Etiketter Inlägg med etikett "miljö"

miljö

183

Visst vore det bra om fler föräldrar kände sig trygga med att låta sina barn gå eller cykla till skolan? Det handlar om barnens säkerhet, hälsa och frihet att själva ta sig runt. Flera kommuner har därför infört en ”bilfri vecka” i skolorna, en vecka då kommunen uppmanar föräldrar att inte skjutsa barnen i bil till skolan.

Efter en motion från Miljöpartiet ska Solna ta fram en plan för säkra skolvägar. Att införa en “bilfri vecka” då man på olika sätt fokuserar på barnens väg till skolan kan vara en del i arbetet. I Nacka erbjuder kommunen gratis cykelservice till barnen på skolor som deltar i den “bilfria veckan”. Det kan också bli ett bra tillfälle för kommunen att lyssna på synpunkter från föräldrar och barn om hur skolvägen kan bli bättre.

Enligt en undersökning från försäkringsbolaget IF är 58 % av landets rektorer oroliga för att en allvarlig trafikolycka ska ske vid deras skola. Den största trafikfaran är enligt rektorerna skjutsande föräldrar. En bilfri vecka löser inte problemet, men kan uppmuntra fler att skippa bilen till skolan. Vi ser gärna att även Kulturskolan och idrottsföreningar är med i en bilfri vecka.

Miljöpartiet tror att ett Solna där barnen rör sig mer och bilen mindre är ett bättre Solna för alla. Det är ofta tufft för föräldrar att få vardagen att gå ihop. Kan fler barn ta sig runt på egen hand minskar också stressen för många föräldrar. Det vinner alla på.

Victoria Johansson (MP), 2:e vice ordförande i Tekniska nämnden
T
obias Östberg (MP) 2:e vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden

Artikeln publicerades som insändare i Vi i Solna 22 april 2017. 

Fortsatt biltrafik på Sjövägen

Nu är ett beslut fattat: Solnas moderatledda styre vill ha kvar biltrafiken på Sjövägen. Miljöpartiets förslag om att stänga vägen för allmän trafik så att grönområdena vid Råstasjön och Lötsjön kan stärkas röstades ned.

Sjövägen, gatan som går söder och väster om Råstasjön, har varit en het politisk fråga under många år. Grunden är en trafikutredning om Arenastaden från 2008 som rekommenderade att Sjövägen skulle kunna stängas av för allmän trafik och ersättas av Råsta strandväg.

Sommaren 2013 föreslog de borgerliga partierna i dåvarande Stadsbyggnadsnämnden att det skulle utredas när och under vilka förutsättningar Sjövägen kunde stängas. Syftet var att avlägsna barriäreffekten mellan Råstasjön och Lötsjön och underlätta skapandet av ett sammanhängande grönområde. Detta mycket positiva förslag anslöt sig även Miljöpartiet och resten av oppositionen till. Strax innan kommunvalet 2014  presenterades utredningen vars slutsats var att Sjövägen kunde stängas så snart trafikplats Ritorp och Signalbron var färdigbyggda. I full politisk enighet fattades nämnden beslutet att stänga av Sjövägen för trafik senast före utgången av 2015.

– Det här var ett sällsynt exempel på bred politisk samsyn i en miljöfråga i Solna. Att stänga Sjövägen för allmän trafik skulle minska buller, vibrationer och utsläpp vilket vore positivt för växt- och djurlivet, framför allt på arters spridningsmöjligheter mellan de två grönområdena vid Råstasjön och Lötsjön, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet och andre vice ordförande i Tekniska nämnden.

Men samsynen varade inte längre. Beslutet om avstängning revs upp i slutet av 2015 och i över ett års tid har arbete pågått med förslag på andra omgestaltningar av Sjövägen.

På Tekniska nämndens möte den 15 mars 2017 föreslogs till slut en enkelriktning av Sjövägen i nordlig riktning. Miljöpartiet stod dock fast vid den ursprungliga planen på att stänga vägen för allmän trafik och la fram ett motförslag tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Det förslaget röstades ner. Nu blir det fortsatt biltrafik på Sjövägen.

