Etiketter Inlägg med etikett "skola"

skola

140

Visst vore det bra om fler föräldrar kände sig trygga med att låta sina barn gå eller cykla till skolan? Det handlar om barnens säkerhet, hälsa och frihet att själva ta sig runt. Flera kommuner har därför infört en ”bilfri vecka” i skolorna, en vecka då kommunen uppmanar föräldrar att inte skjutsa barnen i bil till skolan.

Efter en motion från Miljöpartiet ska Solna ta fram en plan för säkra skolvägar. Att införa en “bilfri vecka” då man på olika sätt fokuserar på barnens väg till skolan kan vara en del i arbetet. I Nacka erbjuder kommunen gratis cykelservice till barnen på skolor som deltar i den “bilfria veckan”. Det kan också bli ett bra tillfälle för kommunen att lyssna på synpunkter från föräldrar och barn om hur skolvägen kan bli bättre.

Enligt en undersökning från försäkringsbolaget IF är 58 % av landets rektorer oroliga för att en allvarlig trafikolycka ska ske vid deras skola. Den största trafikfaran är enligt rektorerna skjutsande föräldrar. En bilfri vecka löser inte problemet, men kan uppmuntra fler att skippa bilen till skolan. Vi ser gärna att även Kulturskolan och idrottsföreningar är med i en bilfri vecka.

Miljöpartiet tror att ett Solna där barnen rör sig mer och bilen mindre är ett bättre Solna för alla. Det är ofta tufft för föräldrar att få vardagen att gå ihop. Kan fler barn ta sig runt på egen hand minskar också stressen för många föräldrar. Det vinner alla på.

Victoria Johansson (MP), 2:e vice ordförande i Tekniska nämnden
T
obias Östberg (MP) 2:e vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden

Artikeln publicerades som insändare i Vi i Solna 22 april 2017. 

279
Bagartorps skolområde

Bagartorpsskolan lades ned 2014, nu förlorar man ungdomsgården Torpet. Miljöpartiet vill se en annan utveckling för Bagartorp och föreslår en rad investeringar så att stadsdelens skolområde kan blomma upp igen.

Bagartorp är en stadsdel som under en längre tid fått stå tillbaka i Solnas stadsplanering. All kraft har lagts på andra områden i kommunen. Verksamheter har flyttat eller planeras flytta till nya Järvastaden och Ulriksdal. Bagartorpsskolan avvecklades höstterminen 2014 i samband med att nya Ulriksdalsskolan öppnade. Nyss kom beskedet att även den uppskattade ungdomsverksamheten Torpet ska flytta till Järvastaden.

Miljöpartiet vill se en annan väg för Bagartorp. I en motion till fullmäktige kräver vi en ordentlig upprustning av Bagartorps skolområde. Den kulturhistoriskt värdefulla skolmiljön bör stegvis renoveras och kompletteras med nya lokaler. Vi vill att skolområdet ska blomma upp igen med utökad kommunal skolverksamhet som kan avlasta Ulriksdalsskolan. Med förskolor i ordentliga byggnader istället för tillfälliga moduler. Och med nya lokaler för ungdomsgården Torpet, som vi vill ha kvar i området. Lokalerna ska vara anpassade för alla åldrar och även ge utrymme till kultur och föreningsliv på kvällar och helger. På så sätt får stadsdelen en levande kärna och en mötesplats för sociala aktiviteter även i framtiden.

Läs mer om Miljöpartiets förslag: Motion om Bagartorps framtid

155

Privatiseringen av Bergshamraskolan stoppades. – Det är en stor seger för den lokala demokratin och för alla föräldrar som har engagerat sig, säger Tobias Östberg (MP).

