Etiketter Inlägg med etikett "Solna"

Solna

Råstasjön

I mitten av december ska Solnas politiker ta beslut om Råstasjöns naturreservat. Inför detta har Miljöpartiet i samråd med miljörörelsen formulerat ett antal förbättringsförslag som vi hoppas få gehör för.

Miljöpartiet har i över 10 år kämpat för ett naturreservat vid Råstasjön. Det är glädjande att det nu finns ett konkret förslag som kommunfullmäktige kan besluta om. Nu gäller det att se till att detaljerna blir bra.

Under samrådet framkom det en stor mängd synpunkter som till viss del har beaktats i det slutgiltiga reservatsförslaget. Det finns dock en hel del viktiga synpunkter som inte har inarbetats och som Miljöpartiet vill lyfta. De kompletteringar och tillägg som vi nu föreslår har arbetats fram i samråd med de ideella krafterna i miljörörelsen som länge har kämpat för naturreservatet. Vi lägger fram våra förslag gemensamt med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och hoppas att kommunfullmäktige kommer att godkänna dem.

– Råstasjön är Solnas pärla. Nu har vi tagit fram ett antal konstruktiva förbättringsförslag för Råstasjöns naturreservat och hoppas att Alliansen kommer att stödja dem, säger Bernhard Huber, kommunalråd för Miljöpartiet i Solna.

Våra förslag:

  • Vi föreslår att kommunfullmäktige tar beslut om att planerna på att bygga bostäder vid Råstasjön inte ska återaktualiseras.
  • Vi föreslår att ett samverkansråd bildas som ett dialogforum för den löpande skötseln och utvecklingen av naturreservatet. Tjänstemän från Solna stad och företrädare för miljö- och friluftsorganisationer ska ingå i rådet.
  • Sjövägen ska ingå i reservatet för att skapa en bra koppling till Sundbybergs naturreservat för Golfängarna/Lötsjön.
  • Inga spänger ska tillåtas i sumpskogens mest känsliga delar och tallar ska inte friställas.
  • Ett förslag ska tas fram för hur norra delen av naturreservatet, som under Arenastadens utbyggnad har använts för byggupplag mm, kan återställas till naturmark.
  • Ett finansieringsförslag ska tas fram för kostnader som uppstår vid uppstart av reservatet och för utökad skötsel.

Barn, miljö och cykel – dessa områden är i fokus i Miljöpartiets förslag till budget som finansieras med en skattehöjning på 38 öre.

År 2017 blev ett turbulent år för Solnas barn. Den kommunala skolan i Bergshamra skulle läggas ned. Den populära fritidsgården Torpet i Bagartorp skulle flytta. Bollens förskola i Råsunda kommer att förlora sin stora innergård när kvarteret byggs om. Så kan det inte fortsätta. Miljöpartiet vill stärka barn och ungas inflytande i Solna.

– Med ett förstärkt barnperspektiv kan vi få säkra skolvägar, roligare lekplatser och en tryggare stadsmiljö, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Miljöpartiet vill också satsa på mindre barngrupper i förskolan och mer personal i skolan, vilket finansieras med 33 miljoner utöver Alliansens budget.

Solna har länge haft alldeles för låga ambitioner i sitt miljöarbete. Miljöpartiets påtryckningar har börjat ge avtryck men det krävs betydligt mer resurser för att ta tag i de stora miljöutmaningar som finns. I Miljöpartiets budget finns resurser för ett helt hållbarhetsteam som jobbar kommunövergripande med miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet och som bland annat ska ta fram en klimatstrategi för Solna. Dessutom förstärker vi det viktiga arbetet med miljöövervakning och miljötillsyn med 5 miljoner.

– Luftkvalitén måste förbättras, bullret behöver minska och vattnet i Solnas sjöar måste bli renare. Bara Miljöpartiet har rejäla satsningar på en bättre miljö i Solna, säger Miljöpartiets vice gruppledare Victoria Johansson.