– Det är tråkigt och ganska märkligt att de borgerliga partierna har bytt hållning i den här frågan. Det har inte framförts några bra argument för varför allmän biltrafik ska vara tillåten på Sjövägen. Vi föreslog ett stopp för bilar, prioritering av gående och cyklister och att Sjövägen skulle kunna användas som utryckningsväg och bussgata. Det hade varit en bättre lösning, särskilt inför bildandet av ett naturreservat runt Råstasjön, avslutar Victoria Johansson.

Läs yrkandet från MP, S och V.

180

Sveriges rödgröna regering visar globalt klimatledarskap. Nu vill vi att även Solna börjar ta klimatfrågan på allvar genom att sätta upp ett konkret mål om att bli en fossilbränslefri kommun.

Världens länder har kommit överens om att begränsa den globala uppvärmningen till max 1,5 grader. Nu behövs globalt ledarskap i klimatfrågan mer än någonsin och Sveriges rödgröna regering visar vägen! Miljö- och klimatbudgeten har höjts med 73% och Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer med 100% förnybar energi. Regeringen har också presenterat en klimatlag som gör det olagligt att prioritera bort klimatet. Lagen är ett historiskt beslut och ett tydligt exempel på Sveriges offensiva klimatpolitik.

Nu är det dags för en klimatoffensiv även i Solna! Alla kommuner måste bidra aktivt i klimatarbetet för att vi ska kunna nå de svenska och globala klimatmålen. Därför föreslår Miljöpartiet i en motion att Solna ska ta fram en klimatstrategi för hur vår kommun senast 2040 ska bli helt fossilbränslefri. I länet har redan Stockholm, Sollentuna, Täby, Sigtuna, Botkyrka, Södertälje och Nynäshamn bestämt sig för att bli fossilfria. Vi vill att även Solna tar ansvar och visar på klimatledarskap.

Förutom en handlingsplan för att minska Solnas klimatpåverkan måste klimatstrategin innehålla en plan för kommunens klimatanpassning. Även om klimatutsläppen reduceras kommer det att dröja innan uppvärmningen stannar av. Därför måste samhällets sårbarhet för klimatförändringarna minskas genom beredskap för och anpassning till sådant som högre temperaturer, mer nederbörd, ökad risk för översvämningar och värmeböljor.

243

Höjda lärarlöner, satsningar på miljö och cykelinfrastruktur samt bättre beredskap för flyktingmottagandet – det är de viktigaste punkterna i Miljöpartiets förslag till budget som finansieras med en skattehöjning på 38 öre.

Under 2016 har flera olika undersökningar visat på att utvecklingen i Solnas skolor går åt fel håll. Elevernas och föräldrarnas nöjdhet med skolan minskar, resultaten sjunker och lärarnas löner har halkat efter jämfört med våra grannkommuner. Arbetsmiljön är ansträngd och många lärare berättar att de inte hinner med alla arbetsuppgifter. För att vända trenden krävs resurser för bland annat minskade barngrupper och klasstorlekar samt en tydlig lärarsatsning.

– Vi lägger hela 14 miljoner på höjda lärarlöner och 22 miljoner på personalförstärkningar. Satsningen gäller alla skoltyper, både förskola, grundskola, gymnasium och fritidshem, säger Bernhard Huber, kommunalråd och gruppledare för Miljöpartiet.

Kommunen har länge haft för låga ambitioner och saknat resurser för miljöarbetet. År 2017 ska Solna anställa en miljöstrateg vilket är positivt men inte tillräckligt för att kompensera den ständiga underfinansieringen av miljöåtgärder. Miljöpartiet vill ha ett helt hållbarhetsteam som jobbar kommunövergripande med miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet och som bland annat ska ta fram en klimatstrategi för Solna. Dessutom förstärker vi det viktiga arbetet med miljöövervakning och miljötillsyn med 5 miljoner, investerar 10 miljoner i renare vatten i våra vattendrag och lägger 10 miljoner extra på energieffektivisering och förnybar energi.

Solna har länge pratat om att ta fram en cykelplan och 2016 blev den första delen klar efter fyra års arbete. Nu är det dags att gå från ord till handling, börja prioritera cykel och vidta konkreta åtgärder ute på marken. Miljöpartiet investerar därför 20 miljoner mer än alliansen för att på allvar börja bygga modern cykelinfrastruktur i Solna. Vi satsar också 2 miljoner på att anställa personal som jobbar särskilt med hållbara transporter i stadsplaneringen för att trafiklösningarna för exempelvis cyklister ska bli bra från början.

