Etiketter Inlägg med etikett "stadsmiljö"

stadsmiljö

Brandgasschakt
Illustration av brandgasschaktet som planeras mitt på en förskolegård vid Klövervägen i Råsunda

Ett friskluftsintag vid E4:an, ett brandgasschakt på en förskolegård och ett ventilationstorn precis intill ett bostadsområde. Fanns det inga bättre placeringar för Gula linjens tekniska anläggningar? Solnabornas hälsa borde tas på allvar, anser Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Just nu kan allmänheten lämna synpunkter på järnvägsplanen och detaljplanen för tunnelbanans nya gula linje mellan Odenplan och Arenastaden. Projektet innehåller så klart en hel del tekniska och praktiska utmaningar och på flera områden har det behövt göras kompromisser, till exempel har Arenastadens station flyttats till ett annat, billigare läge än det som först föreslogs. Nu kommer dock förslag om att kompromissa med Solnabornas hälsa och där måste vi sätta ned foten.

Den nya tunnelbanan kräver flera olika tekniska anläggningar. Det handlar bland annat om ett friskluftsintag som försörjer perrongerna med luft, ett schakt som ventilerar ut farliga brandgaser om det skulle inträffa en brand och ett ventilationstorn där förorenad luft från tunnelbanan släpps ut ovan jord. I detaljplaneförslaget har dessa anläggningar placerats på ytterst opassande platser. Friskluftsintaget ska enligt förslaget byggas vid E4:an, i handlingarna kan man läsa att ”Luften tas in ca 10 meter över E4:an för att få en så god luftkvalitet som möjligt”.

Friskluftsintag vid E4:n – vy från Tomtebodavägen

– Att bästa tänkbara luftkvalitet skulle uppnås genom att ta in luft ovanför Sveriges största väg, som på grund av den omfattande trafiken har höga halter av luftföroreningar, måste jag starkt ifrågasätta, säger Bernhard Huber.

Det nämnda brandgasschaktet ska placeras på förskolorna Klöverns och Fyrklöverns förskolegård i Råsunda. Förutom det anmärkningsvärda i att ventilera ut brandgaser på barnens lekplats kommer gården bli mindre och trängseln öka, framför allt under byggskedet. För sin hälsa och motoriska utveckling har barn ett stort behov av tillräckligt stora ytor för lek och utevistelse, därför är den föreslagna placeringen av brandgasschaktet problematisk.

Slutligen föreslås att ventilationstornet från tunnelbanan ska placeras bara 25 meter från bostäderna i kvarteret Fogdevreten utmed Solnavägen. Där ska ut all luft från tunnelbanans sträckning mellan Odenplan och Arenastaden ofiltrerat ventileras ut. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen för projektet kommer partikelhalterna i bostadsområdet att fördubblas vintertid jämfört med idag. Risken är att en stor del av den förorenade luften kommer att sugas in i bostäderna via ventilationen. Men det behöver inte bli så, i handlingarna finns nämligen tre olika tänkbara placeringar för ventilationstornet. Ett av lägena ligger längre bort från bostäderna och bedöms som det bästa alternativet för de boendes hälsa. Tyvärr har man istället valt det alternativ som är sämst ur hälsosynpunkt med hänvisning till att den lösningen är billigare.

Ventilationstorn vid Fogdevreten

– Här finns uppenbara risker för att man planerar utifrån kortsiktiga ekonomiska kalkyler istället för vad som är bäst för människors hälsa på lång sikt. Vi i Miljöpartiet vill inte göra experiment med Solnabornas hälsa och därför anser vi att både friskluftsintaget, brandgasschaktet och ventilationstornet borde ges nya placeringar så att vi kan säkerställa bra luftkvalitet för barnen, de boende och resenärerna på gula linjen, avslutar Bernhard Huber.

Utanför modulbostäderna på Stenbacka

Miljöpartiets gruppledare besökte modulbostäderna för nyanlända vid Stenbackaskolan. Mycket av integrationsarbetet fungerar bra, men bristen på mötesplatser och gemensamhetslokaler borde åtgärdas.

Vid årets slut kommer Solna stad ha tagit emot över 500 nyanlända i enlighet med anvisningslagen. De flesta erbjuds möjlighet att hyra en spartanskt inredd delad modulbostad på 19 kvadratmeter. Hyran för en lägenhet är på över 5 000 kronor. När två personer, som inte känner varandra sedan tidigare, ska bo på så liten yta fungerar det inte alltid friktionsfritt. Många undrar varför de inte kan bo i enrumslägenheten själva. Ett annat problem som framförs är att bostaden inte är förberedd för bredband. De boende har ingen möjlighet att köpa en fast bredbandsuppkoppling vilket brukar finnas i de flesta flerbostadshus i Solna.

