Etiketter Inlägg med etikett "stadsplanering"

stadsplanering

Vasalundsparken
Picknick i Vasalundsparken?

Arenastaden har byggts ut i stor skala. Nu vill vi se till att bevara den sista kvarvarande grönytan, det gröna parkstråket mellan Råsunda och Arenastaden. Vasalundsparken behövs för rekreation, som mötesplats och för den biologiska mångfalden.

Vasalundsparken är ett grönområde mellan Dalvägen och Råsundavägen som knyter samman Arenastaden och Råsunda. Parken fyller många viktiga funktioner – det är en plats där barn kan leka, där pensionärer kan rasta hunden och där Arenastadens kontorsanställda kan njuta av en lunchrast i det gröna. Här finns en grillplats, bollplan och slingrande gångstigar. Parken utgör dessutom en viktig utemiljö för eleverna på Solna gymnasium samt för andra skolor och förskolor i området.

Parken innehåller flera gamla ekar och tallar som är viktiga för Solnas biologiska mångfald. Länsstyrelsen har särskilt pekat ut Vasalundsparkens värdefulla trädbestånd. Gröna ytor i tätbebyggd stadsmiljö kommer också att bli allt viktigare i klimatförändringens spår. Vi kan räkna med fler regnoväder och fler torra värmeperioder. Då behövs trädens kapacitet att både ta hand om dagvatten och ge skugga. Träd och grönska renar också luften från föroreningar och skyddar mot buller, vilket det finns stort behov av i en tätbebyggd kommun med mycket trafik.

Dalvägen
Dalvägen med Vasalundsparken till vänster, Arenastaden till höger

Vasalundsparken hotas nu av Solna stads planer på att exploatera stora delar av området söder om Dalvägen. Det framgår i den fördjupade översiktsplanen för Solna stationsområde som togs fram 2007 och det bekräftas också i Solnas översiktsplan som antogs 2016. I samband med det markbyte som kommunen gjorde med bolaget Råsta Holding för att ersätta mark vid Råstasjön skrev Solna också klart och tydligt att kommunen vill finansiera delar av gula linjens tunnelbana med exploatering vid Dalvägen.

Miljöpartiet står bakom planerna att bygga en uppgång vid Dalvägen för gula linjens slutstation men vi anser att parken måste skyddas från annan framtida exploatering. Finansieringen av tunnelbanan kan lösas utan att bebygga parken. I Arenastaden blir exempelvis kvarteret Farao på andra sidan Dalvägen föremål för omfattande exploatering vilket kommer att bidra till finansieringen.

Miljöpartiet vill fokusera på förtätning längs Solnavägen. Med vårt förslag ”Solna boulevard” kan flera tusen nya bostäder byggas och bidra till finansieringen av tunnelbanan, samtidigt som Solnavägen byggs om till en trevlig stadsgata med människor i centrum istället för bilar.

 

Nu är det hög tid för Moderaterna i Solna att komma in i 2000-talet och prioritera en hållbar stad med människan, inte bilen, i fokus.

Den mer än 50 år gamla idén om att bygga en biltunnel genom Huvudsta har nått vägs ände. En aktuell utredning visar att tunneln skulle kosta enorma 4,2 miljarder kronor och inte ens lösa några trafikproblem. Det är dags för Moderaterna att inse att Huvudstaleden inte kommer byggas, säger Miljöpartiets gruppledare Bernhard Huber och Victoria Johansson.

Trafikverket har utrett den gamla frågan om att bygga en Huvudstaled i tunnel. Utredningen visar att tunneln skulle kosta minst 4,2 miljarder kronor (6,5 miljarder om alla finansiella kostnader räknas in) och att de samhällsekonomiska kostnaderna är betydligt större än de möjliga vinster tunneln kan tänkas bidra till för samhället. Trafikverket konstaterar att bil- och lastbilstrafiken skulle öka och att gående, cyklister och kollektivtrafik skulle drabbas negativt. Den ökade biltrafiken skulle dessutom leda till mer buller och luftföroreningar som skadar människors hälsa samt ökade klimatutsläpp.