Under 2018 avsätter Miljöpartiet också extra resurser för att komma igång med det nya naturreservatet vid Råstasjön.

Miljöpartiet vill också öka takten på Solnas cykelinvesteringar. Solna är ökänt bland länets cyklister på grund av de dåliga cykelvägarna och det krävs mycket arbete för att komma upp till samma nivå som grannkommunerna.

– De närmaste åren vill vi satsa 50 miljoner per år för att rusta upp och bygga ut Solnas slitna cykelvägnät, säger Bernhard Huber.

Miljöpartiet femdubblar därmed Alliansens blygsamma satsning på cykelinfrastruktur som för 2018 ligger på 10 miljoner efter att ha legat betydligt lägre under många år.

– Jag är trött på att skämmas över Solnas katastrofala cykelinfrastruktur. Vi är tydliga med att bilarna måste lämna plats till säkra och komfortabla cykelvägar, avslutar Victoria Johansson.

Fakta om Miljöpartiets budget

Största satsningen i driftbudget:

33 mkr till Barn- och utbildningsnämnden

varav

22 mkr på personalförstärkning

10 mkr på höjda lärarlöner

1 mkr på bättre mat

Satsningar gäller alla skoltyper, dvs förskola, grundskola, gymnasium och fritidshem

Största satsningen i investeringsbudget:

100 mkr för nybyggnation av skolor, kultur- och idrottslokaler m.m. (500 mkr 2018-2022)

50 mkr för cykelinvesteringar (250 mkr 2018-2022)

Föreslagen skattesats 17,50

Läs hela Miljöpartiets budget för 2018.

Miljöpartiet i Solna - Budget 2018

136

Flytten av Kulturskolan från Huvudsta till Parkskolan osar av ambitionslöshet. När andra kommuner investerar i maffiga byggnader för sin kulturverksamhet, nöjer sig Solna med halvmesyrer. Tydligast är det i frågan om en scenlokal där man fortfarande inte har hittat någon lösning.

Kulturskolan i Parkskolan (före detta Fridhemsskolan) skulle ha varit klar i våras. Det blir nu i bästa fall en flytt våren 2018 och även då kommer en av de centrala frågorna sakna en lösning, nämligen den om scen för barnens dans-, musik- och teateruppvisningar. Några halvtaskiga alternativ undersöktes, till exempel att använda ett utrymme i den nedgångna före detta Hagalundsskolan som scen, men någonting konkret har det inte blivit.

Med Kulturförvaltningens tajta budget går det nämligen inte att ordna en bra scenlokal, varken på Parkskolan eller någon annanstans. Inte heller på fritidsgården Black Sheep har man lyckats med att ordna en scen för musikverksamheten. Scenbristen för kulturskolan, teatergrupper och andra kulturverksamheter blir nu allt mer akut.

Andra kommuner investerar ambitiöst i nybyggda allaktivitetshus som rymmer allt från kulturskola, bibliotek, föreningsverksamheter och medborgarkontor. I Solna regerar ambitionslösheten. Förhoppningsvis inte längre än till valet 2018.

Bernhard Huber (MP), kommunalråd

Texten publicerades som insändare i Mitt i Solna, 14 november 2017. 

70
Victoria Johansson

Kommunfullmäktige ställde sig bakom Miljöpartiets förslag om att mäta halterna av luftföroreningar i Solna. Äntligen kan Solnaborna få svart på vitt om luften de andas.

Varje år dör över 5000 svenskar en för tidig död på grund av luftföroreningar. Skadlig luft leder också till hjärt- och kärlsjukdomar och andningsbesvär. Förutom det oerhörda lidandet beräknas problemen medföra samhällskostnader på ofattbara 42 miljarder kronor om året.

Den stora boven i dramat är vägtrafiken som orsakar utsläpp av kväveoxider och partiklar. Det är framför allt i storstäderna som halterna av dessa föroreningar är höga och i takt med inflyttningen till storstadsområdena blir allt fler exponerade för dem. I en växande kommun med mycket trafik som Solna är det därför särskilt viktigt att se till att människor inte utsätts för hälsorisker på grund av skadlig luft. Det finns lagstiftning som tydligt styr hur en kommun ska gå tillväga för att kontrollera luftkvaliteten. Men den följer inte Solna.