Det har varit tre turbulenta veckor sedan Alliansen och Bergshamrapartiet gick ut med att de ville låta den privata friskoleaktören Raoul Wallenbergskolan (RWS) ta över skolan. Redan de första dagarna startade föräldrar i Bergshamra en namninsamling mot att privatisera skolan som snabbt samlade över 450 namn. Det ledde till att Alliansen på kommunstyrelsens sammanträde den 16 januari 2017 bordlade frågan om RWS intresseanmälan och sköt upp beslutet i två veckor. Syftet var att “ge föräldrarna möjlighet att sätta sig in i saken och inte behöva känna sig överkörda”. Ett politiskt beslut skulle istället fattas på ett extrainsatt möte den 30 januari. Företrädarna för RWS hade å sin sida lovat att de inte skulle gå vidare med idén om att starta en skola i Bergshamra om de inte hade föräldrarnas stöd.

Den 28 januari blev det väldigt tydligt vad föräldrarna tyckte. Föräldrarådet på skolan hade genomfört en enkätundersökning som visade att en överväldigande majoritet ställde sig negativa till att låta RWS ta över driften för Bergshamraskolan. Företrädare för Alliansen kommenterade i sociala medier att de fick fundera ordentligt på saken men att det mot bakgrund av denna information föreföll svårt att gå vidare med ärendet.

Den 30 januari fanns det dock inte längre något ärende att ta ställning till för kommunstyrelsen. Efter att ha tagit del av föräldrarnas åsikter hade även RWS konstaterat att det inte fanns stöd för deras idé och de drog därför tillbaka sin intresseanmälan. Privatiseringen stoppades i sista stunden.

– Nu måste arbetet med att vända trenden för Bergshamraskolan fortsätta, säger Tobias Östberg (MP), förälder med barn i Bergshamraskolan och ledamot i kommunfullmäktige.

Föräldrarna har slitit hårt och visat att en majoritet vill ha en kommunal skola i Bergshamra, nu är det dags för politikerna att kliva in och axla ansvaret. Vilken väg framåt Alliansen väljer för att lyfta Bergshamraskolan är dock oklart. Ledande politiker har på möten och i sociala medier pratat om nedskärningar, exempelvis att lägga ned högstadiet.

– Sådana spekulationer är oroväckande och det sista Bergshamraskolan behöver nu, säger Tobias Östberg som också lyfte frågan på kommunfullmäktige den 30 januari.

Kampen för att bevara en kommunal skola i Bergshamra är vunnen för den här gången men det blir sannolikt inte den sista striden.

162

Alliansen och Bergshamrapartiet vill avveckla den kommunala skolan i Bergshamra och låta den privata friskoleaktören Raoul Wallenbergskolan ta över. Miljöpartiet är emot förslaget. Vi tycker att Bergshamraskolan även fortsättningsvis ska vara en kommunal skola.

Genom beskedet att vilja lägga ner Bergshamraskolan och överlåta de tomma lokalerna till Raoul Wallenbergskolan (RWS) har Alliansen och Bergshamrapartiet skapat en kaotisk situation för hela stadsdelen. Förslaget kom helt oväntat för alla inblandade, föräldrar, elever och personal, och fanns på intet sätt med i Solnas verksamhetsplanering för 2017.

Frågan om Bergshamraskolans framtid och utveckling har diskuterats och debatterats mycket de senaste åren. Då man under en längre period har tappat elever har en ond cirkel med dålig ekonomi och budgetunderskott skapats. Det finns ett tydligt behov av att stärka skolan och locka fler elever och lärare. Flera viktiga och positiva insatser med just det syftet har gjorts, exempelvis satsningar på att rusta upp lokaler och att bygga upp en välfungerande IT-infrastruktur på skolan. Det är också viktigt att minnas att utbildningen på Bergshamraskolan håller hög kvalitet och att resultaten är goda. Miljöpartiets utgångspunkt är därför att den positiva utvecklingen som har inletts på Bergshamraskolan ska fortsätta. Att vända en trend går inte över en natt utan kräver hårt och långsiktigt arbete. Nu gäller det att kommunen håller i och bygger vidare på det satsningar som gjorts, istället för att ge upp.

