanans utbyggnad är central. Vi  hoppas på ett gediget planarbete som presenterar lösningar för hur barriäreffekten kan minskas snarare än ökas, säger Bernhard Huber.

I överenskommelsen kräver Solna stad en utredning om Huvudstaled i tunnel som kompensation. Idén om en tunnel har förföljt Solna sedan 60-talet men inte flyttat upp på den nationella dagordningen. Solna vill ha tunneln medan regionala och statliga aktörer ser projektet som ett lokalt särintresse och är högst tveksamma. Efter klimatavtalet i Paris är det inte heller motiverat att bygga mer bilinfrastruktur i ett storstadsområde.

– All forskning visar ju att fler vägar leder till mer trafik. Vad vi istället behöver är en förstärkning av kollektivtrafiken, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet i Solna.

Miljöpartiet föreslår en pendeltågsstation i Huvudsta som kompensation för Mälarbanans utbyggnad. Solna stad bör tydligt visa att en förstärkning av kollektivtrafiken är högsta prioritet. Om tågen stannar i Solna får invånarna konkret nytta av Mälarbanan.

– Att tro att det finns ekonomiskt utrymme för både pendeltågsstation och vägtunnel är naivt, säger Bernhard Huber. Och då är en station det självklara valet.

342

När det kommer till stadsdelar i Solna som har några år på nacken är prioriteringarna och byggnadsivern inte lika akut. I Huvudsta finns fina planer på en rejäl omdaning, men tyvärr inga muskler och ambitioner för ett genomförande.

Det byggs som aldrig förr i Solna. Endast grannkommunen slår oss på fingrarna när det kommer till expansion. Och det ser inte ut att finnas några tecken på avmattning heller. Nya stadsdelar ploppar upp som svampar ur jorden – Arenastaden, Hagastaden och Järvastaden. Men när det kommer till stadsdelar i Solna som har några år på nacken är prioriteringarna och byggnadsivern inte lika akut.

I Huvudsta finns fina planer på en rejäl omdaning, men tyvärr inga muskler och ambitioner för ett genomförande. Den som vill vara konspiratoriskt lagd skulle kunna hävda att man helt enkelt prioriterar de nya stadsdelarna före de befintliga 60-talsområdena i de södra delarna av staden.

Bernhard Huber från Miljöpartiet tog under senaste Kommunfullmäktige upp omdaningen av Armégatan som släpar efter. I gestaltningsprogrammet för Huvudstas gator från 2007 beskrivs en tilltalande och modern gatumiljö för Armégatan och Storgatan. Avsmalnade gator, trädplanteringar, cykel- och gångvägar. Tyvärr har det stannat vid en papperstiger och endast 250 meter har gjorts om under åtta år. Varför har man så låga ambitioner för Solnas befintliga stadsdelar?

Läs mer i Vi i Solna: Ny trafikmiljö i Huvudsta dröjer

76

Exploateringsbolaget Råsta Holding begränsar sig inte längre till Arenastaden. Senast i raden av tveksamma uppgörelser är den plötsliga bytesaffären av mark vid Råstasjön mot mark i Huvudsta. Vad marken i Huvudsta är värd, har kommunen inte bemödat sig att ta reda på.

Solna stad äger aktiebolaget Råsta Holding tillsammans med Fabege och Peab. Ända sedan Råsta Holding grundades 2007, har Miljöpartiet kritiserat Solna stads affärsrelation med bolaget som är allt annat än transparent. Solnas politiker förväntas löpande ta beslut om Råsta Holding, men tillgången till information och möjligheten till insyn är i stort sett obefintlig.

Den 25 maj 2015 ska Solna kommunfullmäktige godkänna ännu en markaffär med Råsta Holding. I beslutsunderlaget till markbytesaffären framgår varken vad marken som ska bytas ut eller marken som ska säljas in är värd.

      Det är ingen seriös hantering av Solna stads tillgångar, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Affären bygger på en överenskommelse om bostadsexploatering på två markplättar i sydvästra delen av Huvudsta. Om man tolkar Länsstyrelsens tidigare ställningstaganden råder det vissa oklarheter om marken överhuvudtaget får bebyggas. För drygt 15 år sedan föll en detaljplan i samma område, då man bedömde att närheten till fjärrvärmeverket Norrenergi var alltför riskabel och miljöfarlig.

        Nu hamnar vi åter igen i en detaljplaneprocess med tveksamma förutsättningar. Staden kan inte agera fritt eftersom man sitter på två stolar. Det är inte rätt väg framåt, säger Bernhard Huber.

Miljöpartiet är positivt till en varsam förtätning i sydöstra Huvudsta men föredrar en ren detaljplaneprocess där kommunen markanvisar till det byggbolaget som kommer med det bästa förslaget.
Se även Råstaaffär hotar grön oas i Huvudsta (Vi i Solna, 16 maj 2015) och Protester mot markaffären i Huvudsta (Vi i Solna, 26 maj 2015).