Etiketter Inlägg med etikett "kollektivtrafik"

kollektivtrafik

Brandgasschakt
Illustration av brandgasschaktet som planeras mitt på en förskolegård vid Klövervägen i Råsunda

Ett friskluftsintag vid E4:an, ett brandgasschakt på en förskolegård och ett ventilationstorn precis intill ett bostadsområde. Fanns det inga bättre placeringar för Gula linjens tekniska anläggningar? Solnabornas hälsa borde tas på allvar, anser Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Just nu kan allmänheten lämna synpunkter på järnvägsplanen och detaljplanen för tunnelbanans nya gula linje mellan Odenplan och Arenastaden. Projektet innehåller så klart en hel del tekniska och praktiska utmaningar och på flera områden har det behövt göras kompromisser, till exempel har Arenastadens station flyttats till ett annat, billigare läge än det som först föreslogs. Nu kommer dock förslag om att kompromissa med Solnabornas hälsa och där måste vi sätta ned foten.

Den nya tunnelbanan kräver flera olika tekniska anläggningar. Det handlar bland annat om ett friskluftsintag som försörjer perrongerna med luft, ett schakt som ventilerar ut farliga brandgaser om det skulle inträffa en brand och ett ventilationstorn där förorenad luft från tunnelbanan släpps ut ovan jord. I detaljplaneförslaget har dessa anläggningar placerats på ytterst opassande platser. Friskluftsintaget ska enligt förslaget byggas vid E4:an, i handlingarna kan man läsa att ”Luften tas in ca 10 meter över E4:an för att få en så god luftkvalitet som möjligt”.

Friskluftsintag vid E4:n – vy från Tomtebodavägen

– Att bästa tänkbara luftkvalitet skulle uppnås genom att ta in luft ovanför Sveriges största väg, som på grund av den omfattande trafiken har höga halter av luftföroreningar, måste jag starkt ifrågasätta, säger Bernhard Huber.

Det nämnda brandgasschaktet ska placeras på förskolorna Klöverns och Fyrklöverns förskolegård i Råsunda. Förutom det anmärkningsvärda i att ventilera ut brandgaser på barnens lekplats kommer gården bli mindre och trängseln öka, framför allt under byggskedet. För sin hälsa och motoriska utveckling har barn ett stort behov av tillräckligt stora ytor för lek och utevistelse, därför är den föreslagna placeringen av brandgasschaktet problematisk.

Slutligen föreslås att ventilationstornet från tunnelbanan ska placeras bara 25 meter från bostäderna i kvarteret Fogdevreten utmed Solnavägen. Där ska ut all luft från tunnelbanans sträckning mellan Odenplan och Arenastaden ofiltrerat ventileras ut. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen för projektet kommer partikelhalterna i bostadsområdet att fördubblas vintertid jämfört med idag. Risken är att en stor del av den förorenade luften kommer att sugas in i bostäderna via ventilationen. Men det behöver inte bli så, i handlingarna finns nämligen tre olika tänkbara placeringar för ventilationstornet. Ett av lägena ligger längre bort från bostäderna och bedöms som det bästa alternativet för de boendes hälsa. Tyvärr har man istället valt det alternativ som är sämst ur hälsosynpunkt med hänvisning till att den lösningen är billigare.

Ventilationstorn vid Fogdevreten

– Här finns uppenbara risker för att man planerar utifrån kortsiktiga ekonomiska kalkyler istället för vad som är bäst för människors hälsa på lång sikt. Vi i Miljöpartiet vill inte göra experiment med Solnabornas hälsa och därför anser vi att både friskluftsintaget, brandgasschaktet och ventilationstornet borde ges nya placeringar så att vi kan säkerställa bra luftkvalitet för barnen, de boende och resenärerna på gula linjen, avslutar Bernhard Huber.

360
Oskarsrogatan

I snart 15 års tid har små bostadsstugor stått på tillfälliga bygglov i Huvudsta. Varför bygger Solna inte ordentliga, permanenta bostäder och skapar en trevlig stadsmiljö? Svaret är Huvudstaleden i tunnel, ett vägprojekt från 60-talet som Solnaalliansen inte vill släppa.