Processen kring Bergshamraskolan och RWS har varit under all kritik. Det är inte ansvarsfullt att med en veckas varsel informera elever, föräldrar och personal om en så genomgripande förändring. Försök till dialog och förankring gjordes först efter att både politiker och media hade kommunicerat att den kommunala skolan ska läggas ner och att en privat aktör kommer att ta över. Därefter har informationen till stor del varit splittrad och motsägelsefull. Därför är det tveksamt om föräldrar kommer lita på besked om att frågan inte kommer drivas mot deras vilja. Just nu finns en stor oro bland både elever och föräldrar kring vad som ska hända med skolan och den oron kommer att bestå.

Stoppa privatiseringen av Bergshamraskolan

Om skolan ska övergå från kommunal till privat regi uppstår ett slags vakuum på 1,5 år inför verksamhetsövergången. Under denna period finns en stor risk för fortsatt elev- och personalflykt då elever och lärare söker sig till skolor med en mer stabil tillvaro och förutsägbar framtid. Det finns också en mängd frågetecken kring vilka satsningar och förändringar till det bättre som kan förväntas göra på en skola vars nuvarande verksamhet inom en snar framtid planeras att läggas ner. Vi ser därför stora risker med den process som Alliansen på detta sätt har dragit igång, oavsett vilket utfallet blir.

Dessutom finns många oklarheter kring detaljerna. Vad händer exempelvis med fritidsgården Q-lan om RWS tar över skolverksamheten? Kommunen är just nu mitt uppe i en omorganisation av fritidshemmen för att följa skollagen och det innebär att fritidsverksamheten på bland annat Q-lan ska ligga under barn- och utbildningsnämndens ansvar, inte kultur- och fritidsnämndens. En sådan förändring innebär marginella förändringar när all verksamhet är kommunal men vad händer om Bergshamraskolan inte längre finns kvar? Vi ser en risk att även fritidsverksamheten drabbas negativt av den föreslagna verksamhetsövergången.

Vi undrar också om tillvägagångssättet, att Solna ska avveckla en kommunal skola till följd av ett privat företags intresse att ta över verksamheten, ens är lagligt. Exempelvis har ingen värdering av verksamheten gjorts. Det finns flera exempel på hur kommuner på tvivelaktiga sätt har knoppat av kommunala verksamheter som då tagits över av privata företag, Tibble gymnasium i Täby är ett känt fall. Det vore tråkigt om Solna skulle upprepa de misstag som gjorts i andra kommuner där avknoppningar visat sig vara olagliga.

Förslaget att avveckla Bergshamraskolan och låta en privat aktör ta över är tyvärr i linje med den Allianspolitik som Solna utsatts för senaste 20 åren, där Sveriges lägsta kommunalskatt är ett självändamål oavsett verksamheternas resursbehov. Det har länge varit alltför uppenbart att Solnas skolor i allmänhet och kanske Bergshamraskolan i synnerhet är i behov av mer resurser, men trots detta sker inga förändringar i budgetutrymmet. Med Miljöpartiets budgetförslag, som för 2017 gav 23 miljoner kronor mer till skola och fritidshem än Alliansens budget, hade alla skolor sett en bättre utveckling, även Bergshamraskolan.

Miljöpartiet värnar om principen att det ska finnas en kommunal skola i varje stadsdel. En kommun har ett ansvar för att tillhandahålla grundläggande service i alla stadsdelar och i det ingår att erbjuda en skola med bästa tänkbara kvalitet för barnen som bor där. I Bergshamra finns det både behov av och elevunderlag för en F-9-skola och att erbjuda en sådan är enligt oss en självklar del i kommunens kärnuppdrag. Att ersätta stadsdelens enda kommunala skola med en friskola är för oss inte ett alternativ. Det finns mycket kvar för kommunen att göra för att lyfta Bergshamraskolan, det som behövs är politisk vilja.

 

På kommunstyrelsens sammanträde den 16 januari 2017 skulle det formella beslutet fattas om att anta RWS erbjudande att ta över skolan. I sista sekund valde dock Alliansen att bordlägga ärendet och frågan kommer därför att hanteras på ett extrainsatt möte den 30 januari. Miljöpartiet ansåg inte att beslutet behövde skjutas fram och röstade på avslag. Även på mötet den 30 januari kommer Miljöpartiet att rösta nej till Alliansens förslag.