Bostaden som två personer ska dela på
Bostaden som två personer ska dela på

När beslutet togs att etablera modulbostäder vid Stenbackaskolan betonade Miljöpartiet vikten av en god boendemiljö. Det är tråkigt att kommunen inte ordnat gemensamhetsytor för socialt umgänge och rekreation eller rum där man kan bedriva studier utan att bli störd. De frigjorda lokalerna i Solna kulturskola, som det i dagsläget inte finns några planer för, skulle exempelvis kunna användas för detta behov.

Vi vill också poängtera att utemiljön är under all kritik. Solna har ett ansvar för en god boendemiljö, och dit hör att iordningställa ytorna närmast modulerna, till exempel med sittbänkar, grillplatser och lekytor för de barn som bor de små lägenheterna.

407
Oskarsrogatan

I snart 15 års tid har små bostadsstugor stått på tillfälliga bygglov i Huvudsta. Varför bygger Solna inte ordentliga, permanenta bostäder och skapar en trevlig stadsmiljö? Svaret är Huvudstaleden i tunnel, ett vägprojekt från 60-talet som Solnaalliansen inte vill släppa.

På Oskarsrogatan i Huvudsta finns ett udda inslag i Solnas stadsmiljö och arkitektur. Där står nämligen 76 små stugor på ca 18 kvadratmeter vardera. Stugområdet som utgör studentbostäder etablerades våren 2002 och trots att avsikten då var att ha stugorna stående i sex år har det tillfälliga bygglovet förlängts upprepade gånger. Nuvarande bygglov gäller till och med sommaren 2017 och vid den tiden kommer stugorna alltså ha funnits i drygt 15 år.

Frågan om tillfälliga boendelösningar har under våren diskuterats friskt i Solna. Alla partier verkar i debatten vara överens om att det Solna ska erbjuda sina invånare är ordentliga, permanenta bostäder av god standard men trots detta har har man inte på 15 års tid hittat en bättre lösning än denna. Varför inte? Svaret är att över 50 år gamla idéer om trafikplanering bromsar Solnas utveckling.

Studentbostadsstugorna står nämligen på en “ruinmotorväg”, det som på 60-talet skulle bli Huvudstaleden, en del av en ny stadsmotorväg mellan Bromma och Stockholms innerstad. Men motorvägsprojektet avstannade och istället föreslogs att Huvudstaleden skulle gå i en tunnel under jord. Trots att mer än ett halvt sekel nu har passerat har tunnelprojektet ännu inte påbörjats men Solnaalliansen med Moderaterna i spetsen kämpar fortfarande med näbbar och klor för att få sin tunnel. Innan tunnelfrågan är i hamn kommer därför ingenting kunna ske med marken på Oskarsrogatan och inte heller med exempelvis kvarteret Ekelund vid Pampas (f d Arbetsmiljöverket).

Miljöpartiet är kritiska både mot byggandet av nya storskaliga vägar som skapar mer trafik och motverkar möjligheterna att uppnå de svenska och globala klimatmålen. Vi vänder oss även mot att Huvudstaleden tillåts lägga en död hand över hela stadsdelen Huvudstas utveckling.

– Att vi inte kan erbjuda studenter bättre boende än något som liknar friggebodar bara för att alliansen har en hang up för 60-talets trafikplanering är beklagligt, säger Victoria Johansson, vice gruppledare.

Miljöpartiet prioriterar annorlunda. Vi vill  minska trafiken i Huvudsta genom att omvandla de redan överbreda gatorna till trevliga stadsmässiga miljöer med mer utrymme för gående, cyklister och kollektivtrafik och mindre för biltrafik. Stadens översiktsplan utpekar Huvudsta som ett förtätningsområde och längs delar av den gamla ruinmotorvägen kan man bygga riktiga bostäder för både dagens och framtidens Solnabor. På så sätt får fler människor plats att bo än vad som är möjligt i ett 70-tal små stugor.

315

Stadsmiljön är ett prioriterat område i Solna stads budget och Alliansen hade därför svårt att säga nej till Miljöpartiets tre förslag för en trevligare utemiljö. Nu ser vi med förväntan fram emot fler papperskorgar, toaletter och dricksvattenfontäner runt om i Solna till glädje för alla som rör sig i vår kommun.

Victoria Johansson och Matilda Baraibar argumenterade för förslagen i sin motion i kommunfullmäktige den 22 februari.

– Solna har som mål att stadsmiljön ska vara ren, trygg och snygg men det finns många platser i staden där det är problem med nedskräpning. Det ska vara lätt för människor att göra rätt så fler papperskorgar är definitivt en viktig åtgärd för att inte skräp ska slängas på marken, säger Victoria Johansson.