På Oskarsrogatan i Huvudsta finns ett udda inslag i Solnas stadsmiljö och arkitektur. Där står nämligen 76 små stugor på ca 18 kvadratmeter vardera. Stugområdet som utgör studentbostäder etablerades våren 2002 och trots att avsikten då var att ha stugorna stående i sex år har det tillfälliga bygglovet förlängts upprepade gånger. Nuvarande bygglov gäller till och med sommaren 2017 och vid den tiden kommer stugorna alltså ha funnits i drygt 15 år.

Frågan om tillfälliga boendelösningar har under våren diskuterats friskt i Solna. Alla partier verkar i debatten vara överens om att det Solna ska erbjuda sina invånare är ordentliga, permanenta bostäder av god standard men trots detta har har man inte på 15 års tid hittat en bättre lösning än denna. Varför inte? Svaret är att över 50 år gamla idéer om trafikplanering bromsar Solnas utveckling.

Studentbostadsstugorna står nämligen på en “ruinmotorväg”, det som på 60-talet skulle bli Huvudstaleden, en del av en ny stadsmotorväg mellan Bromma och Stockholms innerstad. Men motorvägsprojektet avstannade och istället föreslogs att Huvudstaleden skulle gå i en tunnel under jord. Trots att mer än ett halvt sekel nu har passerat har tunnelprojektet ännu inte påbörjats men Solnaalliansen med Moderaterna i spetsen kämpar fortfarande med näbbar och klor för att få sin tunnel. Innan tunnelfrågan är i hamn kommer därför ingenting kunna ske med marken på Oskarsrogatan och inte heller med exempelvis kvarteret Ekelund vid Pampas (f d Arbetsmiljöverket).

Miljöpartiet är kritiska både mot byggandet av nya storskaliga vägar som skapar mer trafik och motverkar möjligheterna att uppnå de svenska och globala klimatmålen. Vi vänder oss även mot att Huvudstaleden tillåts lägga en död hand över hela stadsdelen Huvudstas utveckling.

– Att vi inte kan erbjuda studenter bättre boende än något som liknar friggebodar bara för att alliansen har en hang up för 60-talets trafikplanering är beklagligt, säger Victoria Johansson, vice gruppledare.

Miljöpartiet prioriterar annorlunda. Vi vill  minska trafiken i Huvudsta genom att omvandla de redan överbreda gatorna till trevliga stadsmässiga miljöer med mer utrymme för gående, cyklister och kollektivtrafik och mindre för biltrafik. Stadens översiktsplan utpekar Huvudsta som ett förtätningsområde och längs delar av den gamla ruinmotorvägen kan man bygga riktiga bostäder för både dagens och framtidens Solnabor. På så sätt får fler människor plats att bo än vad som är möjligt i ett 70-tal små stugor.

434

Staten vill bygga ut Mälarbanan genom Solna. Som kompensation kräver Solna stad ännu en utredning om en Huvudstaled i tunnel. Vi vill hellre att tågen stannar i Huvudsta, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Kommunfullmäktige beslutade den 25 januari om en principöverenskommelse mellan Trafikverket och Solna stad. Överenskommelsen lägger grunden för utbyggnaden av Mälarbanan genom Huvudsta från två till fyra spår. Det är ett omfattande ingrepp som riskerar att skapa en ännu skarpare barriär mellan stadsdelarna söder och norr om rälsen.

– Utformningen av Mälarbanans utbyggnad är central. Vi  hoppas på ett gediget planarbete som presenterar lösningar för hur barriäreffekten kan minskas snarare än ökas, säger Bernhard Huber.

I överenskommelsen kräver Solna stad en utredning om Huvudstaled i tunnel som kompensation. Idén om en tunnel har förföljt Solna sedan 60-talet men inte flyttat upp på den nationella dagordningen. Solna vill ha tunneln medan regionala och statliga aktörer ser projektet som ett lokalt särintresse och är högst tveksamma. Efter klimatavtalet i Paris är det inte heller motiverat att bygga mer bilinfrastruktur i ett storstadsområde.