Allt detta går helt emot både lokala, regionala och nationella mål om hållbart resande och minskad klimatpåverkan. Rapporten slår också fast att Huvudstaleden skulle vara klart negativ för möjligheterna att uppnå de två regionala målen “god livsmiljö” och “resurseffektiv region”. Om några andra än uttalade klimatförnekare och billobbyister i detta läge skulle vilja se tunneln byggd vore det ytterst anmärkningsvärt.

Vad är då Huvudstaleden? Idag är det en 800 meter lång väg som sträcker sig från Huvudstabron i sydvästra Solna till Frösundaleden vid Stora Blå, men namnet väcker många fler associationer än så hos de flesta Solnabor. På 1960-talet planerades ett stort bygge av en stadsmotorväg från Bromma till Roslagstull och senare Värtahamnen där Huvudstaleden skulle utgöra den västra delen av vägen, genom just stadsdelen Huvudsta i Solna. Till en början var tanken att vägen skulle gå ovan jord men efter att Huvudstabron och sträckningen fram till Frösundaleden hade byggts avstannade projektet och andra stora infrastrukturprojekt prioriterades istället. På 1980-talet väcktes sedan idén om att bygga vägen i form av en tunnel med dubbla bilfiler åt båda håll och på så sätt förbinda Essingeleden med Frösundaleden. Det är denna “Huvudstaled i tunnel” som nu har förföljt Solna i flera decennier.

Men tunneln är inte byggd, trots att ett halvt sekel har passerat sedan förslaget om Huvudstaleden presenterades och trots att Solnaalliansen, den “gröna rösten” Centerpartiet inkluderad, kämpat för projektet i decennier. Enligt Moderaterna beror det på att Sveriges riksdag är “Stockholmsfientlig” och satsar statens pengar i “olika ödemarker”. I verkligheten handlar det dock inte om någon konspiration för att nedmontera huvudstadsregionen, det är helt enkelt så att bygget av Huvudstaleden är en dålig idé. Såväl under borgerliga som rödgröna riksdagsmajoriteter (och -minoriteter) har staten mandatperiod efter mandatperiod valt att inte investera i någon tunnel.

Att Trafikverket har utrett frågan om Huvudstaleden beror inte på att riksdagen plötsligt har sett ett behov av tunneln utan det är ett resultat av en förhandling med kommunen. Trafikverket ska bygga två nya järnvägsspår för Mälarbanan genom Huvudsta och då såg Moderaterna sin chans: de krävde en utredning om Huvudstaleden som kompensation. Lokaltidningen Vi i Solna rapporterade om frågan i februari 2015 och skrev om Moderaternas position, att inte en enda meter räls skulle få dras i kommunen förrän löften om tunneln hade avgetts. “Vi är beredda att driva det här hur långt som helst. Det ska mycket till innan man kör över oss” sa kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) då. Och nu har han alltså fått sin utredning.

Med tanke på vad utredningen visar borde det nu stå klart för alla: Huvudstaleden är död och kommer inte att byggas. Att staten inte heller detta decennium kommer vilja slösa flera miljarder i skattemedel på tunneln kan knappast förvåna någon. Det är också helt otänkbart att Solna på egen hand skulle betala för tunneln.

Sammanfattningsvis var det inte särskilt begåvat av Moderaterna att kräva en utredning om ett dödfött projekt. Istället borde man ha lagt fokus på utbyggnad av kollektivtrafiken och möjligheten att bygga bort barriärer i Solna. En tågstation i Huvudsta och en nedgrävning samt överdäckning av tågspåren är av mycket större värde för kommunen. Om tågen som redan rullar genom Solna också stannar här får våra invånare konkret nytta av Mälarbanan. Om spåren kan överdäckas minskar bullret, tillgängligheten ökar och det finns större möjligheter att skapa en trevlig stadsmiljö kring Huvudsta och Skytteholm.

När tunnelprojektet begravs blir det också möjligt att äntligen börja planera för vad som ska ske med marken kring exempelvis kvarteret Ekelund vid Pampas (f d Arbetsmiljöverkets stora kontorslokaler som sedan länge står tomma) och på Oskarsrogatan utmed tågspåren. Allt för länge har Huvudstaleden tillåtits lägga en död hand över utvecklingen i området. Byggprojekt och kreativa idéer har skjutits på framtiden med hänvisning till att tunneln måste byggas först. Men nu står det förhoppningsvis klart för alla att Huvudstaleden inte är Solnas räddning.