Östra Sveriges Luftvårdsförbund, där Solna är medlem, tog redan för ett antal år sedan fram kartor som visade att halterna av luftföroreningar är höga på flera platser i vår kommun. De är så höga att Solna måste sätta upp mätstationer för att kontrollera luftkvaliteten. Att det inte finns några mätstationer betyder att kommunen bryter mot lagen. Det är chockerande, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet.

Bilköer i Huvudsta
Bilköer i Huvudsta

Problemen har alltså varit kända länge men det Moderatledda styret har inte agerat. I juni 2015 lämnade Miljöpartiet därför in en motion och krävde att Solna sätter upp mätstationer på lämplig plats i kommunen. Det dröjde över två år innan motionen kom upp för beslut i kommunfullmäktige men i oktober 2017 var det äntligen dags.

Tyvärr försökte de borgerliga partierna, precis som i tidigare debatter om luftkvaliteten, slingra sig ur ansvar. De ansåg att kommunen gör tillräckligt och ifrågasatte tillförlitligheten i de beräkningar som visar på höga föroreningshalter. Miljöpartiet anklagades för att beskriva situationen som “jordens undergång” och det hänvisades till att andra svenska kommuner också bryter mot lagen samt att luftföroreningarna är ett större problem i andra länder. Sådana resonemang och bortförklaringar hjälper knappast Solnaborna.

Sent på måndagskvällen den 30 oktober blev det omröstning om motionen i fullmäktige. Den styrande minoriteten med sina 30 mandat röstade mot Miljöpartiets förslag men övriga 31 ledamöter röstade för. Att en motion från oppositionen vinner stöd på det sättet i Solna är unikt.

Det är oerhört glädjande att vi till slut har lyckats samla en majoritet som vill att Solna tar ansvar för luftkvaliteten. Att sätta upp mätstationer är ett första steg för att hantera de allvarliga problemen med förorenad luft. Inom kort presenterar de styrande partierna sin budget för 2018 och efter fullmäktiges beslut måste den nu innehålla pengar till luftmätningar. Jag ser fram emot att det här viktiga arbetet kommer igång omedelbart, Solnaborna förtjänar att andas ren luft, avslutar Victoria Johansson.

Efter Mark- och miljööverdomstolens syn vid Råstasjön stoppades Råsta Holdings byggförslag.

Efter alla Arenaaffärer är det dags att göra rent bord och lämna de hemliga strukturer där Solnas politiker och invånare saknar insyn och kontroll. Miljöpartiet föreslår därför att kommunen drar sig ur Råsta Holding. Det är nödvändigt för ett öppet och demokratiskt Solna och för att skydda Råstasjön.

Råsta Holding har funnits sedan 2007. Bolaget grundades av Solna stad, Fabege, Peab och Jernhusen och har haft som syfte att utveckla Arenastaden. Det var ett av de så kallade Arenabolagen och bildades samtidigt som de två bolag som skulle äga och driva Friends Arena. En av Råsta Holdings främsta uppgifter var att sälja byggrätter för 1 800 bostäder vid Råstasjön. Men som tur var ledde Solnabornas och Miljöpartiets starka protester till att planerna flera gånger fick förändras och slutligen stoppades av domstol så att Råstasjön kan bevaras. För bolaget innebar dock domstolens beslut att värden för minst en halv miljard kronor gick förlorade. På grund av de aktieägaravtal som Solna har med Råsta Holding betyder också varje besked om att mark vid Råstasjön inte går att bebygga att kommunen måste ersätta bolaget. Det var därför Huvudsta plötsligt drogs in i historien när kommunen gjorde ett markbyte. Istället för att bygga vid en viss del av Råstasjön fick Råsta Holding mark att exploatera vid Jonstorpsvägen, en udda och mycket kritiserad affär. Råsta Holding skulle ju hålla sig till Arenastaden och inte bli ett bolag som står för hänsynslös exploatering i hela Solna.