– Alliansen har de senaste åren satsat bara en eller två miljoner på cykel i Solna. I år tar de ett litet kliv framåt men det löser inte på långa vägar problemen. Solna är ökänt bland länets cyklister på grund av de dåliga cykelvägarna, det kommer krävas mycket för att beta av det skuldberget, säger Victoria Johansson, vice gruppledare.

Miljöpartiet stärker upp arbetet med flyktingmottagande. Under 2017 ska kommunen välkomna 385 nyanlända Solnabor och då krävs beredskap både med bostäder, platser inom förskola och skola, vuxenutbildning, äldreomsorg, socialtjänst med mera. Vi förstärker nämnderna så att de har bättre möjligheter att ta ansvar för de människor som flyr undan krig och förföljelse. Även investeringsbudgeten utökas.

– Vi vill att mottagandet av flyktingar även fortsättningsvis ska hålla hög nivå, avslutar Bernhard Huber.

Fakta om Miljöpartiets budget

Största satsningen i driftbudget (utöver Alliansens budget)

37 mkr till Barn- och utbildningsnämnden
varav
14 mkr på höjda lärarlöner
22 mkr på personalförstärkning
1 mkr på bättre mat
Satsningar gäller alla skoltyper, dvs förskola, grundskola, gymnasium och fritidshem

Största satsningen i investeringsbudget (utöver Alliansens budget)

100 mkr för nybyggnation av skolor, äldreboenden, kultur- och idrottslokaler m.m. (500 mkr 2017-2021)
20 mkr för cykelinvesteringar (100 mkr 2017-2021)

Föreslagen skattesats 17,50

Budget 2017

Ladda ned Miljöpartiets budgetförslag.

 

282
Tillsyn av båtklubbar och skydd av Solnas vattendrag är två områden som det saknas resurser till i Solna.

Alliansen nonchalerar än en gång kommunens miljöarbete genom att rösta ned ett förslag om mer pengar till bevakning av buller, luftföroreningar, vattenkvalitet och gifter.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ett stort ansvar för Solnas miljö. Utmaningarna är dock stora. Våra vattendrag Brunnsviken, Ulsvundasjön, Edsviken och Igelbäcken är fulla av miljögifter och övergödande ämnen. På flera platser är partikelhalterna i luften alldeles för höga vilket är skadligt för hälsan. Stora delar av kommunen är hårt utsatta för trafikbuller som leder till stress, sömnstörningar och hjärt- och kärlsjukdomar. Gifter som orsakar hormonstörningar och skadar djur och växter finns i plastleksaker på förskolor, möbler på äldreboenden, konstgräs på fotbollsplaner och kanske till och med i marken vid barnens lekplatser.

För att minska de negativa miljöeffekterna och riskerna för människors hälsa måste Solna jobba hårt för att minska bullret och utsläppen. Kommunen tar dock inte sitt ansvar. I Miljö- och hälsoskyddsnämndens budget saknas nämligen pengar för att ha råd med allt det viktiga arbete som behöver göras.

– Den senaste bullerkartläggningen från 2008 är inaktuell men inte en enda arbetstimme ska läggas på att uppdatera den. Enligt lagen måste Solna mäta luftkvaliteten men det har aldrig funnits någon mätstation i kommunen. För att rädda våra förorenade vattendrag behövs en strategi för god vattenstatus men den har helt strukits ur verksamhetsplanen, säger Jacques de Maré, ledamot i Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Varje år görs en kalkyl över nämndens resursbehov men när budgeten presenteras saknas alltid finansiering. I år är det värre än någonsin, skillnaden mellan behovet och tilldelade resurser motsvarar nästan tre heltidstjänster. Miljöpartiet anser att Solna inte har råd att snåla i frågan om miljön och invånarnas hälsa. Därför föreslog vi att budgeten skulle återremitteras så att nämnden kunde be om mer resurser. Det tillskott som skulle behövas motsvarar ungefär en promille av kommunens totala budget. Tyvärr röstade alliansen ner förslaget och accepterade därmed att verksamheten underfinansieras ännu ett år.