351
Dött på Arenatorget?

Kommunstyrelsen har gett klartecken för ett hotellbygge ovanpå Friends Arenas entrébyggnad. Förhoppningen är att hotellet ska ge mer ljus och liv till Arenatorget.

– Torget har visat sig vara en ogästvänlig miljö, jag är tveksam till att ett hotell ovanpå arenaentrén löser det problemet, säger Bernhard Huber.

Arenabolaget i Solna, sedan i december 2016 ägt av Fabege och Svenska Fotbollförbundet, har ansökt hos kommunen om en ändring av detaljplanen för Friends Arena (kvarteret Nationalarenan 1). Eftersom Quality Hotel Friends vill expandera planerar Arenabolaget att bygga ytterligare tre våningar med hotellrum på entrébyggnaden, den så kallade “Arena Gate”.

Stadens ledning är positiv till idén att bygga hotell ovanpå Arena Gate. Det beskrivs skapa förutsättningar för att “den ganska slutna och mörka Arena Gate ska öppnas upp och ge mer ljus och liv till torget”.

– Att miljön utanför Friends Arena endast fem år efter den stolta och storslagna invigningen beskrivs på ett så dystert sätt är ett klart underkännande av den nuvarande arkitekturen, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

I gestaltningsprogrammet från 2007 som beskriver hur Arenatorget skulle utformas används ord som “rumslig variation”, “unik karaktär” och att “en besökare ska kunna minnas hur det såg ut”. Så har det inte riktigt blivit.

I beslutsunderlaget finns inte mycket uppgifter om det framtida hotellets utformning, inte mer än att byggnaden ska få en utformning som “är självständig men samtidigt ger en hommage till Friends Arena”.

– Efter alla år av kapitaltillskott och förlusttäckningar för arenan som Solnas skattebetalare har fått stå för behöver vi knappast fler hyllningar av arenan, avslutar Bernhard Huber.

568
Victoria Johansson (MP) och Sara Kukka-Salam (S)

I en stad med bostadsbrist är det så klart viktigast att bygga många bostäder. Men det finns goda skäl för vårt krav på att en större del av det som byggs ska vara hyresrätter. Det är där bristen är som störst.

I Solna har det inte byggts en enda hyresrätt de senaste tre åren. Noll hyresrätter står mot över 1000 nybyggda bostadsrätter enligt statistik från SCB. Även den långvariga trenden är att andelen hyresrätter stadigt krymper medan andelen bostadsrätter ökar. Sedan 1995 har det varje år byggts fler bostadsrätter än hyresrätter. Moderaterna försöker med diverse statistiska knep (t ex att räkna in studentbostäder) hävda att det inte är så illa, men deras politiska inriktning kunde tyvärr inte vara tydligare: Låt byggbolagen bygga vad de vill.

Varför tycker vi i den rödgröna oppositionen då att det är så viktigt att det också byggs hyresrätter? Stockholmsregionens bostadsmarknad är ansträngd och priserna för bostadsrätter har rusat i höjden. Rent utbudsmässigt är det inte svårt att köpa en bostadsrätt. Där finns en marknad och den som har råd kan i stort sett välja fritt var man vill bo. Men många har inte råd eller möjlighet att köpa en bostadsrätt. För dem finns ingen valfrihet alls och i praktiken stängs de ute från bostadsmarknaden. Den genomsnittliga kötiden för en hyreslägenhet – i Solna 11 år – gör all planering i livet till en fars. I praktiken omöjliggörs det för stora grupper av befolkningen att bosätta sig i Solna. Det kan handla om unga som saknar startkapital, om människor med låg inkomst som inte har råd att ta stora lån eller om äldre som har för låg pension. Även ur ett arbetsmarknadsperspektiv är det problematiskt om det inte finns möjlighet att hyra en bostad för en kortare period om man till exempel får en tidsbegränsad anställning.

Därför behöver antalet och andelen hyresrätter öka igen. Vårt krav är enkelt, vi vill att det ska byggas fler hyresrätter än bostadsrätter i Solna under kommande år. Ge vår bostadsstiftelse Signalisten möjlighet att sätta igång med byggandet av hyresrätter. Alla ska kunna ha möjlighet att bosätta sig i vår kommun!

Victoria Johansson, vice gruppledare (MP)
Sara-Kukka Salam, oppositionsråd (S)

Artikeln publicerades som insändare i Vi i Solna.