Miljöpartiet var emot att Solna skulle gå in som delägare i Råsta Holding, precis som vi var emot att bli delägare i de andra Arenabolagen. Efter 10 år anser vi nu att det är hög tid att kommunen avvecklar sitt engagemang i bolaget, på samma sätt som Solna redan har gjort i driftbolaget och bolaget som äger Friends Arena. Samma demokratiska problem som fanns med de andra engagemangen kvarstår med Råsta Holding. Även i Råsta Holding är möjligheten till insyn obefintlig för kommunfullmäktige, trots att det är politikerna som bär ansvaret för kommunens uppgörelser. Inga politiker finns representerade i bolagets styrelse, istället är det Solnas stadsdirektör och tidigare exploateringschef som sitter på dessa poster.

Men bolaget kan obekymrat jobba vidare. En motion från Miljöpartiet om att kommunen ska lämna delägarskapet i Råsta Holding röstades ned i fullmäktige i september 2017. De borgerliga partierna med moderaterna i spetsen ser inga problem med att stanna kvar i bolaget och tänker göra så tills alla åtaganden i de gamla avtalen är uppfyllda. Exakt vad det innebär vet ingen utanför den innersta kretsen, men risken är stor att det kommer innebära nya strider om Råstasjön. Råsta Holding har nämligen kvar mark vid sjön där bebyggelse stoppades av domstol. Vad som ska hända med den marken är okänt, men moderaternas ovilja att utvidga gränserna för det kommande naturreservatet vid Råstasjön är ett bekymrande tecken på att de inte har släppt planerna på att bygga i närheten av vårt unika naturområde.

Miljöpartiet tycker att det är nog nu. Det är dags att avsluta alla hemliga affärer. Vi vill slippa se fler märkliga markaffärer och vi vill att Råstasjön en gång för alla skyddas från byggnation.

Vasalundsparken
Picknick i Vasalundsparken?

Arenastaden har byggts ut i stor skala. Nu vill vi se till att bevara den sista kvarvarande grönytan, det gröna parkstråket mellan Råsunda och Arenastaden. Vasalundsparken behövs för rekreation, som mötesplats och för den biologiska mångfalden.

Vasalundsparken är ett grönområde mellan Dalvägen och Råsundavägen som knyter samman Arenastaden och Råsunda. Parken fyller många viktiga funktioner – det är en plats där barn kan leka, där pensionärer kan rasta hunden och där Arenastadens kontorsanställda kan njuta av en lunchrast i det gröna. Här finns en grillplats, bollplan och slingrande gångstigar. Parken utgör dessutom en viktig utemiljö för eleverna på Solna gymnasium samt för andra skolor och förskolor i området.

Parken innehåller flera gamla ekar och tallar som är viktiga för Solnas biologiska mångfald. Länsstyrelsen har särskilt pekat ut Vasalundsparkens värdefulla trädbestånd. Gröna ytor i tätbebyggd stadsmiljö kommer också att bli allt viktigare i klimatförändringens spår. Vi kan räkna med fler regnoväder och fler torra värmeperioder. Då behövs trädens kapacitet att både ta hand om dagvatten och ge skugga. Träd och grönska renar också luften från föroreningar och skyddar mot buller, vilket det finns stort behov av i en tätbebyggd kommun med mycket trafik.

Dalvägen
Dalvägen med Vasalundsparken till vänster, Arenastaden till höger

Vasalundsparken hotas nu av Solna stads planer på att exploatera stora delar av området söder om Dalvägen. Det framgår i den fördjupade översiktsplanen för Solna stationsområde som togs fram 2007 och det bekräftas också i Solnas översiktsplan som antogs 2016. I samband med det markbyte som kommunen gjorde med bolaget Råsta Holding för att ersätta mark vid Råstasjön skrev Solna också klart och tydligt att kommunen vill finansiera delar av gula linjens tunnelbana med exploatering vid Dalvägen.

