Etiketter Inlägg med etikett "trafik"

trafik

182

Till nästa år vill SL halvera antalet pendeltågsavgångar från Ulriksdal – i rusningstrafik. Det är en drastisk försämring för boende i de snabbt växande stadsdelarna i norra Solna. Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber uppmanar nu trafiklandstingsråd Kristoffer Tamsons (M) att tänka om.

Trafikverket behandlar för närvarande SL:s ansökan för tågtrafiken 2018. För pendeltågstrafiken föreslås en skip-stop-lösning, dvs att tågen hoppar över vissa stationer. När skip-stop-förslaget lanserades var det dock inte alls tal om en sådan drastisk minskning av pendeltågsavgångar för de stationer som skulle hoppas över. För Ulriksdals station föreslogs 8 avgångar per timme i högtrafik, så som det är idag. I tågplanen för 2018, som SL lämnade in till Trafikverket strax före sommaren, föreslås däremot bara fyra avgångar per timme.

– Det är helt oacceptabel kursändring, under sådana förutsättningar kan Miljöpartiet inte stå bakom skip-stop-trafik. Då är det bättre att pendeltågen stannar vid alla hållplatser, precis som idag, säger Bernhard Huber, kommunalråd i Solna och ersättare i landstingsfullmäktige.

Trafikverket tar i höst ställning till trafikplanen för 2018.

– Jag hoppas att Trafikverket och landstinget med trafiklandstingsråd Kristoffer Tamsons (M) i spetsen inser att en halvering av pendeltågsavgångar kommer leda till att många kommer ta bil istället. Det är inte så vi bygger en hållbar Stockholmsregion, avslutar Bernhard Huber.

Brandgasschakt
Illustration av brandgasschaktet som planeras mitt på en förskolegård vid Klövervägen i Råsunda

Ett friskluftsintag vid E4:an, ett brandgasschakt på en förskolegård och ett ventilationstorn precis intill ett bostadsområde. Fanns det inga bättre placeringar för Gula linjens tekniska anläggningar? Solnabornas hälsa borde tas på allvar, anser Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Just nu kan allmänheten lämna synpunkter på järnvägsplanen och detaljplanen för tunnelbanans nya gula linje mellan Odenplan och Arenastaden. Projektet innehåller så klart en hel del tekniska och praktiska utmaningar och på flera områden har det behövt göras kompromisser, till exempel har Arenastadens station flyttats till ett annat, billigare läge än det som först föreslogs. Nu kommer dock förslag om att kompromissa med Solnabornas hälsa och där måste vi sätta ned foten.

Den nya tunnelbanan kräver flera olika tekniska anläggningar. Det handlar bland annat om ett friskluftsintag som försörjer perrongerna med luft, ett schakt som ventilerar ut farliga brandgaser om det skulle inträffa en brand och ett ventilationstorn där förorenad luft från tunnelbanan släpps ut ovan jord. I detaljplaneförslaget har dessa anläggningar placerats på ytterst opassande platser. Friskluftsintaget ska enligt förslaget byggas vid E4:an, i handlingarna kan man läsa att ”Luften tas in ca 10 meter över E4:an för att få en så god luftkvalitet som möjligt”.

Friskluftsintag vid E4:n – vy från Tomtebodavägen

– Att bästa tänkbara luftkvalitet skulle uppnås genom att ta in luft ovanför Sveriges största väg, som på grund av den omfattande trafiken har höga halter av luftföroreningar, måste jag starkt ifrågasätta, säger Bernhard Huber.

Det nämnda brandgasschaktet ska placeras på förskolorna Klöverns och Fyrklöverns förskolegård i Råsunda. Förutom det anmärkningsvärda i att ventilera ut brandgaser på barnens lekplats kommer gården bli mindre och trängseln öka, framför allt under byggskedet. För sin hälsa och motoriska utveckling har barn ett stort behov av tillräckligt stora ytor för lek och utevistelse, därför är den föreslagna placeringen av brandgasschaktet problematisk.