Fortsatt biltrafik på Sjövägen

Nu är ett beslut fattat: Solnas moderatledda styre vill ha kvar biltrafiken på Sjövägen. Miljöpartiets förslag om att stänga vägen för allmän trafik så att grönområdena vid Råstasjön och Lötsjön kan stärkas röstades ned.

Sjövägen, gatan som går söder och väster om Råstasjön, har varit en het politisk fråga under många år. Grunden är en trafikutredning om Arenastaden från 2008 som rekommenderade att Sjövägen skulle kunna stängas av för allmän trafik och ersättas av Råsta strandväg.

Sommaren 2013 föreslog de borgerliga partierna i dåvarande Stadsbyggnadsnämnden att det skulle utredas när och under vilka förutsättningar Sjövägen kunde stängas. Syftet var att avlägsna barriäreffekten mellan Råstasjön och Lötsjön och underlätta skapandet av ett sammanhängande grönområde. Detta mycket positiva förslag anslöt sig även Miljöpartiet och resten av oppositionen till. Strax innan kommunvalet 2014  presenterades utredningen vars slutsats var att Sjövägen kunde stängas så snart trafikplats Ritorp och Signalbron var färdigbyggda. I full politisk enighet fattades nämnden beslutet att stänga av Sjövägen för trafik senast före utgången av 2015.

– Det här var ett sällsynt exempel på bred politisk samsyn i en miljöfråga i Solna. Att stänga Sjövägen för allmän trafik skulle minska buller, vibrationer och utsläpp vilket vore positivt för växt- och djurlivet, framför allt på arters spridningsmöjligheter mellan de två grönområdena vid Råstasjön och Lötsjön, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet och andre vice ordförande i Tekniska nämnden.

Men samsynen varade inte längre. Beslutet om avstängning revs upp i slutet av 2015 och i över ett års tid har arbete pågått med förslag på andra omgestaltningar av Sjövägen.

På Tekniska nämndens möte den 15 mars 2017 föreslogs till slut en enkelriktning av Sjövägen i nordlig riktning. Miljöpartiet stod dock fast vid den ursprungliga planen på att stänga vägen för allmän trafik och la fram ett motförslag tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Det förslaget röstades ner. Nu blir det fortsatt biltrafik på Sjövägen.

– Det är tråkigt och ganska märkligt att de borgerliga partierna har bytt hållning i den här frågan. Det har inte framförts några bra argument för varför allmän biltrafik ska vara tillåten på Sjövägen. Vi föreslog ett stopp för bilar, prioritering av gående och cyklister och att Sjövägen skulle kunna användas som utryckningsväg och bussgata. Det hade varit en bättre lösning, särskilt inför bildandet av ett naturreservat runt Råstasjön, avslutar Victoria Johansson.

Läs yrkandet från MP, S och V.

Utanför modulbostäderna på Stenbacka

Miljöpartiets gruppledare besökte modulbostäderna för nyanlända vid Stenbackaskolan. Mycket av integrationsarbetet fungerar bra, men bristen på mötesplatser och gemensamhetslokaler borde åtgärdas.

Vid årets slut kommer Solna stad ha tagit emot över 500 nyanlända i enlighet med anvisningslagen. De flesta erbjuds möjlighet att hyra en spartanskt inredd delad modulbostad på 19 kvadratmeter. Hyran för en lägenhet är på över 5 000 kronor. När två personer, som inte känner varandra sedan tidigare, ska bo på så liten yta fungerar det inte alltid friktionsfritt. Många undrar varför de inte kan bo i enrumslägenheten själva. Ett annat problem som framförs är att bostaden inte är förberedd för bredband. De boende har ingen möjlighet att köpa en fast bredbandsuppkoppling vilket brukar finnas i de flesta flerbostadshus i Solna.

Bostaden som två personer ska dela på
Bostaden som två personer ska dela på

När beslutet togs att etablera modulbostäder vid Stenbackaskolan betonade Miljöpartiet vikten av en god boendemiljö. Det är tråkigt att kommunen inte ordnat gemensamhetsytor för socialt umgänge och rekreation eller rum där man kan bedriva studier utan att bli störd. De frigjorda lokalerna i Solna kulturskola, som det i dagsläget inte finns några planer för, skulle exempelvis kunna användas för detta behov.