204

Höjda lärarlöner, satsningar på miljö och cykelinfrastruktur samt bättre beredskap för flyktingmottagandet – det är de viktigaste punkterna i Miljöpartiets förslag till budget som finansieras med en skattehöjning på 38 öre.

Under 2016 har flera olika undersökningar visat på att utvecklingen i Solnas skolor går åt fel håll. Elevernas och föräldrarnas nöjdhet med skolan minskar, resultaten sjunker och lärarnas löner har halkat efter jämfört med våra grannkommuner. Arbetsmiljön är ansträngd och många lärare berättar att de inte hinner med alla arbetsuppgifter. För att vända trenden krävs resurser för bland annat minskade barngrupper och klasstorlekar samt en tydlig lärarsatsning.

– Vi lägger hela 14 miljoner på höjda lärarlöner och 22 miljoner på personalförstärkningar. Satsningen gäller alla skoltyper, både förskola, grundskola, gymnasium och fritidshem, säger Bernhard Huber, kommunalråd och gruppledare för Miljöpartiet.

Kommunen har länge haft för låga ambitioner och saknat resurser för miljöarbetet. År 2017 ska Solna anställa en miljöstrateg vilket är positivt men inte tillräckligt för att kompensera den ständiga underfinansieringen av miljöåtgärder. Miljöpartiet vill ha ett helt hållbarhetsteam som jobbar kommunövergripande med miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet och som bland annat ska ta fram en klimatstrategi för Solna. Dessutom förstärker vi det viktiga arbetet med miljöövervakning och miljötillsyn med 5 miljoner, investerar 10 miljoner i renare vatten i våra vattendrag och lägger 10 miljoner extra på energieffektivisering och förnybar energi.

Solna har länge pratat om att ta fram en cykelplan och 2016 blev den första delen klar efter fyra års arbete. Nu är det dags att gå från ord till handling, börja prioritera cykel och vidta konkreta åtgärder ute på marken. Miljöpartiet investerar därför 20 miljoner mer än alliansen för att på allvar börja bygga modern cykelinfrastruktur i Solna. Vi satsar också 2 miljoner på att anställa personal som jobbar särskilt med hållbara transporter i stadsplaneringen för att trafiklösningarna för exempelvis cyklister ska bli bra från början.

– Alliansen har de senaste åren satsat bara en eller två miljoner på cykel i Solna. I år tar de ett litet kliv framåt men det löser inte på långa vägar problemen. Solna är ökänt bland länets cyklister på grund av de dåliga cykelvägarna, det kommer krävas mycket för att beta av det skuldberget, säger Victoria Johansson, vice gruppledare.

Miljöpartiet stärker upp arbetet med flyktingmottagande. Under 2017 ska kommunen välkomna 385 nyanlända Solnabor och då krävs beredskap både med bostäder, platser inom förskola och skola, vuxenutbildning, äldreomsorg, socialtjänst med mera. Vi förstärker nämnderna så att de har bättre möjligheter att ta ansvar för de människor som flyr undan krig och förföljelse. Även investeringsbudgeten utökas.

– Vi vill att mottagandet av flyktingar även fortsättningsvis ska hålla hög nivå, avslutar Bernhard Huber.

Fakta om Miljöpartiets budget

Största satsningen i driftbudget (utöver Alliansens budget)

37 mkr till Barn- och utbildningsnämnden
varav
14 mkr på höjda lärarlöner
22 mkr på personalförstärkning
1 mkr på bättre mat
Satsningar gäller alla skoltyper, dvs förskola, grundskola, gymnasium och fritidshem

Största satsningen i investeringsbudget (utöver Alliansens budget)

100 mkr för nybyggnation av skolor, äldreboenden, kultur- och idrottslokaler m.m. (500 mkr 2017-2021)
20 mkr för cykelinvesteringar (100 mkr 2017-2021)

Föreslagen skattesats 17,50

Budget 2017

Ladda ned Miljöpartiets budgetförslag.