Miljöpartiet står bakom planerna att bygga en uppgång vid Dalvägen för gula linjens slutstation men vi anser att parken måste skyddas från annan framtida exploatering. Finansieringen av tunnelbanan kan lösas utan att bebygga parken. I Arenastaden blir exempelvis kvarteret Farao på andra sidan Dalvägen föremål för omfattande exploatering vilket kommer att bidra till finansieringen.

Miljöpartiet vill fokusera på förtätning längs Solnavägen. Med vårt förslag ”Solna boulevard” kan flera tusen nya bostäder byggas och bidra till finansieringen av tunnelbanan, samtidigt som Solnavägen byggs om till en trevlig stadsgata med människor i centrum istället för bilar.

 

Nu är det hög tid för Moderaterna i Solna att komma in i 2000-talet och prioritera en hållbar stad med människan, inte bilen, i fokus.

Den mer än 50 år gamla idén om att bygga en biltunnel genom Huvudsta har nått vägs ände. En aktuell utredning visar att tunneln skulle kosta enorma 4,2 miljarder kronor och inte ens lösa några trafikproblem. Det är dags för Moderaterna att inse att Huvudstaleden inte kommer byggas, säger Miljöpartiets gruppledare Bernhard Huber och Victoria Johansson.

Trafikverket har utrett den gamla frågan om att bygga en Huvudstaled i tunnel. Utredningen visar att tunneln skulle kosta minst 4,2 miljarder kronor (6,5 miljarder om alla finansiella kostnader räknas in) och att de samhällsekonomiska kostnaderna är betydligt större än de möjliga vinster tunneln kan tänkas bidra till för samhället. Trafikverket konstaterar att bil- och lastbilstrafiken skulle öka och att gående, cyklister och kollektivtrafik skulle drabbas negativt. Den ökade biltrafiken skulle dessutom leda till mer buller och luftföroreningar som skadar människors hälsa samt ökade klimatutsläpp.

Allt detta går helt emot både lokala, regionala och nationella mål om hållbart resande och minskad klimatpåverkan. Rapporten slår också fast att Huvudstaleden skulle vara klart negativ för möjligheterna att uppnå de två regionala målen “god livsmiljö” och “resurseffektiv region”. Om några andra än uttalade klimatförnekare och billobbyister i detta läge skulle vilja se tunneln byggd vore det ytterst anmärkningsvärt.

Vad är då Huvudstaleden? Idag är det en 800 meter lång väg som sträcker sig från Huvudstabron i sydvästra Solna till Frösundaleden vid Stora Blå, men namnet väcker många fler associationer än så hos de flesta Solnabor. På 1960-talet planerades ett stort bygge av en stadsmotorväg från Bromma till Roslagstull och senare Värtahamnen där Huvudstaleden skulle utgöra den västra delen av vägen, genom just stadsdelen Huvudsta i Solna. Till en början var tanken att vägen skulle gå ovan jord men efter att Huvudstabron och sträckningen fram till Frösundaleden hade byggts avstannade projektet och andra stora infrastrukturprojekt prioriterades istället. På 1980-talet väcktes sedan idén om att bygga vägen i form av en tunnel med dubbla bilfiler åt båda håll och på så sätt förbinda Essingeleden med Frösundaleden. Det är denna “Huvudstaled i tunnel” som nu har förföljt Solna i flera decennier.

Men tunneln är inte byggd, trots att ett halvt sekel har passerat sedan förslaget om Huvudstaleden presenterades och trots att Solnaalliansen, den “gröna rösten” Centerpartiet inkluderad, kämpat för projektet i decennier. Enligt Moderaterna beror det på att Sveriges riksdag är “Stockholmsfientlig” och satsar statens pengar i “olika ödemarker”. I verkligheten handlar det dock inte om någon konspiration för att nedmontera huvudstadsregionen, det är helt enkelt så att bygget av Huvudstaleden är en dålig idé. Såväl under borgerliga som rödgröna riksdagsmajoriteter (och -minoriteter) har staten mandatperiod efter mandatperiod valt att inte investera i någon tunnel.