– All forskning visar ju att fler vägar leder till mer trafik. Vad vi istället behöver är en förstärkning av kollektivtrafiken, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet i Solna.

Miljöpartiet föreslår en pendeltågsstation i Huvudsta som kompensation för Mälarbanans utbyggnad. Solna stad bör tydligt visa att en förstärkning av kollektivtrafiken är högsta prioritet. Om tågen stannar i Solna får invånarna konkret nytta av Mälarbanan.

– Att tro att det finns ekonomiskt utrymme för både pendeltågsstation och vägtunnel är naivt, säger Bernhard Huber. Och då är en station det självklara valet.

383

Miljöpartiet tycker att det är anmärkningsvärt att Solna stad förser Mark- och miljööverdomstolen med bristfällig information.

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) prövar för närvarande den överklagade detaljplanen för 600-700 bostäder vid Råstasjön. Solna stad har nu med hjälp av en advokatfirma skickat in ett omfattande yttrande med 13 bilagor till domstolen. I Solna stads huvudyttrande påstår kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) att den överklagade detaljplanen ska inräknas som Solnas åtagande i Stockholmsförhandlingen om att bygga 1000 bostäder i Arenastaden. Han menar att utbyggnaden av den gula tunnelbanelinjen står och faller med bostäderna vid Råstasjön.

— Det är helt enkelt fel, för ett politiskt beslut om att just Råstasjödetaljplanen måste ingå i Stockholmsförhandlingen finns inte, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Pehr Granfalk slirar också med sanningen när han påstår att det inte finns andra ytor i tunnelbanans influensområde som kan bebyggas för att fullgöra stadens åtagande. Sanningen är att det finns exploateringsmark i Arenastaden längs Dalvägen som Solna så sent som i våras definierat som ett möjligt bidrag till tunnelbanefinansieringen. Det finns även andra områden vid Solna station och i närliggande Frösunda som för närvarande prövas eller kommer att prövas för bostadsbyggnation. Vidare bör också delar av Hagalund anses vara inom Arenastadens södra tunnelbaneuppgångs influensområde. För Hagalund finns ambitiösa planer till förtätning med bostäder.

Det finns ett massivt medborgerligt motstånd mot byggnationen vid Råstasjön. Att Solnas politiska ledning nu lägger all prestige (och omfattande advokatkostnader) i att påstå att hela Stockholmsförhandlingen är i fara om detaljplanen inte godkänns är genant.

– Faktumet att Pehr Granfalk slirar med sanningen gentemot en av Sveriges högsta domstolar, är mycket anmärkningsvärt, avslutar Bernhard Huber.

Läs även Råstasjöns avgörande i Vi i Solna (10 nov 2015)!

391

Fler människor på mindre yta är framtidens svar på den klimatsmarta staden Solna. Genom att samtidigt exploatera kraftigt i kollektivtrafiknära lägen kan vi maximera miljö – och klimatvinsterna.

I helgen har Miljöpartiet haft sin årliga kongress. Gröna representanter från hela landet har mötts upp i Örebro för att ta beslut i frågor om föräldraförsäkringen, klimatpolitiken och bostadspolitiken. Just bostadspolitiken har hört till den frågan som det debatterats lite extra kring. För oss som bor i Solna som är en av landets absolut mest expansiva och attraktiva kommuner är frågan särskilt aktuell. Vi behöver inte blicka särskilt långt för att se en grävmaskin eller lyftkran som förbereder ännu en ny byggnation.

Konflikten kopplat till bostäder har tyvärr varit särskilt påtaglig inom just Miljöpartiet i många kommuner de senaste åren. Miljöpartister runtom i landet har företrätt bevarandeivrarnas och nej-sägarna och fördröjt bra bostäder på felaktiga grunder. Här bör vi tänka om.

Grönyta och ekologisk mångfald är viktiga delar av vår politik, men vi måste lyfta blicken och se vad som också kan göra klimatmässig skillnad. Fler människor som bor i centrala lägen och som har nära till bra kollektivtrafik kommer att vara avgörande om vi ska kunna nå både klimat och bostadsmålen. Miljöpartiet i Solna har drivit en bostadslinje med högre hus och kraftigare exploatering – framförallt i kollektivtrafiknära lägen. Tyvärr har säkerhetsreglerna kring Bromma flygplats stoppat detta. Flygplatsens höjdrestriktioner påverkar stora delar av norra Storstockholm negativt.