 

196

Många klagar på maten i Solnas skolor. Miljöpartiet vill att kommunen gör en ny upphandling för att kunna ställa högre krav på skolmaten.
– Solnas barn förtjänar bättre mat, säger Bernhard Huber, Miljöpartiets kommunalråd.

Bra skolmat är en förutsättning för att elever ska må bra och orka koncentrera sig i skolan. Från föräldrar, elever samt skol- och förskolepersonal har det på senare tid kommit många klagomål på skolmaten i Solna. Många barn äter inte och orkar därför inte hela skoldagen.

Sedan 2014 levererar företaget Sodexo mat till kommunala skolor och förskolor. Nuvarande avtal går ut nästa sommar och om det inte sägs upp före nyår förlängs det i ett eller två år. Alliansen föreslår nu att avtalet ska förlängas i ett år.

– Att förlänga avtalet när många är missnöjda tycker vi inte rätt väg att gå. Miljöpartiet kräver en ny upphandling för att kunna ställa högre krav på skolmaten, säger Bernhard Huber.

Det spelar ingen roll hur näringsriktig maten är om den inte blir uppäten. Matens smak och uppläggning, miljön i matsalen och hela situationen kring måltiden påverkar hur eleverna äter. Här finns stort utrymme för förbättringar. Skolmaten ska också vara en del i det pedagogiska arbetet vilket kräver vuxennärvaro, engagemang och kunskap om hela matkedjan.

När det presenteras goda exempel på bra skolmat runt om i landet handlar det oftast om skolor där det finns en engagerad kock eller köksansvarig som har möjlighet att göra lokala anpassningar. Det handlar om allt ifrån inköp av råvaror till planeringen av menyer som tar hänsyn till elevernas önskemål. Den goda kvalitetens alla aspekter uppnås bäst vid tillagning direkt i skolan eller så nära skolan som möjligt.

– I Solna har man hittills valt storskalighet och upphandlat skolmaten från en och samma leverantör. Vi tror inte att detta är den bästa lösningen utan strävar efter mångfald och lokala lösningar, säger Bernhard Huber.
Både skolan och eleverna ska kunna påverka vad som serveras. Maten ska vara god och kännas schysst hela vägen från tillverkning till servering.

167

Under många år har Kulturskolan erbjudit ett digert program för Solnas skolor och förskolor. Musikpatrullen, teaterlek och sagostunder var exempel på uppskattade kulturaktiviteter som skolklasser och förskolegrupper kunde besöka utan kostnad. Över 6000 barn kom årligen i kontakt med Kulturskolans verksamhet som också sådde fröet för barnens intresse för musik, dans, teater senare i livet.

Men 2012 gjordes en drastisk omvändning. Under ledning av Marianne Damström-Gereben (L) lanserade kulturnämnden en ”marknadsmodell” som gick ut på att förskolor och skolor skulle betala för deltagandet i aktiviteterna. De flesta skolchefer insåg ganska direkt att man inte skulle ha råd att betala 50 kr eller mer per barn och vi ser nu vad det har lett till. Bara drygt 1000 barn kommer numera i kontakt med Kulturskolans erbjudande. Grundskolorna har helt slutat att köpa in sig på aktiviteterna. Följden av Liberalernas marknadsmodell för barnkulturen är helt enkelt en avveckling av en mycket uppskattad verksamhet.

Givetvis vill i Miljöpartiet inte ha det så och vi undrar därför om Kulturnämndens nuvarande ordförande, Peter Edholm (L), är beredd att återupprätta möjligheten för Solnas barn att kunna gå på roliga musikpatrullen, spännande teaterlek och mysiga sagostunder?

Tobias Östberg (MP) 2:a vice ordf i kultur- och fritidsnämnden
Bernhard Huber (MP) kommunalråd

Texten publicerades som insändare i Vi i Solna

202

Solnas stadsutveckling är inriktad på nya bostäder och kontor. Planeringen för skolor och förskolor går tyvärr inte lika bra. Miljöpartiet kräver att barnperspektivet får en mycket tydligare ställning i stadsplaneringen.

