Etiketter Inlägg med etikett "stadsplanering"

stadsplanering

234
Dött på Arenatorget?

Kommunstyrelsen har gett klartecken för ett hotellbygge ovanpå Friends Arenas entrébyggnad. Förhoppningen är att hotellet ska ge mer ljus och liv till Arenatorget.

– Torget har visat sig vara en ogästvänlig miljö, jag är tveksam till att ett hotell ovanpå arenaentrén löser det problemet, säger Bernhard Huber.

Arenabolaget i Solna, sedan i december 2016 ägt av Fabege och Svenska Fotbollförbundet, har ansökt hos kommunen om en ändring av detaljplanen för Friends Arena (kvarteret Nationalarenan 1). Eftersom Quality Hotel Friends vill expandera planerar Arenabolaget att bygga ytterligare tre våningar med hotellrum på entrébyggnaden, den så kallade “Arena Gate”.

Stadens ledning är positiv till idén att bygga hotell ovanpå Arena Gate. Det beskrivs skapa förutsättningar för att “den ganska slutna och mörka Arena Gate ska öppnas upp och ge mer ljus och liv till torget”.

– Att miljön utanför Friends Arena endast fem år efter den stolta och storslagna invigningen beskrivs på ett så dystert sätt är ett klart underkännande av den nuvarande arkitekturen, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

I gestaltningsprogrammet från 2007 som beskriver hur Arenatorget skulle utformas används ord som “rumslig variation”, “unik karaktär” och att “en besökare ska kunna minnas hur det såg ut”. Så har det inte riktigt blivit.

I beslutsunderlaget finns inte mycket uppgifter om det framtida hotellets utformning, inte mer än att byggnaden ska få en utformning som “är självständig men samtidigt ger en hommage till Friends Arena”.

– Efter alla år av kapitaltillskott och förlusttäckningar för arenan som Solnas skattebetalare har fått stå för behöver vi knappast fler hyllningar av arenan, avslutar Bernhard Huber.

451
Victoria Johansson (MP) och Sara Kukka-Salam (S)

I en stad med bostadsbrist är det så klart viktigast att bygga många bostäder. Men det finns goda skäl för vårt krav på att en större del av det som byggs ska vara hyresrätter. Det är där bristen är som störst.

I Solna har det inte byggts en enda hyresrätt de senaste tre åren. Noll hyresrätter står mot över 1000 nybyggda bostadsrätter enligt statistik från SCB. Även den långvariga trenden är att andelen hyresrätter stadigt krymper medan andelen bostadsrätter ökar. Sedan 1995 har det varje år byggts fler bostadsrätter än hyresrätter. Moderaterna försöker med diverse statistiska knep (t ex att räkna in studentbostäder) hävda att det inte är så illa, men deras politiska inriktning kunde tyvärr inte vara tydligare: Låt byggbolagen bygga vad de vill.

Varför tycker vi i den rödgröna oppositionen då att det är så viktigt att det också byggs hyresrätter? Stockholmsregionens bostadsmarknad är ansträngd och priserna för bostadsrätter har rusat i höjden. Rent utbudsmässigt är det inte svårt att köpa en bostadsrätt. Där finns en marknad och den som har råd kan i stort sett välja fritt var man vill bo. Men många har inte råd eller möjlighet att köpa en bostadsrätt. För dem finns ingen valfrihet alls och i praktiken stängs de ute från bostadsmarknaden. Den genomsnittliga kötiden för en hyreslägenhet – i Solna 11 år – gör all planering i livet till en fars. I praktiken omöjliggörs det för stora grupper av befolkningen att bosätta sig i Solna. Det kan handla om unga som saknar startkapital, om människor med låg inkomst som inte har råd att ta stora lån eller om äldre som har för låg pension. Även ur ett arbetsmarknadsperspektiv är det problematiskt om det inte finns möjlighet att hyra en bostad för en kortare period om man till exempel får en tidsbegränsad anställning.

Därför behöver antalet och andelen hyresrätter öka igen. Vårt krav är enkelt, vi vill att det ska byggas fler hyresrätter än bostadsrätter i Solna under kommande år. Ge vår bostadsstiftelse Signalisten möjlighet att sätta igång med byggandet av hyresrätter. Alla ska kunna ha möjlighet att bosätta sig i vår kommun!

Victoria Johansson, vice gruppledare (MP)
Sara-Kukka Salam, oppositionsråd (S)

Artikeln publicerades som insändare i Vi i Solna.

