Etiketter Inlägg med etikett "vatten"

vatten

197
Trångt på bryggan?

Många vill bada i Solnas sjöar, men kommunen gör det inte direkt enkelt. Varför är det så svårt att ordna ett kommunalt utomhusbad vid Huvudsta strand?

Solna har 80.000 invånare, många fina sjöar men inte en enda kommunal badplats. Med kommunal badplats (eller: strandbad, utomhusbad) menas ett ställe där kommunen tar ansvar för att det finns en brygga, omklädningsrum, dusch och toalett. Kommunen ska också göra mätningar av vattenkvaliteten så att det inte finns för mycket bakterier eller alger i vattnet.

Att kommunen fortfarande inte har ordnat något utomhusbad är anmärkningsvärt, dels på grund av Solnas goda tillgänglighet till vatten och stränder men framför allt eftersom de styrande politikerna länge har pratat om det.

– I minst fem års tid har Kristdemokraterna skrivit debattartiklar om hur gärna de vill ha ett nytt bad men de verkar ha glömt bort att de själva har suttit vid makten i Solna i snart 20 år, säger Miljöpartiets kommunalråd Bernhard Huber.

I november 2015 beslutade kommunfullmäktige att en lämplig placering av ett utomhusbad skulle utredas. I december 2016 hade man tittat på fyra olika och kommit fram till att Huvudsta strand var den bästa platsen. I samband med det uttalade sig Centerpartiet i lokaltidningen Vi i Solna och sa att målsättningen var att det skulle finnas ett bad till sommaren 2017. Men när badsäsongen kickade igång i helgen så fanns det fortfarande ingen ny badplats. Den 29 maj bekräftade kommunstyrelsens ordförande Pehr Granfalk (M) från kommunfullmäktiges talarstol att det inte blir något utebad till badsäsongen 2017, badsugna får vänta till nästa sommar istället.

– En inte helt vattentät analys är att de små borgerliga partierna gillar att bada, medan Moderaterna ser till att ingen blöter ned sig. Det är tråkigt att Moderaterna har en sådan torr inställning till kommunal service, säger Bernhard Huber.

211
Tillsyn av båtklubbar och skydd av Solnas vattendrag är två områden som det saknas resurser till i Solna.

Alliansen nonchalerar än en gång kommunens miljöarbete genom att rösta ned ett förslag om mer pengar till bevakning av buller, luftföroreningar, vattenkvalitet och gifter.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ett stort ansvar för Solnas miljö. Utmaningarna är dock stora. Våra vattendrag Brunnsviken, Ulsvundasjön, Edsviken och Igelbäcken är fulla av miljögifter och övergödande ämnen. På flera platser är partikelhalterna i luften alldeles för höga vilket är skadligt för hälsan. Stora delar av kommunen är hårt utsatta för trafikbuller som leder till stress, sömnstörningar och hjärt- och kärlsjukdomar. Gifter som orsakar hormonstörningar och skadar djur och växter finns i plastleksaker på förskolor, möbler på äldreboenden, konstgräs på fotbollsplaner och kanske till och med i marken vid barnens lekplatser.

För att minska de negativa miljöeffekterna och riskerna för människors hälsa måste Solna jobba hårt för att minska bullret och utsläppen. Kommunen tar dock inte sitt ansvar. I Miljö- och hälsoskyddsnämndens budget saknas nämligen pengar för att ha råd med allt det viktiga arbete som behöver göras.

– Den senaste bullerkartläggningen från 2008 är inaktuell men inte en enda arbetstimme ska läggas på att uppdatera den. Enligt lagen måste Solna mäta luftkvaliteten men det har aldrig funnits någon mätstation i kommunen. För att rädda våra förorenade vattendrag behövs en strategi för god vattenstatus men den har helt strukits ur verksamhetsplanen, säger Jacques de Maré, ledamot i Miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Varje år görs en kalkyl över nämndens resursbehov men när budgeten presenteras saknas alltid finansiering. I år är det värre än någonsin, skillnaden mellan behovet och tilldelade resurser motsvarar nästan tre heltidstjänster. Miljöpartiet anser att Solna inte har råd att snåla i frågan om miljön och invånarnas hälsa. Därför föreslog vi att budgeten skulle återremitteras så att nämnden kunde be om mer resurser. Det tillskott som skulle behövas motsvarar ungefär en promille av kommunens totala budget. Tyvärr röstade alliansen ner förslaget och accepterade därmed att verksamheten underfinansieras ännu ett år.