Att Trafikverket har utrett frågan om Huvudstaleden beror inte på att riksdagen plötsligt har sett ett behov av tunneln utan det är ett resultat av en förhandling med kommunen. Trafikverket ska bygga två nya järnvägsspår för Mälarbanan genom Huvudsta och då såg Moderaterna sin chans: de krävde en utredning om Huvudstaleden som kompensation. Lokaltidningen Vi i Solna rapporterade om frågan i februari 2015 och skrev om Moderaternas position, att inte en enda meter räls skulle få dras i kommunen förrän löften om tunneln hade avgetts. “Vi är beredda att driva det här hur långt som helst. Det ska mycket till innan man kör över oss” sa kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) då. Och nu har han alltså fått sin utredning.

Med tanke på vad utredningen visar borde det nu stå klart för alla: Huvudstaleden är död och kommer inte att byggas. Att staten inte heller detta decennium kommer vilja slösa flera miljarder i skattemedel på tunneln kan knappast förvåna någon. Det är också helt otänkbart att Solna på egen hand skulle betala för tunneln.

Sammanfattningsvis var det inte särskilt begåvat av Moderaterna att kräva en utredning om ett dödfött projekt. Istället borde man ha lagt fokus på utbyggnad av kollektivtrafiken och möjligheten att bygga bort barriärer i Solna. En tågstation i Huvudsta och en nedgrävning samt överdäckning av tågspåren är av mycket större värde för kommunen. Om tågen som redan rullar genom Solna också stannar här får våra invånare konkret nytta av Mälarbanan. Om spåren kan överdäckas minskar bullret, tillgängligheten ökar och det finns större möjligheter att skapa en trevlig stadsmiljö kring Huvudsta och Skytteholm.

När tunnelprojektet begravs blir det också möjligt att äntligen börja planera för vad som ska ske med marken kring exempelvis kvarteret Ekelund vid Pampas (f d Arbetsmiljöverkets stora kontorslokaler som sedan länge står tomma) och på Oskarsrogatan utmed tågspåren. Allt för länge har Huvudstaleden tillåtits lägga en död hand över utvecklingen i området. Byggprojekt och kreativa idéer har skjutits på framtiden med hänvisning till att tunneln måste byggas först. Men nu står det förhoppningsvis klart för alla att Huvudstaleden inte är Solnas räddning.

171
Käppala Biobassäng. Foto: Björn Leijon

I Käppalaverket renas avloppsvatten från 11 kommuner. Efter nästan 60 år i drift behövs stora investeringar. Tyvärr bromsar Solnas politiska ledning den nödvändiga utvecklingen och konsekvenserna kan bli både miljöbrott och ökade kostnader.

På 1950-talet bestämde sig Solna och åtta andra kommuner i länet för att tillsammans hantera reningen av avloppsvatten. 1957 bildade de Käppalaförbundet och två år senare invigdes Käppalaverket på Lidingö. I år firar Käppalaförbundet 60 år och under åren har reningsverket byggts ut och ytterligare två medlemskommuner anslutits. Idag renas där avloppsvatten från mer än en halv miljon människor och det produceras även näringsrikt slam, biogas och värme.

Nu står Käppalaförbundet inför nästa stora process: anläggningarna behöver renoveras, kapaciteten måste öka för att möta en växande befolkning och lagstiftningen ställer högre krav på rening för att minska miljöskadliga utsläpp. Några av de större projekten är att bygga en ny rötkammare för avloppsslam där näringsrik gödsel och biogas bildas, att bygga en ny tunnel till Täby och Vallentuna som idag har begränsad kapacitet i avloppssystemet, samt att införa nya reningstekniker. Investeringarna bidrar till att Stockholmsregionen kan fortsätta växa samt att vi får renare vatten och en bättre miljö.