Fortsatt biltrafik på Sjövägen

Nu är ett beslut fattat: Solnas moderatledda styre vill ha kvar biltrafiken på Sjövägen. Miljöpartiets förslag om att stänga vägen för allmän trafik så att grönområdena vid Råstasjön och Lötsjön kan stärkas röstades ned.

Sjövägen, gatan som går söder och väster om Råstasjön, har varit en het politisk fråga under många år. Grunden är en trafikutredning om Arenastaden från 2008 som rekommenderade att Sjövägen skulle kunna stängas av för allmän trafik och ersättas av Råsta strandväg.

Sommaren 2013 föreslog de borgerliga partierna i dåvarande Stadsbyggnadsnämnden att det skulle utredas när och under vilka förutsättningar Sjövägen kunde stängas. Syftet var att avlägsna barriäreffekten mellan Råstasjön och Lötsjön och underlätta skapandet av ett sammanhängande grönområde. Detta mycket positiva förslag anslöt sig även Miljöpartiet och resten av oppositionen till. Strax innan kommunvalet 2014  presenterades utredningen vars slutsats var att Sjövägen kunde stängas så snart trafikplats Ritorp och Signalbron var färdigbyggda. I full politisk enighet fattades nämnden beslutet att stänga av Sjövägen för trafik senast före utgången av 2015.

– Det här var ett sällsynt exempel på bred politisk samsyn i en miljöfråga i Solna. Att stänga Sjövägen för allmän trafik skulle minska buller, vibrationer och utsläpp vilket vore positivt för växt- och djurlivet, framför allt på arters spridningsmöjligheter mellan de två grönområdena vid Råstasjön och Lötsjön, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet och andre vice ordförande i Tekniska nämnden.

Men samsynen varade inte längre. Beslutet om avstängning revs upp i slutet av 2015 och i över ett års tid har arbete pågått med förslag på andra omgestaltningar av Sjövägen.

På Tekniska nämndens möte den 15 mars 2017 föreslogs till slut en enkelriktning av Sjövägen i nordlig riktning. Miljöpartiet stod dock fast vid den ursprungliga planen på att stänga vägen för allmän trafik och la fram ett motförslag tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Det förslaget röstades ner. Nu blir det fortsatt biltrafik på Sjövägen.

– Det är tråkigt och ganska märkligt att de borgerliga partierna har bytt hållning i den här frågan. Det har inte framförts några bra argument för varför allmän biltrafik ska vara tillåten på Sjövägen. Vi föreslog ett stopp för bilar, prioritering av gående och cyklister och att Sjövägen skulle kunna användas som utryckningsväg och bussgata. Det hade varit en bättre lösning, särskilt inför bildandet av ett naturreservat runt Råstasjön, avslutar Victoria Johansson.

Läs yrkandet från MP, S och V.

Utanför modulbostäderna på Stenbacka

Miljöpartiets gruppledare besökte modulbostäderna för nyanlända vid Stenbackaskolan. Mycket av integrationsarbetet fungerar bra, men bristen på mötesplatser och gemensamhetslokaler borde åtgärdas.

Vid årets slut kommer Solna stad ha tagit emot över 500 nyanlända i enlighet med anvisningslagen. De flesta erbjuds möjlighet att hyra en spartanskt inredd delad modulbostad på 19 kvadratmeter. Hyran för en lägenhet är på över 5 000 kronor. När två personer, som inte känner varandra sedan tidigare, ska bo på så liten yta fungerar det inte alltid friktionsfritt. Många undrar varför de inte kan bo i enrumslägenheten själva. Ett annat problem som framförs är att bostaden inte är förberedd för bredband. De boende har ingen möjlighet att köpa en fast bredbandsuppkoppling vilket brukar finnas i de flesta flerbostadshus i Solna.

Bostaden som två personer ska dela på
Bostaden som två personer ska dela på

När beslutet togs att etablera modulbostäder vid Stenbackaskolan betonade Miljöpartiet vikten av en god boendemiljö. Det är tråkigt att kommunen inte ordnat gemensamhetsytor för socialt umgänge och rekreation eller rum där man kan bedriva studier utan att bli störd. De frigjorda lokalerna i Solna kulturskola, som det i dagsläget inte finns några planer för, skulle exempelvis kunna användas för detta behov.

Vi vill också poängtera att utemiljön är under all kritik. Solna har ett ansvar för en god boendemiljö, och dit hör att iordningställa ytorna närmast modulerna, till exempel med sittbänkar, grillplatser och lekytor för de barn som bor de små lägenheterna.