Barn tillbringar en stor del av sin tid i skola och förskola.  Att det finns byggnader och utemiljöer av god kvalitet är en förutsättning för att barnen ska kunna utvecklas på ett bra sätt. På senare tid har det staplats exempel på hur Solna helt har tappat bort barnperspektivet i planeringen:

  • I Järvastaden har man haft stora möjligheter att planera rätt från början. Tyvärr har planeringen för skolor och förskolor inte alls hängt med trots att stadsdelen riktar sig främst till barnfamiljer. Den nya skolan i Järvastaden har försenats ett antal gånger och kommer, när den öppnar 2017, inte ha tillräckligt med kapacitet. För de mindre barnen blir det gång på gång paviljonglösningar istället för riktiga förskolebyggnader av hög kvalitet. Senaste exemplet är paviljongerna på Igelbäckens förskola direkt intill naturreservatet.
  • I centrala Råsunda planeras det för en omdaning av kvarteret Bollen. Där kommer dock förskolegårdarna för de två befintliga förskolorna bli alldeles för små. Om man följde Boverkets råd för barns utemiljöer skulle gårdarna inte ens räcka för 10 barn vardera men där ska fem gånger så många trängas. Visst får man kompromissa i den täta staden, men här har man ändå gått över gränsen. (Gården till Montessoriförskolan som har 50 barn skulle bli knappt 400 kvm. Även gården för förskolan Stråket är med 500 kvm underdimensionerad.)
  • Arenastaden planerades som en stadsdel i världsklass, men tyvärr inte för barn. Än så länge finns det inte en enda skola eller förskola trots att behovet inom ett antal år kommer bli stort. Att bara förlita sig på utbudet i andra stadsdelar är ingen hållbar lösning. Här har man nog gett vika för de stora exploatörernas särintressen vilket är oerhört beklagligt.
  • De senaste åren har Solna stängt två skolor och strax därefter öppnat dem igen. Både Bagartorpsskolan och Fridhemsskolan genomgick detta öde. Och det gjorde inte saken bättre att man bytte namn på den ena skolan och förpassade själva skolverksamheten till en tillfällig paviljonglösning.

Miljöpartiet kräver en långsiktig planering för nya skolor och förskolor i Solna. Tyvärr verkar en sådan inte finnas vilket gör att man även fortsättningsvis behöver improvisera med nödlösningar på barnens bekostnad.

214

Miljöpartiet vill att alla barn i Solna ska ha en säker väg till skolan. Om barn kan gå och cykla tryggt är det bra för miljö och hälsa – och det minskar stressen för föräldrar som slipper skjutsa med bil.

I en liten kommun som Solna borde de flesta barn kunna ta sig till skolan till fots eller på cykel. Tyvärr har Solnas stadsplanerare under många år prioriterat bilen och inte sett till att skapa säkra skolvägar. Många föräldrar känner därför att skolvägen inte är trygg och skjutsar barnen med bil istället. Den utvecklingen vill Miljöpartiet vända och här finns bara vinnare.

– Om föräldrar känner sig trygga med att barn, som har åldern inne, kan ta sig själva till skolan så blir vardagen mindre stressig för hela familjen. Då behöver man inte skjutsa eller ens följa dem till skolan, säger Tobias Östberg, 2:e vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden och ledamot i kommunfullmäktige.

Vid sista kommunfullmäktige före sommaren lämnade Miljöpartiet in en motion om att Solna ska utarbeta en plan för säkra skolvägar. Det första som behöver göras är en kartläggning av dagens trafikmiljö kring skolorna. I det arbetet är det viktigt att föräldrar och barn får berätta om faror de upplever på skolvägen.

Utifrån kartläggningen kan man sedan gå vidare med insatser för att förbättra situationen där det behövs. Här finns också mycket att lära av andra kommuner som länge jobbat aktivt med frågan. Det kan handla om allt från farthinder och avsmalningar till avlämningsplatser en bit ifrån skolan istället för mitt framför huvudentrén.