Käppalaförbundet styrs av politiker från alla medlemskommunerna. Solna har fyra ledamöter och fyra ersättare i förbundsfullmäktige samt en ledamot och en ersättare i styrelsen. Investeringsbehoven har varit kända länge och hösten 2016 fattade förbundsfullmäktige beslut om att utöka förbundets låneram för att finansiera utbyggnaden. Beslutet behövde dock godkännas i samtliga medlemskommuner och där tog det stopp. Trots att Solnas representanter i Käppalaförbundets styrelse och fullmäktige hade röstat ja vägrade det moderatledda styret i Solna godkänna en utökad låneram.

– Miljöpartiet ville att Solna skulle ställa sig bakom en utökad låneram. Den antagna budgeten och verksamhetsplanen kräver mer resurser och de projekt som planeras är till nytta för alla medlemmar. Tyvärr har Solnas agerande försatt förbundet i en kritisk situation, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet och ledamot i Käppalas förbundsfullmäktige.

Käppala Eftersedimentering. Foto: Björn Leijon

Käppalaförbundet beräknas nämligen överskrida nuvarande låneram redan i början av 2018. Eftersom det inte är tillåtet krävs ett totalt investeringsstopp om låneramen inte höjs. Detta skulle få mycket allvarliga konsekvenser. Det skulle dels medföra att betalningar av förbundets räkningar ställs in. Det skulle även innebära ökade driftskostnader på mer än 50 miljoner kronor per år, vilket motsvarar en höjd taxa med 25%, kostnader som medborgarna tvingas bära. Investeringarna är också nödvändiga för att kommunerna ska kunna fortsätta växa, utan ett fungerande avloppssystem går det inte att bygga nya bostäder. Sist men inte minst skulle ett investeringsstopp kunna få förödande konsekvenser för miljön i och med ökade risker för haverier där avloppsvatten orenat släpps ut i Östersjön. Händer det kan Käppalaförbundet åtalas för miljöbrott.

I höst kommer frågan om att utöka låneramen upp för beslut igen och för att undvika ett skräckscenario behöver Solna ställa sig bakom förslaget.

– Att bromsa de nödvändiga investeringarna när vi vet att det skadar Käppalaförbundets ekonomi och Stockholmsregionens tillväxt är oerhört ansvarslöst. Att dessutom riskera att medverka till miljöbrott är vansinne. Mycket har hunnit hända på 60 år och det är självklart att nya satsningar krävs. Jag förväntar mig att även Solnas styrande politiker inser det, avslutar Victoria Johansson.

 

Läs även ”Höjd taxa kan drabba Solnaborna” i Vi i Solna (2017-08-03).

316

Till nästa år vill SL halvera antalet pendeltågsavgångar från Ulriksdal – i rusningstrafik. Det är en drastisk försämring för boende i de snabbt växande stadsdelarna i norra Solna. Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber uppmanar nu trafiklandstingsråd Kristoffer Tamsons (M) att tänka om.

Trafikverket behandlar för närvarande SL:s ansökan för tågtrafiken 2018. För pendeltågstrafiken föreslås en skip-stop-lösning, dvs att tågen hoppar över vissa stationer. När skip-stop-förslaget lanserades var det dock inte alls tal om en sådan drastisk minskning av pendeltågsavgångar för de stationer som skulle hoppas över. För Ulriksdals station föreslogs 8 avgångar per timme i högtrafik, så som det är idag. I tågplanen för 2018, som SL lämnade in till Trafikverket strax före sommaren, föreslås däremot bara fyra avgångar per timme.

– Det är helt oacceptabel kursändring, under sådana förutsättningar kan Miljöpartiet inte stå bakom skip-stop-trafik. Då är det bättre att pendeltågen stannar vid alla hållplatser, precis som idag, säger Bernhard Huber, kommunalråd i Solna och ersättare i landstingsfullmäktige.

Trafikverket tar i höst ställning till trafikplanen för 2018.