241
Bagartorps skolområde

Bagartorpsskolan lades ned 2014, nu förlorar man ungdomsgården Torpet. Miljöpartiet vill se en annan utveckling för Bagartorp och föreslår en rad investeringar så att stadsdelens skolområde kan blomma upp igen.

Bagartorp är en stadsdel som under en längre tid fått stå tillbaka i Solnas stadsplanering. All kraft har lagts på andra områden i kommunen. Verksamheter har flyttat eller planeras flytta till nya Järvastaden och Ulriksdal. Bagartorpsskolan avvecklades höstterminen 2014 i samband med att nya Ulriksdalsskolan öppnade. Nyss kom beskedet att även den uppskattade ungdomsverksamheten Torpet ska flytta till Järvastaden.

Miljöpartiet vill se en annan väg för Bagartorp. I en motion till fullmäktige kräver vi en ordentlig upprustning av Bagartorps skolområde. Den kulturhistoriskt värdefulla skolmiljön bör stegvis renoveras och kompletteras med nya lokaler. Vi vill att skolområdet ska blomma upp igen med utökad kommunal skolverksamhet som kan avlasta Ulriksdalsskolan. Med förskolor i ordentliga byggnader istället för tillfälliga moduler. Och med nya lokaler för ungdomsgården Torpet, som vi vill ha kvar i området. Lokalerna ska vara anpassade för alla åldrar och även ge utrymme till kultur och föreningsliv på kvällar och helger. På så sätt får stadsdelen en levande kärna och en mötesplats för sociala aktiviteter även i framtiden.

Läs mer om Miljöpartiets förslag: Motion om Bagartorps framtid

156

600 istället för 900 bostäder, större förskolegård, skydd av parkens träd och mer sol och dagsljus – det är huvuddragen i Miljöpartiets alternativförslag.

Sedan våren 2015, när Solna stad gjorde ett markbyte med Råsta Holding, har det funnits byggplaner för området vid Jonstorpsvägen i Huvudsta. Under 2016 påbörjades ett formellt planarbete för nya bostäder och nu har ett första programförslag varit ute på samråd.

Miljöpartiet är positiva till att det byggs nya bostäder och även kontor, förskolor och annan samhällsservice i området kring Jonstorpsvägen. Men vi är inte nöjda med det presenterade förslaget som utgår från 800-900 nya lägenheter.

I Miljöpartiets förslag finns det totalt cirka 600 nya bostäder.

– Vårt förslag omfamnar den befintliga byggnationen mer varsamt och skapar en bättre koppling till den struktur som området har idag, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Området föreslås vara öppet mot syd och sydväst för att både den befintliga bebyggelsen och de nya husen ska få tillräckligt med sol och dagsljus. I den östra delen av området finns många värdefulla träd som med vårt förslag kan bevaras som en sammanhängande parkmiljö. Miljöpartiet anser också att den planerade förskolan bör placeras i en lägre byggnad med en ordentlig gård i sydläge och närhet till både park och fotbollsplan.

– Miljöpartiets förslag är en väl avvägd kompromiss som värnar den befintliga bebyggelsens kvalitéer och skapar en trevlig stadsmiljö med människan i centrum, säger Bernhard Huber.

Miljöpartiets förslag för Huvudsta 3:1 och kv Krukmakaren
Miljöpartiets förslag

 

Läs även Miljöpartiets programsamrådsyttrande.

 

 

 

312

I Alliansens Solna lever lekande barn farligt. På kommunens mark finns nästan 800 lekredskap varav det var fel på hela 523. Det visar Miljöpartiets genomgång av årets besiktningsprotokoll.

– Barn har rätt till trygga lekplatser! säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber. Tyvärr har Solna under en lång period haft en alldeles för låg ambitionsnivå vad gäller barnens säkerhet.

Varje fastighetsägare har ett lagstadgat ansvar för att lekplatser är säkra. De måste besiktigas varje år och alla fel som upptäcks ska sammanställas i ett protokoll. Felen klassificeras som A-, B- eller C-fel. A-felen som är de mest allvarliga måste åtgärdas omgående och B-felen bör åtgärdas så snart som möjligt medan C-fel ska hållas under uppsikt och rättas till i samband med planerat underhåll.