Solna skulle då också kunna bedriva kampanjer för att få fler att gå och cykla till skolan. Och varför inte låta en cykelreparatör som kan göra enklare reparationer stå vid skolan nu i början av terminen?

För att förbättra situationen på lång sikt krävs ett strategiskt arbete vid planering och projektering av nya skolor där säkra skolvägar ska vara med från början.

– Får vi en tryggare trafikmiljö kring skolorna kommer fler barn ta sig för egen maskin till skolan. Det är bra för miljö och hälsa, men ökar också barnens frihet, säger Tobias Östberg.

288
Susanne Nordling och Martin Marmgren

Allt fler barn och unga mår psykiskt dåligt. Utvecklingen i vårt län går åt fel håll och det innebär ett stort lidande för de som drabbas. Samtidigt möter vi många föräldrar som känner en stor vanmakt över att deras barn inte får det stöd och den vård de behöver. Landstinget och länets kommuner måste börja arbeta tillsammans för att vända trenden. För det krävs tidiga insatser.

Miljöpartiet vill satsa på vård och stöd för barn och unga i deras vardag. Vi måste börja med att ge mer stöd åt familjer i utsatta situationer. Vi vill se fler familjecentraler där Barnavårdscentraler (BVC), socialtjänsten och öppna förskolan samverkar. Vi behöver också psykologer knutna till BVC som kan ge familjer terapeutiskt stöd.

På samma vis vill vi i Miljöpartiet se fler kuratorer och psykologer på skolorna. För när barn mår så dåligt att de inte orkar gå till skolan måste skolan ha mer än olovlig frånvaro att erbjuda. Precis som barnen går till skolsköterskan när de har slagit sig ska de kunna gå till psykologen eller kuratorn om de behöver någon att prata med.

Det är också dags att förändra vårdutbudet på våra vårdcentralera. När barn mår så dåligt att de skadar sig själva måste vårdcentralen erbjuda mer än plåster.  Vi i Miljöpartiet vill att fler vårdcentraler har psykologer med barnkompetens. Idag har 40 procent av länets vårdcentraler ingen psykolog alls.

 Ska den här negativa trenden vändas måste det till satsningar. Tyvärr ser vi att Moderaterna som styr landstinget inte prioriterar frågan och inte tycks ha ambitionen att möta detta växande och allvarliga problem. Tyvärr ser vi också att Moderaterna i Solna bortprioriterar satsningar på ungas psykiska hälsa. I Solna saknas resurser i skolorna och vi saknar fältassistenter.

Den rödgröna regeringen skjuter däremot till pengar så att kommuner och landsting kan stärka sitt arbete för att förbättra den psykiska hälsan. Det innebär att en del av de nödvändiga satsningarna kan göras utan att det kostar Stockholms landsting eller kommuner några egna pengar. Det krävs dock fortfarande politisk handlingskraft. Nu måste vi satsa på våra barn och unga. Vi har inte råd att vänta.

Texten publicerades som insändare i Vi i Solna. 

Läs mer om Miljöpartiets kampanj för bättre psykisk hälsa hos barn och unga.

453

Höjda lärarlöner, investeringar i cykelinfrastruktur och bättre beredskap för flyktingmottagandet – det är de viktigaste punkterna i Miljöpartiets förslag till budget som finansieras med en skattehöjning på 38 öre.

Solnas skolor och förskolor har allt svårare att rekrytera personal. Lärarnas löner har halkat efter jämfört med våra grannkommuner. Arbetsmiljön är ansträngd och många lärare berättar att de inte hinner med alla arbetsuppgifter.

– Vi tar tag i saken och lägger 20 mkr på höjda lärarlöner och 22 mkr på personalförstärkningar, säger Bernhard Huber, gruppledare för Miljöpartiet.

Satsningen gäller alla skoltyper – förskola, grundskola, gymnasium och fritidshem.

Solna saknar ambitioner och resurser i arbetet med miljöfrågor. Miljöpartiet förstärker därför miljö- och hållbarhetsarbetet med 5 mkr och lägger dessutom 10 mkr på investeringar i energieffektivisering och förnybar energi.