– Jag hoppas att Trafikverket och landstinget med trafiklandstingsråd Kristoffer Tamsons (M) i spetsen inser att en halvering av pendeltågsavgångar kommer leda till att många kommer ta bil istället. Det är inte så vi bygger en hållbar Stockholmsregion, avslutar Bernhard Huber.

402
Trångt på bryggan?

Många vill bada i Solnas sjöar, men kommunen gör det inte direkt enkelt. Varför är det så svårt att ordna ett kommunalt utomhusbad vid Huvudsta strand?

Solna har 80.000 invånare, många fina sjöar men inte en enda kommunal badplats. Med kommunal badplats (eller: strandbad, utomhusbad) menas ett ställe där kommunen tar ansvar för att det finns en brygga, omklädningsrum, dusch och toalett. Kommunen ska också göra mätningar av vattenkvaliteten så att det inte finns för mycket bakterier eller alger i vattnet.

Att kommunen fortfarande inte har ordnat något utomhusbad är anmärkningsvärt, dels på grund av Solnas goda tillgänglighet till vatten och stränder men framför allt eftersom de styrande politikerna länge har pratat om det.

– I minst fem års tid har Kristdemokraterna skrivit debattartiklar om hur gärna de vill ha ett nytt bad men de verkar ha glömt bort att de själva har suttit vid makten i Solna i snart 20 år, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

I november 2015 beslutade kommunfullmäktige att en lämplig placering av ett utomhusbad skulle utredas. I december 2016 hade man tittat på fyra olika och kommit fram till att Huvudsta strand var den bästa platsen. I samband med det uttalade sig Centerpartiet i lokaltidningen Vi i Solna och sa att målsättningen var att det skulle finnas ett bad till sommaren 2017. Men när badsäsongen kickade igång i helgen så fanns det fortfarande ingen ny badplats. Den 29 maj bekräftade kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) från kommunfullmäktiges talarstol att det inte blir något utebad till badsäsongen 2017, badsugna får vänta till nästa sommar istället.

– En inte helt vattentät analys är att de små borgerliga partierna gillar att bada, medan Moderaterna ser till att ingen blöter ned sig. Det är tråkigt att Moderaterna har en sådan torr inställning till kommunal service, säger Bernhard Huber.

386
Dött på Arenatorget?

Kommunstyrelsen har gett klartecken för ett hotellbygge ovanpå Friends Arenas entrébyggnad. Förhoppningen är att hotellet ska ge mer ljus och liv till Arenatorget.

– Torget har visat sig vara en ogästvänlig miljö, jag är tveksam till att ett hotell ovanpå arenaentrén löser det problemet, säger Bernhard Huber.

Arenabolaget i Solna, sedan i december 2016 ägt av Fabege och Svenska Fotbollförbundet, har ansökt hos kommunen om en ändring av detaljplanen för Friends Arena (kvarteret Nationalarenan 1). Eftersom Quality Hotel Friends vill expandera planerar Arenabolaget att bygga ytterligare tre våningar med hotellrum på entrébyggnaden, den så kallade “Arena Gate”.

Stadens ledning är positiv till idén att bygga hotell ovanpå Arena Gate. Det beskrivs skapa förutsättningar för att “den ganska slutna och mörka Arena Gate ska öppnas upp och ge mer ljus och liv till torget”.

– Att miljön utanför Friends Arena endast fem år efter den stolta och storslagna invigningen beskrivs på ett så dystert sätt är ett klart underkännande av den nuvarande arkitekturen, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

I gestaltningsprogrammet från 2007 som beskriver hur Arenatorget skulle utformas används ord som “rumslig variation”, “unik karaktär” och att “en besökare ska kunna minnas hur det såg ut”. Så har det inte riktigt blivit.

I beslutsunderlaget finns inte mycket uppgifter om det framtida hotellets utformning, inte mer än att byggnaden ska få en utformning som “är självständig men samtidigt ger en hommage till Friends Arena”.

– Efter alla år av kapitaltillskott och förlusttäckningar för arenan som Solnas skattebetalare har fått stå för behöver vi knappast fler hyllningar av arenan, avslutar Bernhard Huber.