Vid Miljöpartiets genomgång av 93 tillgängliga besiktningsprotokoll från 2016 kunde konstateras att nästan 70 procent av de totalt nästan 800 lekredskapen på kommunens mark hade ett eller flera fel. På en lekplats, Byparken, fanns det hela sex lekredskap med fel av den allvarligaste typen – de var trasiga eller felaktigt monterade så att barn kunde fastna med huvudet, halsen eller kläder med risk för strypning. På Ekensbergsskolans lekplats var det fel på alla lekredskap utom ett. Tallbackaskolans skolgård var en av de lekplatser som hade flest fel totalt, hela 35 stycken. En stor del av de dokumenterade felen är direkt kopplade till bristande underhåll.

– Resultatet av vår genomgång är både skrämmande och upprörande. Bristande underhåll av lekplatser är faktiskt ett brott mot Plan- och bygglagen, säger Victoria Johansson vice gruppledare för Miljöpartiet i Solna.

Huruvida lekplatsen har en fungerande drift- och underhållsplan är något som ska kontrolleras i samband med besiktningen. Det ska även finnas skyltar med information, telefonnummer till fastighetsägaren och larmnummer vid händelse av en olycka. Besiktningsprotokollen visar dock att inte en enda av Solna stads lekplatser har någon plan för drift och underhåll och ingenstans finns de rekommenderade skyltarna uppsatta.

 

172

Solnas stadsutveckling är inriktad på nya bostäder och kontor. Planeringen för skolor och förskolor går tyvärr inte lika bra. Miljöpartiet kräver att barnperspektivet får en mycket tydligare ställning i stadsplaneringen.

Barn tillbringar en stor del av sin tid i skola och förskola.  Att det finns byggnader och utemiljöer av god kvalitet är en förutsättning för att barnen ska kunna utvecklas på ett bra sätt. På senare tid har det staplats exempel på hur Solna helt har tappat bort barnperspektivet i planeringen:

  • I Järvastaden har man haft stora möjligheter att planera rätt från början. Tyvärr har planeringen för skolor och förskolor inte alls hängt med trots att stadsdelen riktar sig främst till barnfamiljer. Den nya skolan i Järvastaden har försenats ett antal gånger och kommer, när den öppnar 2017, inte ha tillräckligt med kapacitet. För de mindre barnen blir det gång på gång paviljonglösningar istället för riktiga förskolebyggnader av hög kvalitet. Senaste exemplet är paviljongerna på Igelbäckens förskola direkt intill naturreservatet.
  • I centrala Råsunda planeras det för en omdaning av kvarteret Bollen. Där kommer dock förskolegårdarna för de två befintliga förskolorna bli alldeles för små. Om man följde Boverkets råd för barns utemiljöer skulle gårdarna inte ens räcka för 10 barn vardera men där ska fem gånger så många trängas. Visst får man kompromissa i den täta staden, men här har man ändå gått över gränsen. (Gården till Montessoriförskolan som har 50 barn skulle bli knappt 400 kvm. Även gården för förskolan Stråket är med 500 kvm underdimensionerad.)
  • Arenastaden planerades som en stadsdel i världsklass, men tyvärr inte för barn. Än så länge finns det inte en enda skola eller förskola trots att behovet inom ett antal år kommer bli stort. Att bara förlita sig på utbudet i andra stadsdelar är ingen hållbar lösning. Här har man nog gett vika för de stora exploatörernas särintressen vilket är oerhört beklagligt.
  • De senaste åren har Solna stängt två skolor och strax därefter öppnat dem igen. Både Bagartorpsskolan och Fridhemsskolan genomgick detta öde. Och det gjorde inte saken bättre att man bytte namn på den ena skolan och förpassade själva skolverksamheten till en tillfällig paviljonglösning.

Miljöpartiet kräver en långsiktig planering för nya skolor och förskolor i Solna. Tyvärr verkar en sådan inte finnas vilket gör att man även fortsättningsvis behöver improvisera med nödlösningar på barnens bekostnad.

184

Miljöpartiet vill att alla barn i Solna ska ha en säker väg till skolan. Om barn kan gå och cykla tryggt är det bra för miljö och hälsa – och det minskar stressen för föräldrar som slipper skjutsa med bil.

I en liten kommun som Solna borde de flesta barn kunna ta sig till skolan till fots eller på cykel. Tyvärr har Solnas stadsplanerare under många år prioriterat bilen och inte sett till att skapa säkra skolvägar. Många föräldrar känner därför att skolvägen inte är trygg och skjutsar barnen med bil istället. Den utvecklingen vill Miljöpartiet vända och här finns bara vinnare.

– Om föräldrar känner sig trygga med att barn, som har åldern inne, kan ta sig själva till skolan så blir vardagen mindre stressig för hela familjen. Då behöver man inte skjutsa eller ens följa dem till skolan, säger Tobias Östberg, 2:e vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden och ledamot i kommunfullmäktige.