I en tillgänglig och attraktiv stad där människor ständigt är i rörelse måste det också finnas tillgång till toaletter på offentliga platser, man ska inte behöva skynda hem från en trevlig utevistelse bara för att nöden tränger på. Eftersom Solna har många parker och grönområden borde staden också ställa ut dricksvattenfontäner så att Solnabor och besökare som är ute och promenerar, joggar, leker, solar eller ägnar sig åt någon annan törstframkallande aktivitet kan stanna till och dricka, fylla på vattenflaskor eller svalka av ansiktet.

– Det är viktigt att dricka ordentligt med vatten, särskilt för barn och äldre, och dessutom är det både billigt och miljövänligt att använda vårt rena kranvatten istället för att köpa vatten på flaska, säger Matilda Baraibar.

365

Arenastaden marknadsförs som en av norra Europas mest moderna stadsdelar. Men på en punkt är den hopplöst omodern: tillgängligheten för människor med funktionsnedsättningar.

Att alla ska kunna ta sig fram, även den som är synskadad, rullstolsburen, använder rullator eller kör barnvagn, borde vara en självklarhet. Men i Arenastaden, ett stenkast från naturområdet vid Råstasjön, har man misslyckats på ett antal punkter: Höga trottoarkanter har fått fasas av i efterhand. Synskadade lever farligt eftersom det saknas räfflade ledstråk, alltså avvikande beläggning på trottoaren som visar vägen till övergångsställen.

– Standarden är som på 1960-talet. Det är pinsamt att en stadsdel som sägs vara i världsklass inte klarar aktuella tillgänglighetskrav, sa Miljöpartiets gruppledare Bernhard Huber i kommunfullmäktige och illustrerade med bilder han tagit i Arenastaden.

Tillgängligheten regleras i lagar och i föreskrifter från Boverket. Solna stad har också egna styrdokument för tillgänglighet. Problemet är att de är 15-30 år gamla men ändå har inget gjorts för att uppdatera dem. Miljöpartiet i Solna ville i en interpellation till kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk ha svar på några frågor: varför har Arenastaden byggts utan hänsyn till tillgänglighet, vem har fått betala för att åtgärda bristerna i efterhand och planerar Solna att uppdatera sina riktlinjer för tillgänglighet?

– Jag förstår att det kan bli fel vid stora projekt, men här verkar felen vara systematiska, sa Miljöpartiets ledamot Martin Marmgren i fullmäktigedebatten. Det vore klädsamt av Solna stad att dra lärdom av detta och se över hur man kan göra bättre i framtiden.

Miljöpartiets vice gruppledare Victoria Johansson höll med:

– Vi ska inte använda skattepengar till att rätta till fel som beror på slarv, säger hon. I nya områden ska vi göra rätt från början.

Vem som har betalat för att rätta till bristerna i efterhand? Entreprenören eller Solna stad? Det var inte glasklart ens efter debatten i fullmäktige. Men det var glädjande att Pehr Granfalk mjuknade efter hand och till sist höll med om att Solna behöver lära sig av misstagen och bevaka tillgängligheten i Arenastaden bättre i fortsättningen.

365

När det kommer till stadsdelar i Solna som har några år på nacken är prioriteringarna och byggnadsivern inte lika akut. I Huvudsta finns fina planer på en rejäl omdaning, men tyvärr inga muskler och ambitioner för ett genomförande.

Det byggs som aldrig förr i Solna. Endast grannkommunen slår oss på fingrarna när det kommer till expansion. Och det ser inte ut att finnas några tecken på avmattning heller. Nya stadsdelar ploppar upp som svampar ur jorden – Arenastaden, Hagastaden och Järvastaden. Men när det kommer till stadsdelar i Solna som har några år på nacken är prioriteringarna och byggnadsivern inte lika akut.

I Huvudsta finns fina planer på en rejäl omdaning, men tyvärr inga muskler och ambitioner för ett genomförande. Den som vill vara konspiratoriskt lagd skulle kunna hävda att man helt enkelt prioriterar de nya stadsdelarna före de befintliga 60-talsområdena i de södra delarna av staden.

Bernhard Huber från Miljöpartiet tog under senaste Kommunfullmäktige upp omdaningen av Armégatan som släpar efter. I gestaltningsprogrammet för Huvudstas gator från 2007 beskrivs en tilltalande och modern gatumiljö för Armégatan och Storgatan. Avsmalnade gator, trädplanteringar, cykel- och gångvägar. Tyvärr har det stannat vid en papperstiger och endast 250 meter har gjorts om under åtta år. Varför har man så låga ambitioner för Solnas befintliga stadsdelar?

Läs mer i Vi i Solna: Ny trafikmiljö i Huvudsta dröjer