Slutligen föreslås att ventilationstornet från tunnelbanan ska placeras bara 25 meter från bostäderna i kvarteret Fogdevreten utmed Solnavägen. Där ska ut all luft från tunnelbanans sträckning mellan Odenplan och Arenastaden ofiltrerat ventileras ut. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen för projektet kommer partikelhalterna i bostadsområdet att fördubblas vintertid jämfört med idag. Risken är att en stor del av den förorenade luften kommer att sugas in i bostäderna via ventilationen. Men det behöver inte bli så, i handlingarna finns nämligen tre olika tänkbara placeringar för ventilationstornet. Ett av lägena ligger längre bort från bostäderna och bedöms som det bästa alternativet för de boendes hälsa. Tyvärr har man istället valt det alternativ som är sämst ur hälsosynpunkt med hänvisning till att den lösningen är billigare.

Ventilationstorn vid Fogdevreten

– Här finns uppenbara risker för att man planerar utifrån kortsiktiga ekonomiska kalkyler istället för vad som är bäst för människors hälsa på lång sikt. Vi i Miljöpartiet vill inte göra experiment med Solnabornas hälsa och därför anser vi att både friskluftsintaget, brandgasschaktet och ventilationstornet borde ges nya placeringar så att vi kan säkerställa bra luftkvalitet för barnen, de boende och resenärerna på gula linjen, avslutar Bernhard Huber.

140

Visst vore det bra om fler föräldrar kände sig trygga med att låta sina barn gå eller cykla till skolan? Det handlar om barnens säkerhet, hälsa och frihet att själva ta sig runt. Flera kommuner har därför infört en ”bilfri vecka” i skolorna, en vecka då kommunen uppmanar föräldrar att inte skjutsa barnen i bil till skolan.

Efter en motion från Miljöpartiet ska Solna ta fram en plan för säkra skolvägar. Att införa en “bilfri vecka” då man på olika sätt fokuserar på barnens väg till skolan kan vara en del i arbetet. I Nacka erbjuder kommunen gratis cykelservice till barnen på skolor som deltar i den “bilfria veckan”. Det kan också bli ett bra tillfälle för kommunen att lyssna på synpunkter från föräldrar och barn om hur skolvägen kan bli bättre.

Enligt en undersökning från försäkringsbolaget IF är 58 % av landets rektorer oroliga för att en allvarlig trafikolycka ska ske vid deras skola. Den största trafikfaran är enligt rektorerna skjutsande föräldrar. En bilfri vecka löser inte problemet, men kan uppmuntra fler att skippa bilen till skolan. Vi ser gärna att även Kulturskolan och idrottsföreningar är med i en bilfri vecka.

Miljöpartiet tror att ett Solna där barnen rör sig mer och bilen mindre är ett bättre Solna för alla. Det är ofta tufft för föräldrar att få vardagen att gå ihop. Kan fler barn ta sig runt på egen hand minskar också stressen för många föräldrar. Det vinner alla på.

Victoria Johansson (MP), 2:e vice ordförande i Tekniska nämnden
T
obias Östberg (MP) 2:e vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden

Artikeln publicerades som insändare i Vi i Solna 22 april 2017. 

Fortsatt biltrafik på Sjövägen

Nu är ett beslut fattat: Solnas moderatledda styre vill ha kvar biltrafiken på Sjövägen. Miljöpartiets förslag om att stänga vägen för allmän trafik så att grönområdena vid Råstasjön och Lötsjön kan stärkas röstades ned.

Sjövägen, gatan som går söder och väster om Råstasjön, har varit en het politisk fråga under många år. Grunden är en trafikutredning om Arenastaden från 2008 som rekommenderade att Sjövägen skulle kunna stängas av för allmän trafik och ersättas av Råsta strandväg.

Sommaren 2013 föreslog de borgerliga partierna i dåvarande Stadsbyggnadsnämnden att det skulle utredas när och under vilka förutsättningar Sjövägen kunde stängas. Syftet var att avlägsna barriäreffekten mellan Råstasjön och Lötsjön och underlätta skapandet av ett sammanhängande grönområde. Detta mycket positiva förslag anslöt sig även Miljöpartiet och resten av oppositionen till. Strax innan kommunvalet 2014  presenterades utredningen vars slutsats var att Sjövägen kunde stängas så snart trafikplats Ritorp och Signalbron var färdigbyggda. I full politisk enighet fattades nämnden beslutet att stänga av Sjövägen för trafik senast före utgången av 2015.

– Det här var ett sällsynt exempel på bred politisk samsyn i en miljöfråga i Solna. Att stänga Sjövägen för allmän trafik skulle minska buller, vibrationer och utsläpp vilket vore positivt för växt- och djurlivet, framför allt på arters spridningsmöjligheter mellan de två grönområdena vid Råstasjön och Lötsjön, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet och andre vice ordförande i Tekniska nämnden.