Vid sista kommunfullmäktige före sommaren lämnade Miljöpartiet in en motion om att Solna ska utarbeta en plan för säkra skolvägar. Det första som behöver göras är en kartläggning av dagens trafikmiljö kring skolorna. I det arbetet är det viktigt att föräldrar och barn får berätta om faror de upplever på skolvägen.

Utifrån kartläggningen kan man sedan gå vidare med insatser för att förbättra situationen där det behövs. Här finns också mycket att lära av andra kommuner som länge jobbat aktivt med frågan. Det kan handla om allt från farthinder och avsmalningar till avlämningsplatser en bit ifrån skolan istället för mitt framför huvudentrén.

Solna skulle då också kunna bedriva kampanjer för att få fler att gå och cykla till skolan. Och varför inte låta en cykelreparatör som kan göra enklare reparationer stå vid skolan nu i början av terminen?

För att förbättra situationen på lång sikt krävs ett strategiskt arbete vid planering och projektering av nya skolor där säkra skolvägar ska vara med från början.

– Får vi en tryggare trafikmiljö kring skolorna kommer fler barn ta sig för egen maskin till skolan. Det är bra för miljö och hälsa, men ökar också barnens frihet, säger Tobias Östberg.

360
Oskarsrogatan

I snart 15 års tid har små bostadsstugor stått på tillfälliga bygglov i Huvudsta. Varför bygger Solna inte ordentliga, permanenta bostäder och skapar en trevlig stadsmiljö? Svaret är Huvudstaleden i tunnel, ett vägprojekt från 60-talet som Solnaalliansen inte vill släppa.

På Oskarsrogatan i Huvudsta finns ett udda inslag i Solnas stadsmiljö och arkitektur. Där står nämligen 76 små stugor på ca 18 kvadratmeter vardera. Stugområdet som utgör studentbostäder etablerades våren 2002 och trots att avsikten då var att ha stugorna stående i sex år har det tillfälliga bygglovet förlängts upprepade gånger. Nuvarande bygglov gäller till och med sommaren 2017 och vid den tiden kommer stugorna alltså ha funnits i drygt 15 år.

Frågan om tillfälliga boendelösningar har under våren diskuterats friskt i Solna. Alla partier verkar i debatten vara överens om att det Solna ska erbjuda sina invånare är ordentliga, permanenta bostäder av god standard men trots detta har har man inte på 15 års tid hittat en bättre lösning än denna. Varför inte? Svaret är att över 50 år gamla idéer om trafikplanering bromsar Solnas utveckling.

Studentbostadsstugorna står nämligen på en “ruinmotorväg”, det som på 60-talet skulle bli Huvudstaleden, en del av en ny stadsmotorväg mellan Bromma och Stockholms innerstad. Men motorvägsprojektet avstannade och istället föreslogs att Huvudstaleden skulle gå i en tunnel under jord. Trots att mer än ett halvt sekel nu har passerat har tunnelprojektet ännu inte påbörjats men Solnaalliansen med Moderaterna i spetsen kämpar fortfarande med näbbar och klor för att få sin tunnel. Innan tunnelfrågan är i hamn kommer därför ingenting kunna ske med marken på Oskarsrogatan och inte heller med exempelvis kvarteret Ekelund vid Pampas (f d Arbetsmiljöverket).

Miljöpartiet är kritiska både mot byggandet av nya storskaliga vägar som skapar mer trafik och motverkar möjligheterna att uppnå de svenska och globala klimatmålen. Vi vänder oss även mot att Huvudstaleden tillåts lägga en död hand över hela stadsdelen Huvudstas utveckling.

– Att vi inte kan erbjuda studenter bättre boende än något som liknar friggebodar bara för att alliansen har en hang up för 60-talets trafikplanering är beklagligt, säger Victoria Johansson, vice gruppledare.

Miljöpartiet prioriterar annorlunda. Vi vill  minska trafiken i Huvudsta genom att omvandla de redan överbreda gatorna till trevliga stadsmässiga miljöer med mer utrymme för gående, cyklister och kollektivtrafik och mindre för biltrafik. Stadens översiktsplan utpekar Huvudsta som ett förtätningsområde och längs delar av den gamla ruinmotorvägen kan man bygga riktiga bostäder för både dagens och framtidens Solnabor. På så sätt får fler människor plats att bo än vad som är möjligt i ett 70-tal små stugor.