– Den här satsningen gör det möjligt för Solna att börja jobba strategiskt med miljöförbättringar. Det är dags att vi börjar mäta regelbundet hur det står till med luft, buller och vattenkvalitet, säger Victoria Johansson, 2:a vice gruppledare.

När det gäller cykel är det dags att gå från ord till handling. Solna har inte prioriterat cykel och det märks. Miljöpartiet satsar därför 15 mkr för att på allvar börja bygga modern cykelinfrastruktur i Solna. Det kan jämföras med Alliansen som satsar en miljon.

– Det visar att viljan saknas hos Alliansen och att de tycks oförmögna att släppa ratten. Solna behöver en modern cykelinfrastruktur och för att höja kompetensen vill vi anställa en person som enbart jobbar med cykelfrågor, säger Matilda Baraibar, vice gruppledare.

Miljöpartiet tar även höjd för det ökande flyktingmottagandet. Vi förstärker nämnderna så att de har bättre möjligheter att ta ansvar för de människor som undanflyr krig och förföljelse.

– Vi vill att mottagandet av flyktingar även fortsättningsvis ska hålla hög nivå, avslutar Bernhard Huber.

Fakta om Miljöpartiets budget

Största satsningen i driftbudget

42 mkr till Barn- och utbildningsnämnden

varav
20 mkr på höjda lärarlöner
22 mkr på personalförstärkning

Satsningar gäller alla skoltyper, dvs förskola, grundskola, gymnasium och fritidshem

Största satsningen i investeringsbudget

15 mkr för cykelinvesteringar (75 mkr 2016-2020)
10 mkr för energieffektivisering och förnybar energi (50 mkr 2016-2020)

Föreslagen skattesats 17,50
Ladda ned Miljöpartiets budgetförslag.

371
En ny skola för Järvastadens elever kommer att byggas om Alliansens beslut går igenom. Problemet är att skolan endast kommer vara dimensionerad för 500 elever, när prognoser gör gällande att upp till 1000 elever kommer behöva en skola i närområdet. Dessutom kommer elever från närliggande kommuner kunna söka till skolan då det är en friskola som planeras. Solna har ett stort behov av skolor i takt med att kommunen växer. För en stor del av denna expansion står stadsdelen Järvastaden. Det står klart att det behövs förskolor och skolor just här. I detaljplanen över området står beskrivet att man bör bygga en skola som tillfälligt kan husera upp till 1000 elever. Om Alliansens beslut går igenom, så bygger man snart en skola i Järvastaden för endast 500 elever. Miljöpartiet anser att det kommer behövas en större skola i området om det stora antalet barn i området skall kunna få en fullvärdig skolgång. Vi tycker att det ska finnas en kommunal skola i varje stadsdel. Så också i Järvastaden, vilket vi tidigare tydligt påpekat. Detta för att det skapar bättre planeringsförutsättningar när kommunen äger och förvaltar skolbyggnaderna i egen regi. När det kommer till just friskolor är det svårt att prioritera egna kommuninvånare. En ny skola i Solna kommer även vara attraktiv för elever från Sundbyberg, Stockholm och Sollentuna. Men skolan behövs för Solnabarnen. Järvastaden AB som ligger bakom stora delar av planeringen av stadsdelen ser en ökad inflyttning av familjer med små barn, något som Solna kommun inte tagit på tillräckligt stort allvar i sin planering av området. Ola Håkansson, ledamot i Barn- och utbildningsnämnden förklarar närmare: - Den nya stadsdelen Järvastaden saknar grundskola och det är bra att man nu äntligen kommer till skott och börjar bygga en sådan. Det finns dock en oro att en privat skola kommer sakna kapacitet för att ta emot Järvastadens elever då den även kommer vara attraktiv för elever från andra kommuner. Inflyttningen av barnfamiljer är också underskattad av Solna kommun. Dessa faktorer gör att vi förespråkar en större kommunal skola.