Men samsynen varade inte längre. Beslutet om avstängning revs upp i slutet av 2015 och i över ett års tid har arbete pågått med förslag på andra omgestaltningar av Sjövägen.

På Tekniska nämndens möte den 15 mars 2017 föreslogs till slut en enkelriktning av Sjövägen i nordlig riktning. Miljöpartiet stod dock fast vid den ursprungliga planen på att stänga vägen för allmän trafik och la fram ett motförslag tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Det förslaget röstades ner. Nu blir det fortsatt biltrafik på Sjövägen.

– Det är tråkigt och ganska märkligt att de borgerliga partierna har bytt hållning i den här frågan. Det har inte framförts några bra argument för varför allmän biltrafik ska vara tillåten på Sjövägen. Vi föreslog ett stopp för bilar, prioritering av gående och cyklister och att Sjövägen skulle kunna användas som utryckningsväg och bussgata. Det hade varit en bättre lösning, särskilt inför bildandet av ett naturreservat runt Råstasjön, avslutar Victoria Johansson.

Läs yrkandet från MP, S och V.

204

Höjda lärarlöner, satsningar på miljö och cykelinfrastruktur samt bättre beredskap för flyktingmottagandet – det är de viktigaste punkterna i Miljöpartiets förslag till budget som finansieras med en skattehöjning på 38 öre.

Under 2016 har flera olika undersökningar visat på att utvecklingen i Solnas skolor går åt fel håll. Elevernas och föräldrarnas nöjdhet med skolan minskar, resultaten sjunker och lärarnas löner har halkat efter jämfört med våra grannkommuner. Arbetsmiljön är ansträngd och många lärare berättar att de inte hinner med alla arbetsuppgifter. För att vända trenden krävs resurser för bland annat minskade barngrupper och klasstorlekar samt en tydlig lärarsatsning.

– Vi lägger hela 14 miljoner på höjda lärarlöner och 22 miljoner på personalförstärkningar. Satsningen gäller alla skoltyper, både förskola, grundskola, gymnasium och fritidshem, säger Bernhard Huber, kommunalråd och gruppledare för Miljöpartiet.

Kommunen har länge haft för låga ambitioner och saknat resurser för miljöarbetet. År 2017 ska Solna anställa en miljöstrateg vilket är positivt men inte tillräckligt för att kompensera den ständiga underfinansieringen av miljöåtgärder. Miljöpartiet vill ha ett helt hållbarhetsteam som jobbar kommunövergripande med miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet och som bland annat ska ta fram en klimatstrategi för Solna. Dessutom förstärker vi det viktiga arbetet med miljöövervakning och miljötillsyn med 5 miljoner, investerar 10 miljoner i renare vatten i våra vattendrag och lägger 10 miljoner extra på energieffektivisering och förnybar energi.

Solna har länge pratat om att ta fram en cykelplan och 2016 blev den första delen klar efter fyra års arbete. Nu är det dags att gå från ord till handling, börja prioritera cykel och vidta konkreta åtgärder ute på marken. Miljöpartiet investerar därför 20 miljoner mer än alliansen för att på allvar börja bygga modern cykelinfrastruktur i Solna. Vi satsar också 2 miljoner på att anställa personal som jobbar särskilt med hållbara transporter i stadsplaneringen för att trafiklösningarna för exempelvis cyklister ska bli bra från början.

– Alliansen har de senaste åren satsat bara en eller två miljoner på cykel i Solna. I år tar de ett litet kliv framåt men det löser inte på långa vägar problemen. Solna är ökänt bland länets cyklister på grund av de dåliga cykelvägarna, det kommer krävas mycket för att beta av det skuldberget, säger Victoria Johansson, vice gruppledare.

Miljöpartiet stärker upp arbetet med flyktingmottagande. Under 2017 ska kommunen välkomna 385 nyanlända Solnabor och då krävs beredskap både med bostäder, platser inom förskola och skola, vuxenutbildning, äldreomsorg, socialtjänst med mera. Vi förstärker nämnderna så att de har bättre möjligheter att ta ansvar för de människor som flyr undan krig och förföljelse. Även investeringsbudgeten utökas.

– Vi vill att mottagandet av flyktingar även fortsättningsvis ska hålla hög nivå, avslutar Bernhard Huber.