– Alliansens ständiga nedprioritering av Miljö- och hälsoskyddsnämnden visar på bristande respekt för lagstiftningen och för kommunens invånare. Om Solnaborna själva fick välja tror jag att de skulle tycka att en promille av budgeten var ett lågt pris att betala för en bättre och mer hälsosam miljö, säger Jacques de Maré.

255

Miljöpartiet vill att alla barn i Solna ska ha en säker väg till skolan. Om barn kan gå och cykla tryggt är det bra för miljö och hälsa – och det minskar stressen för föräldrar som slipper skjutsa med bil.

I en liten kommun som Solna borde de flesta barn kunna ta sig till skolan till fots eller på cykel. Tyvärr har Solnas stadsplanerare under många år prioriterat bilen och inte sett till att skapa säkra skolvägar. Många föräldrar känner därför att skolvägen inte är trygg och skjutsar barnen med bil istället. Den utvecklingen vill Miljöpartiet vända och här finns bara vinnare.

– Om föräldrar känner sig trygga med att barn, som har åldern inne, kan ta sig själva till skolan så blir vardagen mindre stressig för hela familjen. Då behöver man inte skjutsa eller ens följa dem till skolan, säger Tobias Östberg, 2:e vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden och ledamot i kommunfullmäktige.

Vid sista kommunfullmäktige före sommaren lämnade Miljöpartiet in en motion om att Solna ska utarbeta en plan för säkra skolvägar. Det första som behöver göras är en kartläggning av dagens trafikmiljö kring skolorna. I det arbetet är det viktigt att föräldrar och barn får berätta om faror de upplever på skolvägen.

Utifrån kartläggningen kan man sedan gå vidare med insatser för att förbättra situationen där det behövs. Här finns också mycket att lära av andra kommuner som länge jobbat aktivt med frågan. Det kan handla om allt från farthinder och avsmalningar till avlämningsplatser en bit ifrån skolan istället för mitt framför huvudentrén.

Solna skulle då också kunna bedriva kampanjer för att få fler att gå och cykla till skolan. Och varför inte låta en cykelreparatör som kan göra enklare reparationer stå vid skolan nu i början av terminen?

För att förbättra situationen på lång sikt krävs ett strategiskt arbete vid planering och projektering av nya skolor där säkra skolvägar ska vara med från början.

– Får vi en tryggare trafikmiljö kring skolorna kommer fler barn ta sig för egen maskin till skolan. Det är bra för miljö och hälsa, men ökar också barnens frihet, säger Tobias Östberg.

447
Jacques de Maré, Miljöpartiets ledamot i Miljönämnden, kräver en handlingsplan för mikroplast.

Mikroplast som hamnar i havet och på åkrar skadar djur och natur. Miljöpartiet kräver nu att Solna tar fram en handlingsplan för att minska utsläpp och spridning av mikroplast.

Mikroplaster är små bitar av plast som är max 5 mm i diameter men ofta så små som mikroskopiska partiklar. De används i en rad kosmetiska produkter och i tandkräm men de kommer även från större plastförpackningar som sönderdelats och från till exempel klädesplagg i fleece som tvättas. Den allra största källan till utsläpp av de små plastpartiklarna är dock trafiken genom slitage av bildäck och vägbeläggning. Den näst största utsläppskällan är granulat från konstgräsplaner, de små kulorna som ligger mellan stråna och gör konstgräset behagligt att springa på.

En konsekvens av mikroplastens spridning är den negativa påverkan på djurlivet i våra hav. Aktuell forskning visar att fiskyngel föredrar att äta plast framför plankton vilket får dem att sluta växa och förändra sina naturliga beteenden, något som försämrar deras överlevnadschanser. Problemet finns även inom jordbruket eftersom mikroplaster som rinner ut i avlopp och leds till reningsverk sedan hamnar som avloppsslam på våra åkrar. På de här sätten ökar mängden plast för varje steg i näringskedjan – ett fiskyngel äter plasten, fiskynglet äts av en större fisk som äts av en fågel och vi människor riskerar att få i oss partiklarna i mat som odlats på plastförorenad jordbruksmark. Eftersom mikroplasten binder olika miljöföroreningar till sig är detta en mycket oroande utveckling.

Naturvårdsverket arbetar just nu med att kartlägga mikroplastens spridningsvägar. Målet är att nästa sommar kunna presentera förslag på både hur uppkomsten av mikroplatser kan förebyggas och på hur spridningen kan förhindras. Arbetet utförs i samverkan med näringslivet, avfallsorganisationer och miljöorganisationer men även med landsting och kommuner som har en viktig roll.