Vi vill också poängtera att utemiljön är under all kritik. Solna har ett ansvar för en god boendemiljö, och dit hör att iordningställa ytorna närmast modulerna, till exempel med sittbänkar, grillplatser och lekytor för de barn som bor de små lägenheterna.

308
Bagartorps skolområde

Bagartorpsskolan lades ned 2014, nu förlorar man ungdomsgården Torpet. Miljöpartiet vill se en annan utveckling för Bagartorp och föreslår en rad investeringar så att stadsdelens skolområde kan blomma upp igen.

Bagartorp är en stadsdel som under en längre tid fått stå tillbaka i Solnas stadsplanering. All kraft har lagts på andra områden i kommunen. Verksamheter har flyttat eller planeras flytta till nya Järvastaden och Ulriksdal. Bagartorpsskolan avvecklades höstterminen 2014 i samband med att nya Ulriksdalsskolan öppnade. Nyss kom beskedet att även den uppskattade ungdomsverksamheten Torpet ska flytta till Järvastaden.

Miljöpartiet vill se en annan väg för Bagartorp. I en motion till fullmäktige kräver vi en ordentlig upprustning av Bagartorps skolområde. Den kulturhistoriskt värdefulla skolmiljön bör stegvis renoveras och kompletteras med nya lokaler. Vi vill att skolområdet ska blomma upp igen med utökad kommunal skolverksamhet som kan avlasta Ulriksdalsskolan. Med förskolor i ordentliga byggnader istället för tillfälliga moduler. Och med nya lokaler för ungdomsgården Torpet, som vi vill ha kvar i området. Lokalerna ska vara anpassade för alla åldrar och även ge utrymme till kultur och föreningsliv på kvällar och helger. På så sätt får stadsdelen en levande kärna och en mötesplats för sociala aktiviteter även i framtiden.

Läs mer om Miljöpartiets förslag: Motion om Bagartorps framtid

219

600 istället för 900 bostäder, större förskolegård, skydd av parkens träd och mer sol och dagsljus – det är huvuddragen i Miljöpartiets alternativförslag.

Sedan våren 2015, när Solna stad gjorde ett markbyte med Råsta Holding, har det funnits byggplaner för området vid Jonstorpsvägen i Huvudsta. Under 2016 påbörjades ett formellt planarbete för nya bostäder och nu har ett första programförslag varit ute på samråd.

Miljöpartiet är positiva till att det byggs nya bostäder och även kontor, förskolor och annan samhällsservice i området kring Jonstorpsvägen. Men vi är inte nöjda med det presenterade förslaget som utgår från 800-900 nya lägenheter.

I Miljöpartiets förslag finns det totalt cirka 600 nya bostäder.

– Vårt förslag omfamnar den befintliga byggnationen mer varsamt och skapar en bättre koppling till den struktur som området har idag, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Området föreslås vara öppet mot syd och sydväst för att både den befintliga bebyggelsen och de nya husen ska få tillräckligt med sol och dagsljus. I den östra delen av området finns många värdefulla träd som med vårt förslag kan bevaras som en sammanhängande parkmiljö. Miljöpartiet anser också att den planerade förskolan bör placeras i en lägre byggnad med en ordentlig gård i sydläge och närhet till både park och fotbollsplan.

– Miljöpartiets förslag är en väl avvägd kompromiss som värnar den befintliga bebyggelsens kvalitéer och skapar en trevlig stadsmiljö med människan i centrum, säger Bernhard Huber.

Miljöpartiets förslag för Huvudsta 3:1 och kv Krukmakaren
Miljöpartiets förslag

 

Läs även Miljöpartiets programsamrådsyttrande.

 

 

 

374

I Alliansens Solna lever lekande barn farligt. På kommunens mark finns nästan 800 lekredskap varav det var fel på hela 523. Det visar Miljöpartiets genomgång av årets besiktningsprotokoll.

– Barn har rätt till trygga lekplatser! säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber. Tyvärr har Solna under en lång period haft en alldeles för låg ambitionsnivå vad gäller barnens säkerhet.