Matilda Baraibar, ledamot i Byggnadsnämnden för Miljöpartiet sammanfattar:

– Solnas centrala läge med både tunnelbana, tvärbana och pendeltåg gör att människor vill bo här. Utifrån ett klimatperspektiv är den täta och nära staden exemplarisk. Genom att bo tätt sparar vi på våra gemensamma resurser. För att ännu fler ska kunna bo i Solna måste vi bygga högre och ta större utrymme från bilarna. Parallellt bör områden som Råstasjön utvecklas och värnas. Grönområden och rekreationsområden är livsviktiga i den täta staden.

Foto: Matthew Wiebe

230

Istället för att köra bil måste vi som bor i Stockholmsregionen börja gå, cykla och åka kollektivt. Just nu är Stockholms läns landstings förslag till Stomnätsstrategi för Stockholms län ute på remiss. Miljöpartiet i Solna vill att Solna ska vara en kollektivtrafiktät stad. 

Miljöpartiet vill öka det kollektiva åkandet i, till och igenom Solna. För det krävs ett väl utbyggt kollektivtrafiksystem, med regionala kollektivtrafiklinjer som sträcker sig såväl norr-söder som väst-öst, med ett flertal knytpunkter både i och utanför Stockholms innerstaden. Dessa linjer skulle kunna ersätta mångas resväg med bil. 

Solna stad är tungt belastat av biltrafik. Stomnätsstrategin konstateras att en mängd tvärresor sker med bil genom västerort och att dessa i hög grad berör Solna. Varje dag kör mellan 50-140000 bilar på statliga och kommunala vägar i Solna.Konsekvensen av detta är långa restider, och framförallt avgaser, buller och höga partikelhalter i vår omgivning. Det måste förändras, och det finns bara ett säkert sätt att minska antalet bilar i Solna, genom att färre människor åker bil.

Tunnelbana: Av högsta prioritet är att lösa trafiken till Nya Karolinska Sjukhuset (NKS). Vi vill att en tunnelbanelinje dras från Odenplan till NKS och vidare till Solna centrum och Solna station. Båda hållplatserna skulle fungera som viktigt knutpunkt för kollektivtrafiken i norrort. Tunnelbana vid Solna station skulle ge Arenastaden och alla dess boende, arbetsplatser och besökare den kollektivtrafikkapacitet som stadsdelen kommer att behöva (…och förhoppningsvis minska behovet av antalet bilparkeringsplatser i området.)

Tvärbana: För att förenkla resandet mellan Bergshamra och Solna Centrum vill vi att tvärbana förlängs denna sträcka. Det skulle också förse Kollonvägen och Järvakrog med effektiv kollektivtrafik.

Stombuss: Det finns skisser på att en stombusslinje kan börja gå på Solnavägen mellan NKS och Solna centrum. Denna förändring kan ske inom kort och skulle kunna reducera biltrafiken på Solnavägen. I slutet av Solnavägen vid Solna Centrum och Gamla Råsundastadion planeras byggnation av både kontor och bostäder som kommer kräva ökad kollektivtrafik. I framtiden kan stombussen förvandlas till spårväg. I väntan på spårtrafik föreslår vi tidsreglerade körfält som reserverar ett fält för bussar under rusningstid då Solnavägen är överbelastad.

Pendeltågsstation i Huvudsta: En ny pendeltågsstation i Huvudsta skulle kunna vara ett alternativ för många bilister som har Solna/Huvudsta som mål eller utgångspunkt för dagliga resor. Pågående utbyggnaden av Citybanan och den kommande utbyggnaden av Mälarbanan från Tomteboda via Huvudsta till Sundbyberg och vidare till Kallhäll gör det kostnadseffektivt att också bygga en pendeltågsstation. Det vore orimligt att inte bygga pendeltågsstationen i Huvudsta då sträckning som planeras mellan Sundbyberg och Odenplan passerar Solna.

 

Susanne Nordling, Gruppledare