– Alliansens ständiga nedprioritering av Miljö- och hälsoskyddsnämnden visar på bristande respekt för lagstiftningen och för kommunens invånare. Om Solnaborna själva fick välja tror jag att de skulle tycka att en promille av budgeten var ett lågt pris att betala för en bättre och mer hälsosam miljö, säger Jacques de Maré.

332
Jacques de Maré, Miljöpartiets ledamot i Miljönämnden, kräver en handlingsplan för mikroplast.

Mikroplast som hamnar i havet och på åkrar skadar djur och natur. Miljöpartiet kräver nu att Solna tar fram en handlingsplan för att minska utsläpp och spridning av mikroplast.

Mikroplaster är små bitar av plast som är max 5 mm i diameter men ofta så små som mikroskopiska partiklar. De används i en rad kosmetiska produkter och i tandkräm men de kommer även från större plastförpackningar som sönderdelats och från till exempel klädesplagg i fleece som tvättas. Den allra största källan till utsläpp av de små plastpartiklarna är dock trafiken genom slitage av bildäck och vägbeläggning. Den näst största utsläppskällan är granulat från konstgräsplaner, de små kulorna som ligger mellan stråna och gör konstgräset behagligt att springa på.

En konsekvens av mikroplastens spridning är den negativa påverkan på djurlivet i våra hav. Aktuell forskning visar att fiskyngel föredrar att äta plast framför plankton vilket får dem att sluta växa och förändra sina naturliga beteenden, något som försämrar deras överlevnadschanser. Problemet finns även inom jordbruket eftersom mikroplaster som rinner ut i avlopp och leds till reningsverk sedan hamnar som avloppsslam på våra åkrar. På de här sätten ökar mängden plast för varje steg i näringskedjan – ett fiskyngel äter plasten, fiskynglet äts av en större fisk som äts av en fågel och vi människor riskerar att få i oss partiklarna i mat som odlats på plastförorenad jordbruksmark. Eftersom mikroplasten binder olika miljöföroreningar till sig är detta en mycket oroande utveckling.

Naturvårdsverket arbetar just nu med att kartlägga mikroplastens spridningsvägar. Målet är att nästa sommar kunna presentera förslag på både hur uppkomsten av mikroplatser kan förebyggas och på hur spridningen kan förhindras. Arbetet utförs i samverkan med näringslivet, avfallsorganisationer och miljöorganisationer men även med landsting och kommuner som har en viktig roll.

– Vi vet redan tillräckligt mycket om problemet med mikroplast för att börja arbeta, säger Jacques de Maré, ledamot i Miljö- och hälsoskyddsnämnden och ersättare i kommunfullmäktige. Därför föreslår vi att Solna tar fram en handlingsplan för att minska utsläpp och spridning av mikroplast, med fokus på de största utsläppskällorna.

En handlingsplan kan exempelvis omfatta att göra en översyn av stadens inköpspolicy och sluta köpa produkter som innehåller mikroplast, att bedriva aktiv konsumentupplysning gentemot solnaborna om hur de kan hjälpa till med att minska plastavfallet, att se över den egna avfallshanteringen samt frågan om dagvatten och avloppsrening samt att förbättra skötseln och hanteringen av stadens konstgräsplaner och förbereda för byte av dagens plastgräs med gummigranulat till mindre miljöskadliga alternativ.

Läs Miljöpartiets Motion om att ta fram en handlingsplan för mikroplast som lämnas in till kommunfullmäktige den 20 juni 2016.

438

Höjda lärarlöner, investeringar i cykelinfrastruktur och bättre beredskap för flyktingmottagandet – det är de viktigaste punkterna i Miljöpartiets förslag till budget som finansieras med en skattehöjning på 38 öre.