Fakta om Miljöpartiets budget

Största satsningen i driftbudget (utöver Alliansens budget)

37 mkr till Barn- och utbildningsnämnden
varav
14 mkr på höjda lärarlöner
22 mkr på personalförstärkning
1 mkr på bättre mat
Satsningar gäller alla skoltyper, dvs förskola, grundskola, gymnasium och fritidshem

Största satsningen i investeringsbudget (utöver Alliansens budget)

100 mkr för nybyggnation av skolor, äldreboenden, kultur- och idrottslokaler m.m. (500 mkr 2017-2021)
20 mkr för cykelinvesteringar (100 mkr 2017-2021)

Föreslagen skattesats 17,50

Budget 2017

Ladda ned Miljöpartiets budgetförslag.

 

248

Missnöjet över Solnas cykelinfrastruktur bara växer och växer. I tidningar, bloggar och sociala medier ondgör sig cyklister över de usla cykelbanorna i kommunen. Orsaken till bristerna, och till missnöjet, är att Solna under flera decennier låtit cykelvägnätet förfalla. Det har saknats pengar för både drift och underhåll.

Solna lägger ynkliga 2 miljoner kronor på cykelinfrastruktur i sin årliga investeringsbudget. Moderatledda Sollentuna, en kommun med lika många invånare, satsar 40 miljoner kronor. Sundbyberg har också höga ambitioner och vill bli Sveriges bästa cykelstad 2025. Även där är Moderaterna med och styr.

Vi i Miljöpartiet vill inte ha det så här, och vi har tröttnat på att göra enkla politiska poänger. Det räcker nu! Solna måste komma igång och börjar investera i cykelvägnätet på riktigt, så som våra grannkommuner. Vi vill att även Solna tar tillvara den entusiasm som finns för hållbart resande på två hjul.

Därför har vi ett konkret förslag till Solnamoderaterna: Vad sägs om att göra en ordentlig satsning i kommande budget och tiodubbla cykelinvesteringarna till 20 miljoner kronor? Det är fortfarande bara hälften av vad Sollentuna satsar, men en bra början för att göra skillnad på riktigt. Det finns en nyss antagen cykelplan för Solna, nu måste planerna bli verklighet. På pappret är alla partier överens, men vi har ännu inte sett några pengar.

Så kom igen, låt Solnaborna se en verklig satsning på cyklisterna i budgeten för 2017. Nu har ni chansen att slå oss med häpnad, ta den!

Bernhard Huber, Victoria Johansson
Gruppledare för Miljöpartiet Solna

214

Miljöpartiet vill att alla barn i Solna ska ha en säker väg till skolan. Om barn kan gå och cykla tryggt är det bra för miljö och hälsa – och det minskar stressen för föräldrar som slipper skjutsa med bil.

I en liten kommun som Solna borde de flesta barn kunna ta sig till skolan till fots eller på cykel. Tyvärr har Solnas stadsplanerare under många år prioriterat bilen och inte sett till att skapa säkra skolvägar. Många föräldrar känner därför att skolvägen inte är trygg och skjutsar barnen med bil istället. Den utvecklingen vill Miljöpartiet vända och här finns bara vinnare.

– Om föräldrar känner sig trygga med att barn, som har åldern inne, kan ta sig själva till skolan så blir vardagen mindre stressig för hela familjen. Då behöver man inte skjutsa eller ens följa dem till skolan, säger Tobias Östberg, 2:e vice ordförande i Kultur- och fritidsnämnden och ledamot i kommunfullmäktige.

Vid sista kommunfullmäktige före sommaren lämnade Miljöpartiet in en motion om att Solna ska utarbeta en plan för säkra skolvägar. Det första som behöver göras är en kartläggning av dagens trafikmiljö kring skolorna. I det arbetet är det viktigt att föräldrar och barn får berätta om faror de upplever på skolvägen.

Utifrån kartläggningen kan man sedan gå vidare med insatser för att förbättra situationen där det behövs. Här finns också mycket att lära av andra kommuner som länge jobbat aktivt med frågan. Det kan handla om allt från farthinder och avsmalningar till avlämningsplatser en bit ifrån skolan istället för mitt framför huvudentrén.

Solna skulle då också kunna bedriva kampanjer för att få fler att gå och cykla till skolan. Och varför inte låta en cykelreparatör som kan göra enklare reparationer stå vid skolan nu i början av terminen?