Varje fastighetsägare har ett lagstadgat ansvar för att lekplatser är säkra. De måste besiktigas varje år och alla fel som upptäcks ska sammanställas i ett protokoll. Felen klassificeras som A-, B- eller C-fel. A-felen som är de mest allvarliga måste åtgärdas omgående och B-felen bör åtgärdas så snart som möjligt medan C-fel ska hållas under uppsikt och rättas till i samband med planerat underhåll.

Vid Miljöpartiets genomgång av 93 tillgängliga besiktningsprotokoll från 2016 kunde konstateras att nästan 70 procent av de totalt nästan 800 lekredskapen på kommunens mark hade ett eller flera fel. På en lekplats, Byparken, fanns det hela sex lekredskap med fel av den allvarligaste typen – de var trasiga eller felaktigt monterade så att barn kunde fastna med huvudet, halsen eller kläder med risk för strypning. På Ekensbergsskolans lekplats var det fel på alla lekredskap utom ett. Tallbackaskolans skolgård var en av de lekplatser som hade flest fel totalt, hela 35 stycken. En stor del av de dokumenterade felen är direkt kopplade till bristande underhåll.

– Resultatet av vår genomgång är både skrämmande och upprörande. Bristande underhåll av lekplatser är faktiskt ett brott mot Plan- och bygglagen, säger Victoria Johansson vice gruppledare för Miljöpartiet i Solna.

Huruvida lekplatsen har en fungerande drift- och underhållsplan är något som ska kontrolleras i samband med besiktningen. Det ska även finnas skyltar med information, telefonnummer till fastighetsägaren och larmnummer vid händelse av en olycka. Besiktningsprotokollen visar dock att inte en enda av Solna stads lekplatser har någon plan för drift och underhåll och ingenstans finns de rekommenderade skyltarna uppsatta.

 

247

Solnas stadsutveckling är inriktad på nya bostäder och kontor. Planeringen för skolor och förskolor går tyvärr inte lika bra. Miljöpartiet kräver att barnperspektivet får en mycket tydligare ställning i stadsplaneringen.

Barn tillbringar en stor del av sin tid i skola och förskola.  Att det finns byggnader och utemiljöer av god kvalitet är en förutsättning för att barnen ska kunna utvecklas på ett bra sätt. På senare tid har det staplats exempel på hur Solna helt har tappat bort barnperspektivet i planeringen:

  • I Järvastaden har man haft stora möjligheter att planera rätt från början. Tyvärr har planeringen för skolor och förskolor inte alls hängt med trots att stadsdelen riktar sig främst till barnfamiljer. Den nya skolan i Järvastaden har försenats ett antal gånger och kommer, när den öppnar 2017, inte ha tillräckligt med kapacitet. För de mindre barnen blir det gång på gång paviljonglösningar istället för riktiga förskolebyggnader av hög kvalitet. Senaste exemplet är paviljongerna på Igelbäckens förskola direkt intill naturreservatet.
  • I centrala Råsunda planeras det för en omdaning av kvarteret Bollen. Där kommer dock förskolegårdarna för de två befintliga förskolorna bli alldeles för små. Om man följde Boverkets råd för barns utemiljöer skulle gårdarna inte ens räcka för 10 barn vardera men där ska fem gånger så många trängas. Visst får man kompromissa i den täta staden, men här har man ändå gått över gränsen. (Gården till Montessoriförskolan som har 50 barn skulle bli knappt 400 kvm. Även gården för förskolan Stråket är med 500 kvm underdimensionerad.)
  • Arenastaden planerades som en stadsdel i världsklass, men tyvärr inte för barn. Än så länge finns det inte en enda skola eller förskola trots att behovet inom ett antal år kommer bli stort. Att bara förlita sig på utbudet i andra stadsdelar är ingen hållbar lösning. Här har man nog gett vika för de stora exploatörernas särintressen vilket är oerhört beklagligt.
  • De senaste åren har Solna stängt två skolor och strax därefter öppnat dem igen. Både Bagartorpsskolan och Fridhemsskolan genomgick detta öde. Och det gjorde inte saken bättre att man bytte namn på den ena skolan och förpassade själva skolverksamheten till en tillfällig paviljonglösning.

Miljöpartiet kräver en långsiktig planering för nya skolor och förskolor i Solna. Tyvärr verkar en sådan inte finnas vilket gör att man även fortsättningsvis behöver improvisera med nödlösningar på barnens bekostnad.