– Vi vet redan tillräckligt mycket om problemet med mikroplast för att börja arbeta, säger Jacques de Maré, ledamot i Miljö- och hälsoskyddsnämnden och ersättare i kommunfullmäktige. Därför föreslår vi att Solna tar fram en handlingsplan för att minska utsläpp och spridning av mikroplast, med fokus på de största utsläppskällorna.

En handlingsplan kan exempelvis omfatta att göra en översyn av stadens inköpspolicy och sluta köpa produkter som innehåller mikroplast, att bedriva aktiv konsumentupplysning gentemot solnaborna om hur de kan hjälpa till med att minska plastavfallet, att se över den egna avfallshanteringen samt frågan om dagvatten och avloppsrening samt att förbättra skötseln och hanteringen av stadens konstgräsplaner och förbereda för byte av dagens plastgräs med gummigranulat till mindre miljöskadliga alternativ.

Läs Miljöpartiets Motion om att ta fram en handlingsplan för mikroplast som lämnas in till kommunfullmäktige den 20 juni 2016.

272

 

När Miljöpartiet våren 2015 frågade Moderaterna om Solna hade för avsikt att gå med i någon organisation för kommunalt miljösamarbete blev svaret nej. Nu har de dock ändrat sig och ansökt om medlemskap i Sveriges Ekokommuner.

”Tänk globalt, agera lokalt” är ett uttryck som ofta används när man pratar om miljöfrågor och i Sverige är det just på lokal nivå, i kommunerna, som den största delen av miljöarbetet utförs. Globalt sett bor det dessutom fler människor i städerna än på landsbygden och allt oftare lyfts städer fram som drivkrafter för förändring. Hur våra städer utvecklas i framtiden kommer att vara avgörande för arbetet med miljö, klimat och hållbarhet.

Miljöpartiet har länge önskat att Solna stad skulle visa framfötterna på miljöområdet och dra sitt strå till stacken. För trots att Solna är en liten och tätbebyggd kommun med god tillgång till kollektivtrafik och miljömärkt fjärrvärme finns det fortfarande en hel del kvar att jobba på. I tidningen Miljöaktuellts årliga ranking över Sveriges miljöbästa kommuner har Solna rasat flera år i rad. Plats 122 år 2013 blev plats 166 år 2014 och förra året hamnade Solna på bottennoteringen 284 av 290 kommuner. Miljöpartiet har sett detta som ett tydligt tecken på att Solna är i behov av stöd, inspiration och motivation för att utveckla och vitalisera sitt miljöarbete. Det är något Solna skulle kunna få genom medlemskap i någon eller flera organisationer för kommuner som samarbetar kring miljöfrågor, exempelvis Sveriges Ekokommuner.

Våren 2015 frågade Miljöpartiet kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) om Solna stad hade för avsikt att gå med i exempelvis Sveriges Ekokommuner. Svaret blev nej, han ansåg att det var “svårt att hitta kommuner som liknar Solna att nätverka med” eftersom kommunerna som är med i organisationen “i många fall har andra förutsättningar och därmed utmaningar än Solna”. Det finns många invändningar mot det påståendet eftersom det finns flera andra små, tätbefolkade, expansiva kommuner i storstadsregioner som är medlemmar i olika samarbetsorganisationer för miljöfrågor. Och nu verkar även Solnamoderaterna ha tänkt om. Idag gick de ut med ett pressmeddelande om att Solna trots allt har ansökt om medlemskap i Sveriges ekokommuner.

Miljöpartiet välkomnar denna kursändring från Solnamoderaterna och alliansens sida. Det är oerhört positivt att de har tagit inspiration av våra förslag i kommunfullmäktige och de debatter vi har initierat. Nästa gång hoppas vi bara på att det går att hitta samsyn lite tidigare så att vi inte behöver vänta i över ett år!

– Det är inte en dag för tidigt, säger Miljöpartiets vice gruppledare Victoria Johansson. Vi i Miljöpartiet har länge sagt att vi tror att det är nödvändigt för Solna att samarbeta med andra kommuner i miljöfrågor och lära av de som ligger i framkant. Nu hoppas vi på att Solna höjer sina ambitioner i miljöarbetet.