För att förbättra situationen på lång sikt krävs ett strategiskt arbete vid planering och projektering av nya skolor där säkra skolvägar ska vara med från början.

– Får vi en tryggare trafikmiljö kring skolorna kommer fler barn ta sig för egen maskin till skolan. Det är bra för miljö och hälsa, men ökar också barnens frihet, säger Tobias Östberg.

407
Oskarsrogatan

I snart 15 års tid har små bostadsstugor stått på tillfälliga bygglov i Huvudsta. Varför bygger Solna inte ordentliga, permanenta bostäder och skapar en trevlig stadsmiljö? Svaret är Huvudstaleden i tunnel, ett vägprojekt från 60-talet som Solnaalliansen inte vill släppa.

På Oskarsrogatan i Huvudsta finns ett udda inslag i Solnas stadsmiljö och arkitektur. Där står nämligen 76 små stugor på ca 18 kvadratmeter vardera. Stugområdet som utgör studentbostäder etablerades våren 2002 och trots att avsikten då var att ha stugorna stående i sex år har det tillfälliga bygglovet förlängts upprepade gånger. Nuvarande bygglov gäller till och med sommaren 2017 och vid den tiden kommer stugorna alltså ha funnits i drygt 15 år.

Frågan om tillfälliga boendelösningar har under våren diskuterats friskt i Solna. Alla partier verkar i debatten vara överens om att det Solna ska erbjuda sina invånare är ordentliga, permanenta bostäder av god standard men trots detta har har man inte på 15 års tid hittat en bättre lösning än denna. Varför inte? Svaret är att över 50 år gamla idéer om trafikplanering bromsar Solnas utveckling.

Studentbostadsstugorna står nämligen på en “ruinmotorväg”, det som på 60-talet skulle bli Huvudstaleden, en del av en ny stadsmotorväg mellan Bromma och Stockholms innerstad. Men motorvägsprojektet avstannade och istället föreslogs att Huvudstaleden skulle gå i en tunnel under jord. Trots att mer än ett halvt sekel nu har passerat har tunnelprojektet ännu inte påbörjats men Solnaalliansen med Moderaterna i spetsen kämpar fortfarande med näbbar och klor för att få sin tunnel. Innan tunnelfrågan är i hamn kommer därför ingenting kunna ske med marken på Oskarsrogatan och inte heller med exempelvis kvarteret Ekelund vid Pampas (f d Arbetsmiljöverket).

Miljöpartiet är kritiska både mot byggandet av nya storskaliga vägar som skapar mer trafik och motverkar möjligheterna att uppnå de svenska och globala klimatmålen. Vi vänder oss även mot att Huvudstaleden tillåts lägga en död hand över hela stadsdelen Huvudstas utveckling.

– Att vi inte kan erbjuda studenter bättre boende än något som liknar friggebodar bara för att alliansen har en hang up för 60-talets trafikplanering är beklagligt, säger Victoria Johansson, vice gruppledare.

Miljöpartiet prioriterar annorlunda. Vi vill  minska trafiken i Huvudsta genom att omvandla de redan överbreda gatorna till trevliga stadsmässiga miljöer med mer utrymme för gående, cyklister och kollektivtrafik och mindre för biltrafik. Stadens översiktsplan utpekar Huvudsta som ett förtätningsområde och längs delar av den gamla ruinmotorvägen kan man bygga riktiga bostäder för både dagens och framtidens Solnabor. På så sätt får fler människor plats att bo än vad som är möjligt i ett 70-tal små stugor.

258

Solnas nya cykelplan antogs av kommunstyrelsen den 16 maj. Men två stora frågetecken kvarstår: konkreta åtgärder och finansiering. Dessutom har Alliansen ännu en gång valt att runda kommunfullmäktige i en viktig fråga. 

Efter nästan fyra års arbete har nu Solna lyckats producera en cykelplan, ett strategidokument som ska ligga till grund för planering och utveckling av cykelvägnätet i Solna. Vi i Miljöpartiet, som redan våren 2012 efterfrågade en cykelplan, är glada att den nu är färdig. Men synen på vad en cykelplan ska innehålla har ändrats under arbetets gång och detta har vi länge varit kritiska till. Trots den långa processen saknas fortfarande konkreta förslag eftersom Alliansen har valt att ta fram åtgärderna i ett separat åtgärdsprogram, ett dokument som inte har kunnat påbörjas ännu. Hur lång tid det kommer dröja innan förslag presenteras och åtgärder kan börja genomföras återstår att se.