Solnas skolor och förskolor har allt svårare att rekrytera personal. Lärarnas löner har halkat efter jämfört med våra grannkommuner. Arbetsmiljön är ansträngd och många lärare berättar att de inte hinner med alla arbetsuppgifter.

– Vi tar tag i saken och lägger 20 mkr på höjda lärarlöner och 22 mkr på personalförstärkningar, säger Bernhard Huber, gruppledare för Miljöpartiet.

Satsningen gäller alla skoltyper – förskola, grundskola, gymnasium och fritidshem.

Solna saknar ambitioner och resurser i arbetet med miljöfrågor. Miljöpartiet förstärker därför miljö- och hållbarhetsarbetet med 5 mkr och lägger dessutom 10 mkr på investeringar i energieffektivisering och förnybar energi.

– Den här satsningen gör det möjligt för Solna att börja jobba strategiskt med miljöförbättringar. Det är dags att vi börjar mäta regelbundet hur det står till med luft, buller och vattenkvalitet, säger Victoria Johansson, 2:a vice gruppledare.

När det gäller cykel är det dags att gå från ord till handling. Solna har inte prioriterat cykel och det märks. Miljöpartiet satsar därför 15 mkr för att på allvar börja bygga modern cykelinfrastruktur i Solna. Det kan jämföras med Alliansen som satsar en miljon.

– Det visar att viljan saknas hos Alliansen och att de tycks oförmögna att släppa ratten. Solna behöver en modern cykelinfrastruktur och för att höja kompetensen vill vi anställa en person som enbart jobbar med cykelfrågor, säger Matilda Baraibar, vice gruppledare.

Miljöpartiet tar även höjd för det ökande flyktingmottagandet. Vi förstärker nämnderna så att de har bättre möjligheter att ta ansvar för de människor som undanflyr krig och förföljelse.

– Vi vill att mottagandet av flyktingar även fortsättningsvis ska hålla hög nivå, avslutar Bernhard Huber.

Fakta om Miljöpartiets budget

Största satsningen i driftbudget

42 mkr till Barn- och utbildningsnämnden

varav
20 mkr på höjda lärarlöner
22 mkr på personalförstärkning

Satsningar gäller alla skoltyper, dvs förskola, grundskola, gymnasium och fritidshem

Största satsningen i investeringsbudget

15 mkr för cykelinvesteringar (75 mkr 2016-2020)
10 mkr för energieffektivisering och förnybar energi (50 mkr 2016-2020)

Föreslagen skattesats 17,50
Ladda ned Miljöpartiets budgetförslag.

338

På torsdagskvällen i Kafé Sjöstugan i Bergshamra hölls ett seminarium om vattenkvalitén i Brunnsviken. Många oroliga medborgare hade samlats för att ställa frågor till sakkunniga på området.

Det är uppenbart att Solna inte prioriterar vattenfrågan och därmed riskerar sina medborgares hälsa. Vid ett seminarium i Kafé Sjöstugan den 8 oktober presenterades resultatet av vattenprover som togs tidigare i höst. Vid Polska udden nära Bergshamraleden visade sig bakteriehalten vara på tok för hög.

Cirka sextio personer hade samlats för att lyssna till professor Lena Kautsky, Per Tholander, limnolog på Solna stad, och fil dr Katrin Holmström, miljöutredare på Sweco – som också modererade seminariet. Många av de närvarande ställde oroliga frågor: Tar barn skada om de badar i Brunnsviken? Kan hundar som dricker av vattnet bli sjuka? Kan jag bli magsjuk om jag får en kallsup? Inför seminariet testades vattnet vid fem olika mätstationer runt Bergshamra. Resultaten som presenterades på seminariet visar att det går bra att bada i Bergshamra, bara inte vid Polska udden.

Miljöpartiets Matilda Baraibar, en av huvudaktörerna bakom arrangemanget, sammanfattar:

– Jag hoppas att Solna tar ett bättre grepp om vattenfrågorna och regelbundet börjar mäta badvattenkvalitet, förbättrar dagvattenhanteringen och dessutom följer den ekologiska statusen i Brunnsviken. Solna bör ta sina medborgares hälsa på allvar!