Sveriges Ekokommuner är världens äldsta kommunnätverk för hållbar utveckling. Här samarbetar 101 kommuner och landsting och lär av varandra för ett mer hållbart Sverige med utgångspunkt i gemensamma nyckeltal och hållbarhetskriterier.

304
Solnas alliansstyre bryr sig inte om hållbarhet.

När det väl gäller är Solnaalliansens miljöambitioner inte mycket värda. Senaste exemplet är upphandlingen av kommunens elleverantör, där de inte ville gå med på vårt förslag att enbart köpa förnyelsebar el.

När tekniska nämnden i mars skulle upphandla en ny elleverantör var det för oss i Miljöpartiet självklart att man skulle välja miljövänliga energikällor som sol, vind och vatten. Det var det inte för Alliansen. Moderaterna kom än en gång ut som rikets främsta kärnkraftskramare. Och Centerpartiet verkade ha tappat sin gröna röst. Alliansens politiker vägrade helt enkelt att gå med på oppositionens förslag att bara köpa el från förnyelsebara energikällor. Det rimmar illa med stadens miljöpolicy som antogs förra året.

Hållbarhet är tydligen något man som Allianspolitiker mest skyltar med under Earth Hour. När ord ska omsättas i handling är Solnas styre fortfarande ur LED. Medan andra kommuner har förstått att 100% förnyelsebart är framtiden går Solna fortfarande mot strömmen. Miljöpartiet ansåg att elupphandlingen var rätt tillfälle att lägga in en stöt för hållbarhet, men det fick tyvärr inte avsedd effekt.

Victoria Johansson (MP), vice gruppledare och 2:a vice ordf i Tekniska nämnden

Texten publicerades som insändare i Mitti Solna (26 april 2016) med rubriken ”Alliansen bryr sig inte om hållbarhet”

367

Alla partier är överens om Solnas nya översiktsplan. När vi nu ska arbeta vidare med mer konkreta planer och byggprojekt kommer vi i Miljöpartiet att fokusera på två saker: hållbar stadsutveckling och bättre medborgardialog.

På kommunfullmäktige 21 mars 2016 antogs Solna stads nya översiktsplan som tar sikte på hur Solna ska växa och utvecklas fram till år 2030. Planen ersätter den tidigare som har gällt sedan 2006. Miljöpartiet står, precis som övriga partier i kommunen, bakom det nya dokumentet som med stora penseldrag målar upp en riktning för vår framtida stadsplanering. Vi anser att det är mycket värdefullt och positivt att alla partier har kunnat enas om en beskrivning av de utmaningar som vår stad står inför och övergripande strategier för att hantera dem.

Samtidigt är vi medvetna om att när strategier och prioriteringar ska konkretiseras kommer vi politiker göra olika bedömningar av vad som är viktigast och hur vi ska gå till väga. Översiktsplan 2030 är helt enkelt ett dokument som kan tolkas på flera sätt och det är både en styrka och en potentiell svaghet, för det ställer höga krav på oss som politiker när vi gör våra tolkningar.

I detta kommer Miljöpartiet fortsätta betona hållbarhetsperspektivet och verka för att Solna verkligen ska bli den attraktiva, sammanhållna och levande stad som vi alla pratar om: med hållbar miljö, ett modernt transportsystem och med en stadsplanering som tar tillvara och utvecklar våra värdefulla och uppskattade park-, natur- och kulturmiljöer.

I arbetet med översiktsplanen har vi vid flera tillfällen poängterat vikten av medborgardialog och att lyssna på vad Solnabor tycker och vill i frågan om kommunens utveckling. Vi har också kommit med kritik mot processen när vi har upplevt att man varken har lyssnat tillräckligt eller säkerställt att invånare från alla stadsdelar i Solna oavsett kön, ålder, inkomstgrupp, utbildningsnivå och bakgrund har getts möjligheter att påverka.