Ett annat problem är att Alliansen hittills inte har visat någon vilja att satsa på cykelfrågorna i budgetarbetet. På tre år har man endast lagt 4 miljoner kronor på cykelåtgärder, motsvarande 0,6% av stadens investeringsbudget. Nu har stadsledningen dessutom lämnat en brasklapp om att det kommande åtgärdsprogrammet måste rymmas inom tekniska nämndens budget och att tekniskt komplicerade eller dyrare lösningar inte bör belasta planen. Detta är ett olyckligt resonemang men knappast något nytt. Precis som på många andra områden vill de styrande i Solna ogärna öppna plånboken trots att behoven är stora och vinsterna av satsningar ännu större. Men om Solna ska bli en stad där fler människor vill cykla krävs krafttag och investeringar. Därför kommer det inte att räcka med de småsummor som hittills har presenterats om vi ska kunna se några effekter inom en överskådlig framtid.

Det finns också en tydlig ovilja hos den styrande Alliansen att erkänna att prioriteringar mellan trafikslag behöver göras om fler ska välja att cykla i Solna och Stockholmsregionen. Ett av målen i cykelplanen är att 20% av resorna år 2030 ska vara cykelresor. Idag görs endast 5% av resorna i Stockholmsregionen med cykel och bara 6% av Solnaborna använder cykel som sitt huvudsakliga färdmedel till arbete eller studier. Det kommer därmed krävas en kraftig omfördelning från resor med bil till resor med cykel för att målet ska kunna nås. Eftersom gaturummet är begränsat behöver de kapacitetsstarka och energisnåla färdmedel som har potential att transportera flest människor på liten yta prioriteras.

De senaste åren har cykelfrågorna varit heta i Solna. Många Solnabor, cykelpendlare och besökare har bidragit till att få upp frågorna på agendan genom att peka på de problem som finns idag och hur situationen skulle kunna förbättras. De politiska debatterna om cykling och cykelns roll i staden har varit många och långa och under hela processen med cykelplanen har utgångspunkten varit att det viktiga beslutet om cykelplanen slutligen skulle fattas i kommunfullmäktige. Trots detta har Alliansen nu på sluttampen valt att runda det högsta beslutande organet och göra om planen till en “strategi för cykling” som utan debatt avgörs av kommunstyrelsen.

453

Staten vill bygga ut Mälarbanan genom Solna. Som kompensation kräver Solna stad ännu en utredning om en Huvudstaled i tunnel. Vi vill hellre att tågen stannar i Huvudsta, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

Kommunfullmäktige beslutade den 25 januari om en principöverenskommelse mellan Trafikverket och Solna stad. Överenskommelsen lägger grunden för utbyggnaden av Mälarbanan genom Huvudsta från två till fyra spår. Det är ett omfattande ingrepp som riskerar att skapa en ännu skarpare barriär mellan stadsdelarna söder och norr om rälsen.

– Utformningen av Mälarbanans utbyggnad är central. Vi  hoppas på ett gediget planarbete som presenterar lösningar för hur barriäreffekten kan minskas snarare än ökas, säger Bernhard Huber.

I överenskommelsen kräver Solna stad en utredning om Huvudstaled i tunnel som kompensation. Idén om en tunnel har förföljt Solna sedan 60-talet men inte flyttat upp på den nationella dagordningen. Solna vill ha tunneln medan regionala och statliga aktörer ser projektet som ett lokalt särintresse och är högst tveksamma. Efter klimatavtalet i Paris är det inte heller motiverat att bygga mer bilinfrastruktur i ett storstadsområde.

– All forskning visar ju att fler vägar leder till mer trafik. Vad vi istället behöver är en förstärkning av kollektivtrafiken, säger Victoria Johansson, vice gruppledare för Miljöpartiet i Solna.

Miljöpartiet föreslår en pendeltågsstation i Huvudsta som kompensation för Mälarbanans utbyggnad. Solna stad bör tydligt visa att en förstärkning av kollektivtrafiken är högsta prioritet. Om tågen stannar i Solna får invånarna konkret nytta av Mälarbanan.

– Att tro att det finns ekonomiskt utrymme för både pendeltågsstation och vägtunnel är naivt, säger Bernhard Huber. Och då är en station det självklara valet.