Översiktsplanen är ett av flera dokument som tillsammans skapar en helhet och ska styra stadsplaneringen. I den helheten ingår även exempelvis Solnas cykelplan, grönplanen och riktlinjer för bostadsförsörjningen. Arbetet med alla dessa dokument har dragit ut på tiden och satts på paus i väntan på en färdig översiktsplan. Nästa steg för Solna blir därför att återuppta arbetet med övriga planer och se till att de kompletterar de övergripande strategierna och de breda penseldragen med konkreta förslag och tydliga besked om vilka åtgärder som behöver vidtas för ett bättre cykelvägnät, trivsammare parker- och grönområden och för att klara bostadsbyggandet i kommunen. Även arbetet med att ta fram fördjupade översiktsplaner, program och detaljplaner för specifika byggprojekt kommer att få avgörande betydelse för hur Solnas utveckling verkligen blir.

Miljöpartiet i Solnas ställningstaganden under översiktsplaneprocessen

Samrådsyttrande (2015-08-31, 12 sidor)
Utställningsyttrande (KS 2015-11-16, 2 sidor)
Yttrande Antagande av Översiktsplan 2030 (KS 2016-03-07, 1 sida)

På Solna stads webbplats finns den slutgiltiga versionen av Solnas Översiktsplan 2030.

426

Solna stad behöver en finanspolicy som premierar hållbara affärsmodeller, menar Miljöpartiets Bernhard Huber och Joar af Ekenstam.

På kommunfullmäktige 25 januari behandlades en motion av Miljöpartiet om att uppdatera Solnas finanspolicy. Bernhard Huber och Joar af Ekenstam tycker att den nuvarande policyn från 2007 är för gammal och inte har hängt med i utvecklingen. Det finns ett ökat intresse för hållbara och alternativa investeringar men Solna har hittills inte tagit avstånd från exempelvis miljöförstörande kol- och oljebolag.

– Solna har fem miljoner kronor i Exxon Mobil, världens största privata oljebolag och ett av de mest miljöförstörande bolag som finns. Det här är oacceptabelt, det är inte sådan verksamhet Solna ska finansiera eller tjäna pengar på, säger Bernhard Huber.

Miljöpartiet föreslår därför en ny policy med högre etiska och miljömässiga krav och möjlighet att investera i exempelvis gröna obligationer, vindkraft och solceller.

Solna växer  snabbt och det finns många saker som behöver byggas och finansieras de närmaste åren.

– Genom att utfärda en grön obligation skulle Solna kunna locka andra investerare att bidra till byggandet av exempelvis en klimatsmart skolbyggnad. På samma sätt kan Solna välja att investera egna pengar i gröna obligationer istället för i miljöförstörande företag, säger Joar af Ekenstam.

Joar påminde i debatten om att utvecklingen inom hållbara investeringar går snabbt och att det är viktigt att inte bara skriva en policy som håller år 2016 utan att tänka långsiktigt och formulera en vision som står sig även i framtiden.

Det pågår just nu en översyn av finanspolicyn och kommunfullmäktige biföll motionen.

456

Kommunerna i Stockholms län ska ta fram en gemensam solkarta och Solna har tackat ja till att vara med. Det här är en mycket positiv utveckling som vi hoppas innebär ett startskott för Solna när det gäller investeringar i solenergi, säger Victoria Johansson (MP).

Solna. Smaka på namnet. Lägg till det att staden stoltserar med en sol i stadsvapnet och att intresset för solenergi i Sverige och världen närmast har exploderat. Är det inte märkligt att Solna har missat det uppenbara guldläget att anspela på solen när vi sätter vår stad på kartan? Det är dessutom hög tid att växla upp arbetet med miljö- och klimatfrågor, på FN:s klimatkonferens COP21 i Paris kom världens länder överens om ett globalt klimatavtal. För att nå klimatmålen krävs stora insatser av alla länder, och städer.

I våras skrev Miljöpartiet en motion där vi föreslog att Solna skulle ta fram en solkarta som visar hur mycket energi de olika hustaken i staden har potential att producera. Solkartan är ett bra och enkelt redskap för att hitta lämpliga placeringar av solceller och solfångare. Sedan vi la fram förslaget har KSL, Kommunförbundet Stockholms Län, erbjudit alla sina medlemskommuner att vara med och ta fram en gemensam solkarta. Förhoppningsvis kan solkartan vara färdig redan till sommaren. Med hjälp av kartan kan stadens fastighetsavdelning redan under nästa år börja välja ut de bästa byggnaderna att sätta upp solceller eller solfångare på.

Då kan Solna bli en riktig solstad!